dolar amerykański(USD): 2,9551



Vad sägs om ett namnbyte till kanske "Stilguide" eller ngt liknande, plus en sammanslagning med Wikipedia:Hur_man_skriver_en_bra_artikel och Wikipedia:Den_perfekta_artikeln m.fl.? "Rekommendationer" tycker jag ivfsh är en tämligen intetsägande och dålig artikelrubrik? Narym 4 september 2004 kl.17.10 (CEST)

Innehåll

redigera Diskussion från Bybrunnen - om länkar

Jag är konfunderad över med vilken energi en del personer nedlusar texter med wikilänkar. Jag läste nånstans (minns inte längre var) att man ska vara återhållsam med länkarna då det stör läsrytmen. Minns jag fel?

Alla dessa årtalslänkar (t ex 1988) verkar meningslösa, eftersom ett klick på "Vilka sidor länkar hit" på sidan 1988 ger en oöverskådlig lista. Det vore rimligare med kategori:1988 e dyl, eftersom katalogiseringen då blir automatisk.

/ RaSten 31 mars 2005 kl.18.09 (CEST)

Instämmer att man inte ska lusa ned artiklar med länkar kring vart och vartannant ord, årtal bör man dock länka om det är relevanta händelser. "Denna sida länkar till" är mkt användbar då man skapar årtalsartiklarna (årtal, litteraturår, musikår etc, då är det bra att kunna gå in och skumma om man ser t.ex några författare eller boktitlar om man håller på med litt. år t.ex) och även när man vill se vad som hände ett visst år. Det skulle vara mkt jobbigare att lägga en massa årtalskategorier i varje artikel. / Elinnea 31 mars 2005 kl.18.17 (CEST)
Nu har det hänt igen - följden av att någon satt in en massa hakparenseser - och därmed röda länkar - gör att någon (annan?) kännser sig manad att skapa tomsidor med dessa titlar för att slippa se rött. VAR var det jag läste att man ska undvika onödiga länkar...? Och var finns regelverket, där man skulle kunna läsa vad som gäller? /RaSten 1 april 2005 kl.14.46 (CEST)
Hittade i hastigheten Wikipedia:Policy (" ... länka friskt ...") /ShineB ® 1 april 2005 kl.14.51 (CEST)
Och motsatsen ("vara restriktiv") här: Wikipedia:Nybörjarkurs (interna länkar). Min slutsats är: lagom är bäst och länka med omdöme, men avstå inte från att länka för att länken är röd. Så brukar jag nog göra själv tror jag. /ShineB ® 1 april 2005 kl.14.58 (CEST)
Hmmmm... På mig verkar det som om de båda ställena borde byta plats:-)
Jag skulle gärna se ett litet tillägg i Policyn som ger en varning mot sånt som nu hände t ex med åländska politiker. Om jag fattat det hela rätt gick det till så här: Någon lade in nuvarande namnförteckningen över fullmäktige, någon annan lade till hakparenteser (jag har sett att några är väldigt ivriga att wikifiera, vilket oftast är av godo), någon tredje(?) valde att skapa nya sidor för alla dessa länkar (för att slippa se rött?) enbart för att lägga in Kategori, och sen är diskussionen igång: "varför alla dessa tomma sidor..." Som jag ser det, räcker det gott med den ursprungliga listan tills någon skrivit något, och de röda länkarna är i detta fall obehövlliga tills någon börjar rota i personbeskrivningar av några av politikerna. Jag skulle kunna ge fler exempel på vad som paserat revy de här dagarna, och ni som varit med länge vet säkert vad jag talar om.
Särskilt irriterande är det när jag med flit i en ny text avstått från att lägga in länkar därför att jag bedömt dem som helt ovidkommande i sammanhanget, men de wikifierats till att bli nästan helt röda. /RaSten 1 april 2005 kl.15.30 (CEST)
Jo, jag förstår vad du menar. Ett bra alternativ som jag sett i många artiklar om musikgrupper är att man avstår från att länka deras album, tills man tänker skriva en artikel om ett album och då tar och länkar detta. Jag hittade ursprunget till nybörjarkurs-texten förresten, i Wikipedia:Rekommendationer. Som man kan se på Wikipediadiskussion:Policy så har det föreslagits att dessa skulle slås ihop (för mkt länge sen). Jag ser gärna att policyn ändras i enlighet med rekommendationerna, men jag tycker ju inte att röda länkar som sådana är fel (relevanta sådana och i måttlig mängd alltså). Det man kunde önska är självbehärskning nog att låta bli att skriva en ny artikel bara för att det finns en röd länk, åtminstone tills det kan bli en hel textrad. Det är iallafall inte bra när det står olika rekommendationer på olika ställen. Är du djärv nog att ändra, eller kanske iallafall skriva ett förslag på ändring på Wikipediadiskussion:Policy? /ShineB ® 1 april 2005 kl.15.57 (CEST)
Löst genom en se även-länk från Wikipedia:Policy till Wikipedia:Rekommendationer --RomanNose 14 maj 2005 kl.10.14 (CEST)
jag tillhör nog dom där som gärna wikifierar artiklar förståss... en av orsakerna är att just icke relevanta länkar i artikeln (alltså som inte har med artikeln i sig att göra) ger så härlig inspiration att söka vidare själv, att upptäcka att saker som inte har med varandra att göra ändå leder vidare till något som kan vara minst lika intressant. På något vis tycker jag att det vidgar kunskapen på ett särskilt intressant sätt. Själv hade jag nog aldrig spontant i min vildaste fantasi tänkt tanken att Jonsered skulle ha något som helst med textilindustri att göra...--Damast 14 april 2005 kl.00.16 (CEST)
Att länka årtal är IMHO oftast onödigt. Likaså artisters enskilda skivor, oftast. I de fall då uppslagsorden är lite mer motiverade sådana, är det IMHO bra att länka - då ser den som besöker artikeln och är intresserad av besläktade ämnesområden vilka artiklar som redan finns och kanske kan förbättras, och vad som inte redan finns. Det är ungefär samma sak som Damast skriver ovan. Den som skriver in strunt på en länk som var röd, skulle troligen hittat något annat sätt att skriva in strunt hur som helst. /Habj 27 april 2005 kl.19.53 (CEST)

redigera Diskussion från Bybrunnen - externa länkar

Användare:Travpeter har på sistone haft en förkärlek till att lägga in MASSOR med länkar i vissa artiklar. Exempelvis innehöll Hornhögtalare 312 externa länkar, och den innehåller fortfarande en enorm mängd referenslitteratur. Även någon stat i USA innehöll nyligen en enorm mängd länkar just Travpeter lagt in. Vet inte om det finns fler, men finns det ingen rekommendation på max antal länkar i en artikel? 312 är ju klart för mycket! /ElGrillo 14 april 2005 kl.14.39 (CEST)

