| Wrocław | |
|---|---|
 |
|
| Flagga | Stadsvapen |
 |
 |
| Kortfakta om Wrocław | |
| Delstat: | Wrocław |
| Yta: | 293 km² |
| Folkmängd: | 689 280 (2007) |
| Folktäthet: | 2354 inv/km² (2007) |
| Topografi: | 111 m. |
| Geografiskt läge: | N 17°02' E {{{2}}} |
| Registreringsskyltsbokstav: | B |
| Postnummer: | 50-041 - 54-612 |
| Riktnummer: | (+48) 71 |
| Politik | |
| Nuvarande borgmästare: | Rafał Dutkiewicz |
| Webbsida: | www.wroclaw.pl |
Wrocław (uttalas ['vrɔʦwaf]; tyska: Breslau) är en stad i västra Polen. Den ligger vid floden Oder (polskt namn: Odra). Staden är ett industri-, utbildnings- och kulturcentrum och har 689 280 invånare (2007). Kommunen har en areal på 292,9 km². Staden är huvudort i provinsen Dolny Śląsk (Nedre Schlesien). Den tillhörde före andra världskrigets slut Tyskland (se nedan). Wrocław är biskopssäte sedan cirka år 1000 och sedan 1929 ärkebiskopssäte. Staden har universitet sedan 1702 då kejsar Leopold I:s Jesuitkollegium grundades, och efter 1811 sekulärt universitet.
Innehåll |
redigera Kultur
- Wrocław-Operan, Opera Dolnośląska, finns i teaterbyggnaden som uppfördes av Carl Ferdinand Langhans
- Witold Lutosławski-Filharmonin
- Panorama Racławicka, 15 x 114 m målning av Wojciech Kossak (1857-1942) föreställande slaget vid Racławice (4 april 1794) mellan polska upprorsmän under Tadeusz Kościuszko och ryska armén.
- flera teatrar (ca 26)
- flera museer (ca 21), bl.a. Nationalmuseet med äldre och modern konst.
- flera gallerier
En återkommande musikfestival är Wratislavia Cantans[1] som från att ha varit en festival med tonvikt på oratorier, kantater och äldre musik har fått en större bredd inom konstmusiken.
redigera Sevärdheter
- Rådhuset från 1300-1500-talet med astronomiskt ur från 1569
- Rådhustorget och Salttorget
- Biskopsö (Tumska ö) med Johannes-katedralen och flera andra kyrkor
- I city är det alltid nära till en kyrka, och flera av dem har fantastisk arkitektur
- Universitetsbyggnaden och Leopold-aulan
- Järnvägsstation i nygotisk stil (av W. Grapow 1855-57)
- Vallgraven med parken som omsluter stadskärnan (Wrocław är en grön stad med 25m² grön areal per invånare).
- Park Szczytnicki
- Utställnings- och evenemangshall - Hala Ludowa (Jahrhunderthalle) från 1913.
- Det finns 12 öar och 112 broar, samt 5 floder (Oder/Odra, Oława, Ślęza, Bystrzyca och Widawa)
redigera Näringsliv
- Arbetande 139 100 (varav 123 500 privatanställda)
- Registrerade arbetslösa 33 900 (3000 akademiker, 10 000 gymnasial nivå)
Utländska investeringar tog fart i och med Polens inträde i EU och outsourcing-/offshore-trenden.
- Volvo har fabrik i Wroclaw sedan 1995
- WABCO
- 3M (majoritetsägare i Viscoplast)
- APSYS
- Whirlpool (Polar)
- Fagor (ägare i Wrozamet)
- ABB
- Maco Pharma
- Siemens
- Capgemini
- Hewlett-Packard
- Cadbury
- IKEA
- Makro Cash & Carry
- Castorama
- CARGILL
- Generall Bottlers
- Decathlon
- Mölnlycke
- Cussons (Polena)
- DeLaval
redigera Berömda personer härstammande från Breslau/Wrocław
- Dietrich Bonhoeffer, tysk teolog
- Christoph Eschenbach, tysk dirigent
- Antoni Grabowski, polsk esperantopionjär
- Gustav Kirchhoff, tysk fysiker
- Otto Klemperer, tysk dirigent
- Ferdinand Lassalle, tyska socialdemokratins fader
- Rosa Luxemburg, tysk marxist, politisk teoretiker och socialistisk filosof
- Rudolf Meidner, svensk ekonom
- Heinrich Müller-Breslau, tysk ingenjör, professor
- Manfred von Richthofen, flygarässet Röde baronen
- Angelus Silesius, tysk religiös mystiker och författare
- Jan Tomaszewski, polsk fotbollsmålvakt
- Albrecht Friedrich Weber, tysk orientalist
- Karl Ludwig von Zanth, tysk arkitekt
- Arnold Oskar Meyer, tysk historiker, professor
redigera Nobelprisvinnare
- 1902 Theodor Mommsen, litteratur
- 1905 Philipp Lenard, fysik
- 1907 Eduard Buchner, kemi
- 1908 Paul Ehrlich, medicin
- 1912 Gerhart Hauptmann, litteratur
- 1918 Fritz Haber, kemi
- 1931 Friedrich Bergius, kemi
- 1943 Otto Stern, fysik
- 1954 Max Born, fysik
- 1994 Reinhard Selten, ekonomi
redigera Historia
En mycket intressant studie av stadens historiska, politiska och demografiska utveckling från medeltiden till nutid presenterades av Norman Davies i Microcosm: A Portrait of a Central European City.