Det finns väl ingen exakt rekommendation, men antalet externa länkar bör inte vara fler än 5-6 stycken. Lamré 14 april 2005 kl.14.58 (CEST)
Wikipedia:Vad_Wikipedia_inte_är#Ingen_länksamling är förvisso lite luddig, men 312 länkar känns rätt mycket over the top.. --knuckles 14 april 2005 kl.15.09 (CEST)
Lite oprecisa rekommendationer finns i exempelvis Wikipedia:Nybörjarkurs (externa länkar) och Wikipedia:Rekommendationer#Externa länkar. Så hittade jag faktiskt en rekommendation om att två (2) externa länkar kan vara fullt tillräckligt i Wikipedia:Artikelmall#Externa länkar. /ShineB ® 14 april 2005 kl.15.15 (CEST)
Kanske skulle synka den informationen. Visste att jag läst det någonstans, men inte vart :) Chr[†]zz 14 april 2005 kl.15.20 (CEST)
Det är ett problem att en massa Wikipedia-information är utspridd på olika ställen så det är svårt att hitta. Det finns massor som skulle synkas, och egentligen är jag lite småsugen på att göra det, men vet inte var jag ska börja. Ska låta det undermedvetna arbeta med problemet ett tag, så kanske det blir av till slut ... /ShineB ® 14 april 2005 kl.15.23 (CEST)
Jag är också lite sugen på att strukturera upp meta-informationen om Wikipedia. Vi skulle kanske starta ett projekt som har som målsättning att rådda i det här? Eller finns det redan? --knuckles 14 april 2005 kl.15.27 (CEST)
Tja, vi började med ett Wikipedia:Projekt Wikipedia förra året vars syfte var att strukturera artikelfloran. Man kanske skulle börja med att rensa upp i det projektet, "renodla" det. /ShineB ® 14 april 2005 kl.15.37 (CEST)
Jag har nu börjat samla länkar till olika sidor med delvis samma innehåll på sidan Wikipedia:Projekt Wikipedia/Rekommendationer, språkvård. Jag tänkte att man kan leta ordentligt ett tag och därefter synkronisera. Kanske det till och med går att slå ihop några sidor. /ShineB ® 14 april 2005 kl.17.02 (CES

redigera Diskussion från Bybrunnen - interwiki

Har svenska Wikipedia inga regler om hur man borde reda språklänkar? Jag har hittad ingen. Borde vi ha sådan? Jag skriver med anledning av vad som hände när jag redigerade en artikel om KDE. Jag hade lagt språklänkar, och den nästa redigeraren endast lägger dem i olika ordning. Jag tycker att den var en onödig redigering. Om vi ska ha någon regel, rekommenderar jag ordingen efter språks eget namn som står i kanten av sidan. Om vi ska reda dem efter språkkod, ska vi ha obegripliga listor liksom "Kurdî, Plattdüütsch, Nederlands". Jag vet att det är svårare att reda språklänkar efter språks namn, men vi bör tänka om läsare. Människor har utrett translittereringar av språk som använder inte latinska alfabetet, se fi:Wikipedia:Luettelo Wikipedian kielistä. Kanske finns det andra listor, men jag vet inte om dem.

Min svenska kan låta konstigt, men jag bor inte i Sverige och har annat modersmål. -Hapsiainen 23 april 2005 kl.14.05 (CEST)

Solkoll hade fått denna förfrågan från Gangleri som han skrivit längst upp på denna sida (Bybrunnen). Jag kopierar nu in hela förfrågan, eftersom jag också tror det vore bra med en sorterad lista som alla är överens om. Det finns alltså ingen nu. /ShineB ® 23 april 2005 kl.14.11 (CEST)

Från Solkoll:

Lite mera: den svenska Wikipedian behöver inte att ha sådana regler. Den japanska Wikipedian har inte dem. Jag sökte med ord "språklänkar" för diskussion om dem, så jag hittade inte diskussion på engleska. -Hapsiainen 23 april 2005 kl.14.32 (CEST)
Den enda wikipedia som har en uttalad standard för språklänkarnas ordning är så vitt jag vet den tyska, och den standarden är att sortera efter språkkoderna. Om syftet är att alla wikipedior ska använda samma ordning så är väl koderna det bästa att gå efter, eftersom alternativet är att alla translittererar till sitt alfabet. Påståendet att det bara var ordningen jag ändrade efter din redigering är förövrigt felaktigt. –Yjg 23 april 2005 kl.14.50 (CEST)
Nej, det finns ingen standard. Den spanska Wikipedia reder efter språkkoderna. Franska och finska Wikipediorna reder efter språkets namn. Språkkoder använder också latinsk alfabet, så Wikipedior som använder något annat alfabet har problem med att reda dem. Också det finns två språkkoder för ett språk, zh-min-nan och minnan. Var bör det där språket läggas, om man tittar på språkkod? -Hapsiainen 23 april 2005 kl.15.46 (CEST)
Kanskje det kan vera av interesse å sjå korleis reglane er på nynorsk wikipedia? Me ordnar etter språknamn. Fleire detaljar finn de på Skanwiki-sidene på meta:Skanwiki/Interwikilenkjer. BjarteSorensen 23 april 2005 kl.17.39 (CEST)

Detta förslag kan kanske verka idiotiskt... Men jag skall förslå det ändå...

Jag ser interwikilänkarnas användningsområden som först och främst att hjälpa användaren att hitta mer och/eller annan info om ämnet, genom att han/hon kan läsa artikeln på ett annat språk. De kan också vara till hjälp genom att läsaren kan översätta info från artikeln på ett språk till ett annat. Därför borde kanske interwiklänkarna ordnas efter hur många människor det är som kan tala språket? Om det t.ex. finns massvis av interwikilänkar (som exempelvis i USA-artikeln), så borde väl de engelska, tyska och franska länkarna vara lättast att hitta, och inte de på Afrikaans, Vietnamesiska eller Indonesiska?

Fast å andra sidan är det nog bäst om man kan hitta en standard som funkar för alla wikipedior, och som inte är så godtycklig som den som jag föreslår ovan.... --Konstantin 23 april 2005 kl.19.31 (CEST)

redigera Stilguide / riktlinjer

Jag håller med Naryms åsikt högst upp - den här sidan borde hellre heta Stilguide. På en:WP heter den en:Wikipedia:Manual of Style, och är uttryckligen beskriven som en stilguide medan riktlinjer snarare handlar om riktlinjer för hur vi ska lyckas samarbeta för att lyckas bygga ett uppslagsverk. Sidan är där placerad i kategorin en:Category: Wikipedia style guidelines, inte bland riktlinjerna. IMO bör även vi hålla den gränsen klar. /Habj 19 juni 2005 kl.17.33 (CEST)

Wikipedia: Stilguide
Stilmanual
Hjälpmanualer
Biografier
Kinarelaterat
Bindestreck
Datum och nummer
Gaffelsidor
Rubriker
Japanrelaterat
Länkar
Matematik
Uttal
Systerprojekt
Titlar
Varumärken
Sport
Övriga guider
Redigera sidor
Layoutguide
Bildtexter
Kategorier
Personkategorisering
Källhänvisning
Förklaringsjargongen
Hur man skriver en bra artikel
Listor
Namngivning
Bildhandledning
Rätt namn
Sektioner
Tekniska termer


Instämmer. Har försökt översätta den engelska rutan, ändra gärna.// SMARTSKAFT|¿ 19 juni 2005 kl.20.37 (CEST)
Det är nog inte säkert att vi har, eller kommer att ha just de dokumenten - vi kanske väljer en annorlunda struktur? Det vore bra att identifiera de stilrekommendations-dokument vi har, och länka till dem. Jag ska försöka komma ihåg det, när jag ser några. (Ett tips kan vara att söka i kategorin Kategori:Wikipedia. /Habj 20 juni 2005 kl.16.45 (CEST)
Ändrade "hur man skriver bättre artiklar" till befintliga Wikipedia:Hur man skriver en bra artikel och "bildhandledning" till Wikipedia:Bildmallar. Beträffande matematik finns Wikipedia:Användarhandledning för TeX. Jag vet inte riktigt hur vi ska tänka här. Ska vi skriva nya dokument som blir "Stilguide" eller ska vi ta det vi har när det gäller matematik t.ex.? /ShineB ® 20 juni 2005 kl.16.57 (CEST)
Har flyttat sidan. Däremot har jag fått backa om det jag skrivit ovan; engelska WP ser visst stilistiska riktlinjer som riktlinjer, bara som en särskild undergrupp av dem. / Habj 3 augusti 2005 kl.01.42 (CEST)


redigera Layout-fråga

Många artiklar innehåller listor mitt i artiklarna, t ex Göteborgskravallerna. Är det bara jag som tycker att det stör och att det borde ordnas på något annat sätt? Skulle man kunna göra någon slags liknande successionbox när det är uppräkningar mitt i?//--IP 21 juli 2005 kl.12.27 (CEST)

Jag tycker att det ofta passar bra med listor när man skall göra uppräkningar av saker. I just den artikel som IP hänvisar till tycker jag inte alls att det stör, tvärtom. Hur skulle en successionsbox kunna se ut i det här fallet, artikeln handlar ju ändå om ett i tiden begränsat skede? Stora Gurkan 21 juli 2005 kl.13.47 (CEST)
Jag tänkte mig kodtypen i successionsboxen. Med huvud, kropp, och slut. Om man skulle göra en sådan, skulle den i mitt tycke placeras på sidan. Jag tycker att listorna stör eftersom jag tycker att texten ska vara lästext (hittar inte ordet). Åtminstone Bonniers lexikon har utformat layouten med blå rutor i marginalerna för listor.//--IP 21 juli 2005 kl.13.51 (CEST)

Jag placerade listorna i Göteborgskravallerna i två spalter vilket är mindre störande, men om det är tillräckligt för att tillfredställa alla smakriktningar vet jag inte --RomanNose 21 juli 2005 kl.22.58 (CEST)

Jag hade hellre haft tabellerna på sidan, bredvid löptexten. En sådan här artikel då, Gustav Axelsson Banér? Ska den skrivas om till löptext, eller..?//--IP 22 juli 2005 kl.12.08 (CEST)
Gustav Axelsson Banér bör vara i löptext. // SMARTSKAFT | ¿ 22 juli 2005 kl.12.43 (CEST)
Jag har inget emot punktlistor i artiklar, och tycker att listan i Göteborgskravallerna är en bra lista rent layoutmässigt, men punktlistan i Gustav Axelsson Banér borde skrivas om som löpande text. Listan över hans barn tycker jag däremot är bra som den är. Cajo 22 juli 2005 kl.15.43 (CEST)
Hmm, nu har jag flyttat listorna i Göteborgskravallerna, men det går att ändra igen ;-) RomanNose 22 juli 2005 kl.15.50 (CEST)
Precis så där tycker jag att det ska se ut (det är inte det att jag är lat ;)).//--IP 22 juli 2005 kl.15.57 (CEST)
Jag tycker bägge varianterna är bra, den förra något bättre om jag ska välja. Cajo 22 juli 2005 kl.16.00 (CEST)
Du får gärna ändra tillbaka om du tycker så --RomanNose 22 juli 2005 kl.16.09 (CEST)


redigera Ändra rekommendation

Rekommendationen är att vi placerar alla länkar till externa webbplatser under rubriken Externa länkar. Vi skriver alltså inga webbadresser inne i artikeltexterna. Observera att rubriken förblir densamma även om det bara finns en extern länk under.

så

Den 29 oktober 2004 sände TV-kanalen Al-Jazira ett videoband med Usama bin Ladin, där han tar på sig ansvaret för attackerna. [1]

blir:

Den 29 oktober 2004 sände TV-kanalen Al-Jazira ett videoband med Usama bin Ladin, där han tar på sig ansvaret för attackerna.

-lång artikel-

redigera Externa länkar

Videobandet där Usama bin Ladin tar på sig ansvaret för attackerna

Bara onödigt och krångligare englit mig. / MartinHagberg 4 november 2005 kl.21.17 (CET)

Självklart har vi externa länkar även inne i artiklarna, företrädesvis då inom paranteser. Om det bara finns en extern länk heter rubriken "extern länk" och inte "externa länkar". /Феникс 4 november 2005 kl.21.36 (CET)

redigera Omarbetning

Har skrivit om tämligen kraftigt, och tagit bort avsnitt jag tyckte inte hörde hit. Jag grubblar också lite på avgränsningen mot Wikipedia:Språkvård. Kanske denna stiguide egentligen borde göras om till några korta stycken, och sen en länklista till relevanta sidor? // Habj 29 januari 2006 kl.20.51 (CET)

redigera Förtydligande?