redigera Före år 1000
De äldsta spåren av bosättningar dateras till för 300 000 år sedan (arkeologiska utgrävningar 1996 i förorten Krzyki). Då stadens läge är vid två uråldriga handelsvägar mellan Västeuropa och Svarta havet respektive mellan Östersjön och Donaudeltat, var det naturligt att den dussin öar med färje- och fiskeläge utvecklades så småningom till en ö-stad. Redan vid 1500 f.Kr. var dessa handelsvägar väletablerade för salt- och bärnstenshandel. Under det första årtusendet e.Kr. pågick en form av folkvandring och slaviska, germanska stammar dominerade området.
redigera Stadsnamnen och landstillhörighet
- Wrotizla ca 1000-1335, omväxlande under polska, tjekiska/böhmiska och tyska kronan
- Vretslav 1335-1526, Kungadöme Böhmen (Huset Luxemburg); från 1387 till 1515 ingick staden i Hansaförbundet.
- Presslaw 1526-1741, Habsburg monarki
- Breslau 1741-1871, Kungadöme Preussen
- Breslau 1871-1918, Tyska kejsardömet
- Breslau 1918-1933, Weimarrepubliken
- Breslau 1933-1945, Tredje riket
- Wrocław 1945-, Polen
redigera Efterkrigshistoria
Vid andra världskrigets slutskede, blev staden utsedd som Festung (fästning) och skulle stå emot Röda Arméns offensiv och köpa tid för försvaret av centrala Tyskland. Det resulterade i att staden med sina 200 000 invånare blev inringad i mitten av februari 1945. Den slutgiltiga kapitulationen skedde 6 maj 1945. Efter kapitulationen och efter Röda Arméns grova plundring och nerbränning var staden förstörd till 70%.
De flesta kvarvarande tyskarna deporterades från och med 6 juli 1945, samtidigt som stort antal krigsflyktingar var i rörelse - sudettyskar flyende från Böhmen, polacker återvändande från arbetsläger i Tyskland. NKVD deporterade ca 30 000 personer av polsk härkomst från Schlesien till Gulag för att 1946-1947, frakta de få överlevande till Frankfurt an der Oder och med falska dokument låta dem återvända från fångenskap i Tyskland. Efter Potsdamkonferensen blev Wrocław och Dolny Śląsk anslutet till Polen. Under tiden fram till 1947 pågick förflyttning av polacker från östpolen som annekterades av Sovjetunionen. Många invånare från de polska kulturstäderna Lwów och Wilno/Vilnius kom att bosätta sig i Wrocław.
Direkt efter kriget kunde den sargade industrin endast anställa 30 000 arbetare. Under sexårsplanen 1950-56 fokuserade man på att rekonstruera industrin och skapade i Wrocław ett av Polens industriella centra för lättare industri. Under 1950- och i början på 1960-talet var bombade husruiner i citykärnan fortfarande en vanlig syn. Under 1960/70-talet var tillverknings- och metallindustrin den största arbetsgivaren (29%), följd av livsmedel- och byggmaterialindustrierna.
Efter år av stagnation och politisk oro föll kommunismen 1989 och den införda marknadsekonomin gick hårt åt mot många olönsamma och omoderna företag i staden, med nedläggning eller uppsägningar som följd. Inför och i samband med Polens inträde i EU gjordes stora utländska investeringar och uppköp i regionen för att tillvarata den billiga arbetskraften.
Befolningsmängden:
- 1946: 171 000
- 1950: 304 000
- 1958: 355 000
- 1966: 481 000
- 2003: 638 000
- 2007: 689 280
redigera Kommunikationer
redigera Järnvägar
Wrocławs järnvägsstation är en viktig järnvägsknut i Polen. Från denna station avgår tåg till stora delar av Polen och även Tyskland. Det går regelbundet tåg från Berlin till Kraków som går via Wrocław. Det går också flera tåg till till exempel Poznań och Warszawa.
redigera Vägar
Vägstandarden i Wrocław är i relativt gott skick. Den viktiga motorvägen mellan Berlin och Kraków går förbi Wrocław. Just avsnittet från Berlin till Wrocław är byggd redan under 1930-talet som en del i det då tänkta tyska motorvägssystemet. Motorvägen blev sedan polsk då området övergick till Polen. Under senare år har stora renoveringsarbeten pågått på denna motorväg som i praktiken fungerar som en polsk länk till det tyska motorvägsnätet.
redigera Översvämningarna
Staden har drabbats av flera stora översvämningar då Odra / Oder svämmat över: 1179, 1454, 1464, 1501, 1515, 1595, 1729, 1736, 1785, 1804, 1813, 1829, 1834, 1854, 1903 och 1997. Vid översvämningen 1997 var de lägre belägna delarna av stadskärnan under vatten.
redigera Källor och litteratur
- Norman Davies, Roger Moorhouse Microcosm. Portrait of a Central European City, Random House 2002, ISBN 0-224-06243-3
- Wanda Roszkowska A Guide to Wrocław Sport i Turystyka, Warszawa 1970
redigera Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Wrocław.
- Officiell sida (polska/engelska/tyska/franska)
- Breslau (tyska)
- Wratislavia Cantas - årlig musikfestival för konstmusik (september/oktober)