Tänkte på följande punkt i Wikipedia:Stilguide#Språklig stil

Använd dig av subjekt! Det är inte encyklopediskt att skriva utan subjekt, som exempelvis "Var chef över xx", skriv istället "Han/hon/namn var chef över xx". Det finns en hel del artiklar på Wikipedia som inte innehåller några subjekt. Dessa bör bearbetas och kan inte ses som något föredöme.

Kunde man förtydliga detta något? T.ex. till:

Använd dig av subjekt! Det är inte encyklopediskt att skriva utan subjekt, som exempelvis i "Nils Nilsson, född xx i xx. Var chef över xx. Arbetade sedan med...", skriv istället "Nils Nilsson, född xx i xx. Han var chef över xx. Efter det arbetade han med..." Det finns en hel del artiklar på Wikipedia som inte innehåller några subjekt. Dessa bör bearbetas och kan inte ses som något föredöme.

--Hasse JH 25 juli 2006 kl.20.39 (CEST)

Jag har inte sett den här riktlinjen förr, och jag tror att jag oavsiktligt brutit mot den ganska konsekvent i alla artiklar jag skrivit. Jag ställer mig också lite frågande till att detta skulle vara en bra riktlinje. I det här sammanhanget är det fel att hänvisa till någon grammatisk regel, dels eftersom "subjektstvånget" i svenskan inte är utan undantag och dels därför att en sådan regel skulle stå i strid med hur språket används i praktiken.
Sen står det att det inte är encyklopediskt att skriva utan subjekt, men faktum är ju att andra svenska uppslagsverk gör det (åtminstone Bra Böckers lexikon och Nationalencyklopedin), så vad grundar sig detta påstående på egentligen? Muneyama 27 maj 2007 kl. 12.38 (CEST)
NE skriver inte så. Däremot förkortar de allt som oftast artikelämnet och skriver B. i stället för Bach som subjekt (och objekt för den delen). Vi har inte ont om utrymme, utan kan unna oss att skriva fullständiga meningar som gör texten mer lättläst. —CÆSAR 27 maj 2007 kl. 13.02 (CEST)
Jag tror att jag missuppfattade vad som menades egentligen. Jag trodde att det handlade om att man inte skulle använda fri topik (typ "Kim Yong Il, Nordkoreansk politiker och landets premiärminister." är ju en sats där det finns fri topic, men inget subjekt. Att göra Kim Yong Il till subjekt i den meningen hade alltså blivit "Kim Yong Il är en nordkoreansk politiker och landets premiärminister."). NE använder alltid (med förbehåll för att jag inte läst alla deras artiklar :) fri topic i första raden på artiklarna och således saknar deras förstameningar subjekt.
Min missuppfattning grundas på texten på stilguidssidan och ännu mer texten på engelska wikipedias stilguide, men nu när jag läser exemplet här lite noggrannare så ser jag att det som man vill komma åt här är meningar utan varken fri topik eller subjekt. (som i exemplet "Nils Nilsson, född xx i xx. Var chef över xx."). Muneyama 27 maj 2007 kl. 14.13 (CEST)

redigera Diskussion från Användardiskussion:Grillo om intromeningar

Hej, såg att du hade ändrat introduktionen till Waris Dirie till "riktiga meningar". Det har jag absolut inget emot, men jag skulle gärna vilja ha klarlagt om det är så man ska skriva eller inte. Jag har nämligen fått "riktiga meningar" i introduktioner bortredigerade av andra användare tidigare, se The Damned. MellonCollie 9 augusti 2006 kl. 12.02 (CEST)

Jag tycker att Hakanands redigering var till det sämre. Allmänt finns det ingen anledning att undvika predikat eller subjekt i en mening, som NE och liknande gör för att de har platsbrist. Här finns det ingen platsbrist och det är mycket bättre att skriva ut meningarna. /Grillo 9 augusti 2006 kl. 17.36 (CEST)
Jag håller, av förklarliga skäl, inte med. Anser det är bra om att inledningen är skriven på ett sätt som påminner så mycket som möjligt om hur andra uppslagsverk formulerar sig. Dels blir det enklare att formulera sig på ett liknande sätt, oavsett vad artikeln handlar om. Dels bryter den av mot resten av artiklen genom att vara lite mer "encyklopedisk". Tycker inledningen, ska vara så kort och kärnfull som möjligt, det är lätt att den blir lite "pladdrig" annars. Sedan i själva artiklen skall man naturligtvis skriva "riktiga meningar". Fast allt det här är givetvis bara subjektivt tyckande som man kan ha olika uppfattning om. Hakanand 9 augusti 2006 kl. 20.50 (CEST)
En text är inte mer encyklopedisk för att den är skriven på ett upphackat dåligt språk, som pappersencyklopedier tvingas använda sig av för att spara plats. /Grillo 9 augusti 2006 kl. 21.02 (CEST)
Exemplet i fråga, "The Damned brittiskt punk/gothband" är ren felaktig svenska, ska man skriva så ska man åtminstone sätta ett komma efter artikelnamnet, men jag ser inget hinder till att skriva "The Damned är ett brittisk punk- och gothband." som är en saklig och korrekt mening. /Grillo 9 augusti 2006 kl. 21.05 (CEST)
Självklart ska det vara ett kommatecken! Du anser inte det finns något skäl att formulera sig så, jag håller inte med (vilket jag motiverat ovan). Att det skulle handla om "spara plats" är det bara du som hävdat. Hakanand 9 augusti 2006 kl. 21.58 (CEST)
Kan du förklara vad det är för fel på att skriva "The Damned är ett brittisk punk- och gothband."? /Grillo 10 augusti 2006 kl. 09.50 (CEST)
Var har jag påstått att det är "fel" någonstans?? Det verkar snarare vara du som hävdar att det finns "fel" och "rätt" i den här diskussionen? Hakanand 10 augusti 2006 kl. 11.14 (CEST)
OK. Kan du förklara varför det är bättre att skriva "The Damned brittiskt punk/gothband" istället för "The Damned är ett brittisk punk- och gothband."? /Grillo 11 augusti 2006 kl. 11.03 (CEST)

Varför ska man avskaffa subjekt och predikat? Blir det pladdrigt utan subjekt och predikat? Snarare blir det avhugget, styckat och dålig svenska. Och att andra har gjort så förut är inget argument. Wikipedia är inte "andra", och detta är inte "förut", det är nu. Om det finns någon annan teori till varför man började ersätta predikat med komman än att det berodde på platsbrist, är denna teori välkommen att läggas fram. Själv tror jag inte att någon helt plötsligt kom på att predikat var något man skulle avskaffa sådär bara, för att det skulle bli "encyklopediskt", utan att det helt enkelt berodde på platsbrist i den pappersencyklopedi som började med det. Sedan har andra hakat på, och det anses nu "encyklopediskt" att skriva så. Wikipedia ska inte påminna så mycket som möjligt om andra encyklopedier, bara för sakens skull att den ska göra det, då Wikipedia är ett helt unikt fenomen. /Fenix 9 augusti 2006 kl. 23.03 (CEST)

Fenix: Jag har redan förklarat varför jag tycker en kort, kärnfull inledning är att föredra. Och att hålla på och tjafsa om att "platsbrist" skulle ha någon betydelse för min åsikt leder ingenvart, eftersom detta inte har något med mitt ställningstagande att göra. Du har naturligtvis rätt att tycka som du gör, precis som jag har rätt att tycka som jag gör. För i den här frågan finns det inget "rätt" eller "fel" sätt, utan bara en massa tyckande. Hakanand 10 augusti 2006 kl. 09.32 (CEST)
Rätt och fel finns över huvud taget inte, och allting är ett massa tyckande. Men om jag skulle tycka, till exempel, att ordet "och" inte borde stavas "och" utan "åkk", skulle nog de flesta tycka att detta var fel och ändra till stavningen "och", oavsett vad jag tycker. /Fenix 10 augusti 2006 kl. 19.46 (CEST)
Det där måste vara en av de sämsta jämförelserna jag läst på länge! Hakanand 11 augusti 2006 kl. 09.02 (CEST)
Jaså? Det ena är fel grammatiskt, det andra ortografiskt. Precis lika fel. Enda skillnaden är väl att stavningen "åkk" är betydligt mer uttalsenlig än "och", medan avsaknad av subjekt och predikat i praktiken gör en mening helt oförståelig. /Fenix 11 augusti 2006 kl. 09.35 (CEST)
Om du inte förstår skillnaden mellan hur fastställt det är hur man stavar ett visst ord på godkänd svenska och så många olika sätt det finns som man formulera en mening på godkänd svenska, så visar det bara på hur svag din argumentation är. (Eftersom Grillo verkar ointresserad av denna debatt föreslår jag att en eventuell fortsättning sker någon annanstans, för att denne skall slippa få medeelanden som inte rör honom.) Hakanand 11 augusti 2006 kl. 09.43 (CEST)
Självklart finns det en uppsjö av sätt att formulera en mening. Men en mening utan subjekt och/eller predikat är ingen mening. Och angående argumentation verkar det enda motargumentet vara att det skulle bli "pladdrigt" att skriva ut hela, grammatiskt korrekta meningar, vilket jag anser vara något svagt. /Fenix 11 augusti 2006 kl. 09.51 (CEST)
Nej, jag har angivit fler argument för min ståndpunkt, det är bara att läsa innantill. Att det dessutom finns hur många artiklar som helst på WP som är skrivna på detta sätt, anser jag också har betydelse.
Då får du väl stämma alla andra encyclopedier och uppslagsverk, för missbruk av svenska språket. De flesta ord kan bara stavas på ett sätt, men meningar kan formuleras på många. Alltså var din analogi dålig. Hakanand 11 augusti 2006 kl. 09.57 (CEST)
Jag kan urskilja att det skulle vara "pladdrigt" samt något med att det är "encyklopediskt" (och ja, jag hävdar fortfarande att detta beror på att någon encyklopedi hade platsbrist, inte på att någon kom på att det skulle bli trevligt utan predikat). Att det redan finns artiklar skrivna på detta sätt har ingen betydelse, för detta är Wikipedia, och allt kan ändras. Meningar kan formuleras på många sätt, men en mening utan subjekt och/eller predikat blir oförståelig (måste inte vara det, men det är i regel så). Min jämförelse var tydligen ur en annan synvinkel än din, då jag jämförde från ett mer grundläggande plan: En mening utan subjekt och/eller predikat går inte, då man i praktiken (med vissa undantag) inte kan få sagt det man vill säga utan subjekt och/eller predikat. Stavning är dock något förgängligt. /Fenix 11 augusti 2006 kl. 10.24 (CEST)
Jodå, jag är intresserad men Fenix för min talan så bra att jag inte känner att jag behöver delta. En korrekt mening består förresten av subjekt, predikat och objekt, det får man lära sig på högstadiet. Jag förstår inte varför Wikipedia ska vara sämre. Anledningen att NE, Ugglan med flera utelämnar predikat (dock aldrig subjekt!) i inledningen är platsbrist, något annat kan jag inte tänka mig. Samma sak gäller ju att de skriver "S. är huvudstad i Sverige", så gör ju inte vi heller, eftersom vi just inte ha platsbrist! /Grillo 11 augusti 2006 kl. 10.40 (CEST)
Grillo: Att jag tolkade din tystnad för ointresse, må möjligen var mig förlåtet. Svarar man inte på raka, enkla frågor (se ovan: 10 augusti 2006 kl. 11.14), så tycker jag inte det är så konstigt. Tydligen är ni dock båda ense om att ert sätt att formulera sig är "rätt" och mitt (och många andras) är "fel". Så kategorisk tänker åtminstone inte jag vara i den här diskussionen.
Fenix: Att mening av typen "xxxx, popgrupp bildad i Machester, England, 1990 av Adam Ball och Cecilia David" skulle vara "oförståelig" får du nog svårt att förklara. I övrigt säger du en (1) vettig sak ovan och det är att alla texter på Wikipedia kan ändras. Det var också det jag gjorde. Grillo har ändrat tillbaka. Om ett år kommer någon annan att ändra till en tredje formulering. Att, som du, hävda att det finns "rätt" och "fel" sätt att formuulera sig kommer aldrig att spela någon roll i slutändan, eftersom det alltid finns mängder av användare som formulerar sig på annolunda sätt. Hakanand 11 augusti 2006 kl. 10.46 (CEST)
Så du menar att det inte är fel att utelämna subjekt, predikat eller objekt i en mening? /Grillo 11 augusti 2006 kl. 10.51 (CEST)
Det är förvisso ett rent "grammatiskt fel". Något som det i och för sig finns både allvarligare och mer störande exempel på både på WP, i tidningar och böcker m.m. Dessutom är formuleringen så vedertagen inom uppslagsverk att jag har svårt att förstå hur någon kan "reta sig" på den. Nej, jag tycker inte det är "fel" i betydelsen att det skulle förstöra artiklarnas språk, förståelse eller läsbarhet.
Uppenbarligen har jag fel i min tolkning ingen borde "reta sig" på formuleringen, eftersom en sådan här fråga kan ge upphov till en sådan här "stor" diskussion. Lycka till med att ändra 10 000-tals artiklar! Hakanand 11 augusti 2006 kl. 11.12 (CEST)
Frågan är om xxxx var en popgrupp eller är en popgrupp. Att skriva meningar utan subjekt och predikat är lika illa som att använda förkortningar. Andra uppslagsverk har regler för hur det ska skrivas och når därför en konsekvens i det, vilket inte Wikipedia kommer att göra. Detta leder därför till svårare läsbarhet eftersom det skrivs på ett sätt i en artikel och på ett annat i andra artiklar. Ungefär som förkortningar, där ordet jämför har flera olika förkortningsvarianter på Wikipedia (jf, jmf, jfr). Därför är det bättre och enklare i alla avseenden att alltid skriva subjekt och predikat. //StefanB 11 augusti 2006 kl. 11.22 (CEST)
För övrigt är det en riktlinje att använda subjekt, se Wikipedia:Stilguide, //StefanB 11 augusti 2006 kl. 11.30 (CEST)


Å andra sidan är det rätt onödigt att formulera sig att "xxxx var en en popgrupp", eftersom man då måste gå in och ändra till är när/om gruppen återförenas. När jag skriver, letar jag alltid efter formuleringar som inte skall behöva ändras bara för att "nya" saker händer. (De nya företeelserna kräver naturligtvis nya redigeringar i alla fall, men min poäng är alltså att man inte skall behöva ändra det som redan står där (Exempel: Skriv inte "Gruppens sista album gavs ut 1990" utan "1990 gav gruppen ut albumet xxxx")) Hakanand 11 augusti 2006 kl. 11.33 (CEST)
Från huvudsidan vi nu diskuterar på: Ersätt inte verb med komman. Wikipedia lider inte av den utrymmesbrist som ofta får tryckta uppslagsverk att använda telegramliknande formuleringar; vi kan och bör använda fullständiga meningar. Skriv exempelvis inte "Göran Persson, statsminister i Sverige" utan "Göran Persson är statsminister i Sverige". Wikipedia uppdateras dessutom kontinuerligt, så "är" kan ändras till "var" när det blir aktuellt. MellonCollie 13 augusti 2006 kl. 12.23 (CEST)
Min poäng med föregående inlägg var alltså att artikeln fortfarande kan vara "korrekt" efter att någonting förändrat verkligheten trots att ingen redigerat i den! Jag är inte särskilt orolig för att artikeln om Göran Persson inte kommer att ändras samma dag som han avgår, men man kan inte räkna med att alla andra tiotusentals artiklar som innehåller texter som lika lätt kan bli "felaktiga" kommer att ändras lika fort. Citatet i föregående inlägg är formulerat av en (1) användare, och kan lika lätt ändras av någon annan. Hakanand 14 augusti 2006 kl. 09.19 (CEST)
Halvrätt. Det är nämligen en riktlinje och riktlinjedokument beskriver arbetssätt som de flesta användare rekommenderar - om så inte är fallet ska sidan uppdateras. Större förändringar bör dock kommenteras på diskussionssidan. (Min fetstil.) MellonCollie 14 augusti 2006 kl. 19.49 (CEST)
Och var kan jag läsa den föregående diskussionenen i den här frågan? Hakanand 15 augusti 2006 kl. 09.41 (CEST)
Så du tar bort användbar information om att personer lever och att musikgrupper är aktiva av rädsla för att ingen kommer att ändra detta när det inte gäller längre? —CÆSAR ☢ 15 augusti 2006 kl. 10.07 (CEST)
Nej, som jag förklarat försöker jag formulera mig på ett sådant sätt att artiklarna är korrekta även om nya omständigheter inträffar. Något som fler borde tänka på. Det är bara dumt att formulera sig som att "hans sista album hette..." eller "hon har vunnit en Oscar", då är det bättre att skriva "hans album från 2004 heter..." eller "hon vann en Oscar för filmen xxx (1999)". I de två senare fallen fungerar texten även om ett nytt album skulle komma ut eller om skådespelerskan får ytterligare en Oscar. Givetvis kan man inte förebygga alla framtida händelser på detta sätt. Hakanand 15 augusti 2006 kl. 10.39 (CEST)
Jag håller delvis med om principen och de två exemplen du gav här (fast jag tycker att "sista" kan bytas mot "senaste"). Men steget till predikatsfria förstarader är ändå långt. Däremellan finns ett spektrum av "X har vunnit Y OS-medaljer" och "Z är näst i successionen". —CÆSAR ☢ 15 augusti 2006 kl. 13.13 (CEST)
Det spelar väl ingen roll om man skriver "senaste" eller sista"? Så fort vederbörande ger ut ett nytt album blir ju båda formuleringarna felaktiga. Hakanand 15 augusti 2006 kl. 13.18 (CEST)
Tack för lyckönskningen, Hakanand! Vad hade du själv tänkt göra annars, klippa ner de övriga 100 000 artiklarna som inleds med en fullständig mening? —CÆSAR ☢ 11 augusti 2006 kl. 11.34 (CEST)
Enligt stilguiden så är de meningen att det som står där ska ändras om förutsättningarna ändras, till exempel om en pogrupp återförenas. Jag förslår att denna diskussion flyttas till Wikipediadiskussion:Stilguide. //StefanB 11 augusti 2006 kl. 11.37 (CEST)
Jag föreslår istället att vi lägger ner diskussionen.
Caesar: Om din uppskattning är korrekt, så finns det alltså 77 882 artiklar som är formulerade på annat sätt. Vi får väl se vem som hinner färdigt först! ;-) Hakanand 11 augusti 2006 kl. 11.42 (CEST)

redigera Överlänkning i artiklarna (från Bybrunnen)

Läsbarheten för många artiklar försämras av för många länkar i den löpande texten. Varje länk är en inbjudan för läsaren att lämna artikeln. I synnerhet bör inte den korta Intron ha onödiga länkar eftersom det naturliga är att fortsätta ner i huvudtexten. En länk ska ses som en fotnot, hur många fotnötter är OK i en text? Titta i engelska WP på deras: http://en.wikipedia.org/sv/Wikipedia:Only_make_links_that_are_relevant_to_the_context

Jag tänker städa bort onödiga länkar om det inte finns någon riktlinje på svenska WP om motsatsen. MaxPont 30 december 2006 kl. 11.30 (CET)

Ämnet behandlas under Wikipedia:Stilguide under rubriken wikilänkar. Min tolkning av stycket är att det inte finns konsensus i frågan.
Själv tycker jag inte att länkar stör läsbarheten eller att länkar kan jämföras med fotnoter. Vidare kan jag inte hålla med om att inledningen bör ha så få länkar som möjligt. Inledningens syfte är att med så få ord som möjligt definiera vad uppslagsordet handlar om. Därför använder inledningen ofta ord som i sig kan kräva vidare förklaring för en oinvigd läsare, varför det är lämpligt att ha många länkar i inledningen.
Jag antar att dina ändringar av artikeln om Carl Bildt är representativa för de förändringar du funderar på att genomföra i större skala. Där tycker jag att det var riktigt att avlänka mindre viktiga årtal (äktenskap). Däremot anser jag att nationalitet och yrken och titlar i vars egenskap personen är känd bör vara länkade (gärna med så specifika länkmål som möjligt: statsminister bör vara länkat till Sveriges statsminister istället för bara statsminister i exemplet).
—LX (diskussion, bidrag) 30 december 2006 kl. 13.58 (CET)
Jag tycker heller inte länkar stör läsbarheten nämnvärt. I stället blir jag ofta irriterad när engelskspråkiga wikipedia låter bli att länka ett ord jag inte förstår, så man blir tvungen att kopiera och klistra in i sökrutan. För övrigt håller jag nog med om det mesta LX skrev. --boiviedbl 30 december 2006 kl. 15.01 (CET)
Läsbarheten tycker jag inte påverkas såvida man inte länkar jättemycket, men visst hittar man texter där vart fjärde ord är wikilänkat vilket IMHO ser störande ut. Jag brukar avlänka dels om det är extremt mycket länkar, och dels ord som jag förmodar inte kommer att få eller bör få artiklar. Sedan kan jag tycka att vi "slentrianlänkar" en del i onödan. Om någon är född i en stad i en delstat i en stat, så räcker det rimligen att länka staden. Hur intressant är det att ha "USA" wikilänkat från tusentals artiklar om människor? Personnamn behöver inte heller alltid länkas. Att göra det är att be om artiklar som vi sedan måste behandla på SFFR.
Alldeles särskilt ifrågasätter jag länkandet av precis alla årtal i en artikel. Det är det första jag tar bort, om en artikel känns överlänkad. // habj 31 december 2006 kl. 09.39 (CET)
Att läsbarheten försämras av för många länkar är ett etablerat faktum inom användardesign och usability (se t.ex. Jakob Nielsens webbplats www.useit.com ). Jag får ibland känslan av att en del wikipedianer ibland länkar bara för att det är cool och att det är lätt att länka. Tänk på att länkar måste ha ett syfte: att peka på en förklaring av ett svårt begrepp eller en ovanlig term, alternativt att länka till något som är relevant för artikeln. Vi måste förutsätta att läsare vet vad vanliga ord som riksdagsman, telefon, Stockholm, Sverige och statsminister betyder. Jag är också tveksam att länka till årtal, det blir för många länkar och kopplingen mellan en viss person/företag/stad/författare etc. och just de årtal som nämns i artikeln är svag. I synnerhet är det olämpligt att skapa länkar till icke existerade artiklar. En död länk hjälper inte läsaren och vi kan aldrig veta hur många år det tar innan just artikel x blir skriven. De som vid ett senare tillfälle påbörjar en sådan artikel kan mycket väl komma att välja en något annorlunda term utan att veta om de döda länkar som pekar mot ett närliggande ord. MaxPont 31 december 2006 kl. 11.21 (CET)
Men artiklarna är ju inte bara förklaringar av ord, de tar ju ofta stora mängder fakta om just dom sakerna, till exempel om Sveriges statministrar. Och att skapa wikilänkar till icke-existerande sidor är god form i min mening, om det är vettiga artiklar man länkar till. Jag tycker inte man ska se wikilänkar som ett sätt att förklara, man ska snarare se dom som ett sätt att säga "här kan du fördjupa dig inom det här ämnet". Visst kan man undvika att wikilänka totalt irrelevanta saker, som tex telefon i en artikel om Carl Bildt, men nog bör riksdagsman och statsminister länkas - de är ju av enormt intresse för en artikel om en person som varit båda. --Bomkia 31 december 2006 kl. 11.33 (CET)

Det finns ett särskilt fall där jag tycker att länkar ofta blir förrvirrande: på förgreningssidor. Där blir det helt klart tydligast om man bara länkar till de artiklar som handlar om betydelser av det aktuella uppslagsordet. /Salsero 31 december 2006 kl. 14.24 (CET)

Håller helt med Salsero här. Så få länkar som möjligt på förgreningssidor, utöver länken som leder till de olika artiklar som förgreningssidan är till för att peka på. För länge sen länkades så mycket som möjligt även på förgreningssidor, men jag tror den fasen är förbi. // habj 31 december 2006 kl. 19.54 (CET)
Olämpligt med länkar till icke existerande artiklar? Alls inte! En röd länk är en uppmaning till att skapa artikeln. Det är bra. Om länkar visar sig peka på "fel" artikel kan det ändras i efterhand. Ingen kan på egen hand leta rätt på alla de artiklar som borde peka på "min nyskapade artikel". Oftast är den floran av artiklar mycket större än man tror. Svwiki har av hävd varit väl generös med länkning, men börjar det rensas ut röda länkar bara för att de är röda lägger jag mig ner på marken och bankar och skriker. // habj 31 december 2006 kl. 19.54 (CET)
Verifierbarhet tack. Det räcker inte med att ni TYCKER att det är bra med massor av länkar. Titta i läroböckerna om webbdesign och usability. Om ni vill argumentera för många länkar får ni åtminstone se till att relatera till och bemöta argumenten för att länkar ska användas med måtta. MaxPont 1 januari 2007 kl. 12.26 (CET)
Nu står det väl i och för sig inte så mycket om wikitekniken i läroböcker om webbdesign. Länkningen är nämligen en av grundprinciperna på en wiki. Vad det handlar om är att knyta samman artiklar, men självklart ska länkar användas med måtta. Röda länkar är oftast bra eftersom de är till för att uppmuntra andra att skriva en artikel om ämnet. Det ska naturligtvis inte överdrivas. Länkar som uppenbarligen är vanliga ordboksord eller som man kan bedöma inte har ett encyklopediskt intressa bör avlänkas. Det ska inte överlänkas i den meningen att till exempel ett årtal inte behöver länkas mer än en gång, men länkar i artiklarna är betydligt trevligare än inga länkar alls. Jag förstår dock inte vad du menar med "Verifierbarhet tack". Wikipedia bygger på konsensus och vedertagna arbetssätt gäller som dock kan förändras över tiden, men inte över en natt. //StefanB 1 januari 2007 kl. 12.38 (CET)
Att kalla en länk till en icke existerande artikel en "död länk" är ett grundläggande tankefel. // habj 1 januari 2007 kl. 13.14 (CET)
Wikipedia är wikipedia. Det här kommer aldrig bli någon optimal sida om vi ser till webdesign, och behöver inte så bli. Ja, för många länkar är ingen större idé, men att avlänka något som riksdagsman i en artikel om Carl Bildt är ju inte särskilt bra imho. Och länkar till icke-existerande artiklar är en av huvudidéerna, folk ska förstå "Oj, fanns det inget om detta? Då kanske jag kan skapa den artikeln". --Bomkia 2 januari 2007 kl. 16.21 (CET)
Jag ser definitivt hellre för många länkar än för få i en artikel. Blå länkar stimulerar till vidare studier av andra artiklar - röda länkar inbjuder till skrivande av ännu fler. Att det bara skulle behövas en länk i de fall där man utgår från att folk inte förstår ordets innebörd är i mitt tycke på tok för snävt och skulle undergräva många av wikipedias tekniska finesser. Avlänkar man t ex "statsminister" i artikeln om Carl Bildt innebär det ju att man missar artikeln om honom ifall man går in på artikeln "Statsminister" och sedan trycker på "Vad länkar hit" - något åtminstone jag ofta gör för att snabbt se var man kan hitta anknytande uppgifter inom ett ämne. M a o anser jag att sökbarhet här bör gå före läsbarhet. Jag ber därför Max Point att avhålla sig från eventuella avlänkningskorståg./FredrikT 2 januari 2007 kl. 16.44 (CET)

Enligt min mening finns det knappast något som kan kallas "överlänkning". Det är bättre med för många länkar än för få. Visserligen kan det räcka med en länk till varje annan artikel (så att ett namn inte behöver vara länkat mer än första gången det uppträder i texten) men i princip är fördelen med ett webgränssnitt just att man direkt skall kunna gå vidare till en annan artikel, i stället för att behöva gå ner till en lång lista med "se även"-hänvisningar sist i artikeln.

Man kan visserligen diskutera läsbarheten och var länkarna passar bäst, men man bör inte ta bort dem. Om man inte vill ha dem i den löpande texten, skall man hellre lägga dem just i en "se även"-lista eller liknande. Den som läser Wikipedia skall inte behöva slå upp ord, begrepp och personer som är relevanta i en text genom att skriva in dem i sökfältet. E.G. 5 januari 2007 kl. 01.30 (CET)

Jag skulle tro att detta möjligen skulle kunna övertyga dig om att överlänkning faktiskt finns. I princip varenda ord som har en egen artikel länkades till, varje gång det förekom, på ett sätt som gjorde artikeln näst intill oläsbar. Därmed inte sagt att länkar inte är värdefulla, men som med allt annat måste man utöva viss måtta.
andejons 5 januari 2007 kl. 17.40 (CET)
Ja, innan några av länkarna togs bort i den texten var de förstås i mesta laget i den texten, men det är ju ett extremt exempel. Jag tycker dock att man inte nödvändigtvis behövde ha tagit bort alla de länkar som togs bort i din redigering den 11 augusti. E.G. 10 januari 2007 kl. 14.22 (CET)

Som jag uppfattat diskussionen finns det stöd för uppfattningen att det är befogat att ansa LITE i artiklar med väldigt många länkar. (Jag anser fortfarande att svenska Wikipedia borde anamma reglerna för begränsad länkning från engelska Wikipedia men det är en annan fråga. Min uppfattning är att argumentet att ”det finns massor av andra artiklar där man kan få djupare information” skapar en rörig och förvirrande struktur där de relevanta och viktiga länkarna försvinner i allt irrelevant länkspam. Länkar ska ge kontext, inte peka ut i allla möjliga riktningar i Wikipediarymden. Ett elakt tillspetsat hypotetiskt exempel: Läser man en artikel om person X där det står att han en gång mellanlandade med ett flygplan i Paris finns det ingen som helst logisk eller kontextmässig koppling mellan artikeln om personen och artikeln om Paris.) MaxPont 15 januari 2007 kl. 12.35 (CET)

Jag finner inte exemplet särskilt tillspetsat eller elakt, och tycker att det är onödigt att slentrianmässigt wikilänka exakt alla platsnamn på det sätt som vi nu - faktiskt - gör. // habj 22 januari 2007 kl. 02.57 (CET)
Jag tycker inte att det vore fel att ha en länk till Paris i det exempel som MaxPont skisserar. I de flesta fall hoppar man nog bara över länken, men visst kan man väl tänka sig att någon slösurfar genom Wikipedia, läser om en person, och vid just denna passage kommer att tänka på att han vill läsa mer om Paris. Man måste ju inte klicka på länken, men det är bra att kunna göra det. Om det nu står i personartikeln att personen faktiskt mellanlandade i Paris, så tror jag nog dessutom att det har viss relevans på något sätt i den artikeln, för annars skulle det väl inte stå med där? E.G. 25 januari 2007 kl. 22.12 (CET)

Länkar är bra, men kan bli för många. För många länkar stör helt klart läsningen i viss mån, men det finns en viktig poäng med att hänvisa till andra artiklar ("skapa ett nät" brukar det heta). Jag håller med om att endast ord som är relevanta i sammanhanget bör länkas, men att bestämma vad som sedan tillhör sammanhanget är en definitionsfråga. Ord som redan länkas bör inte länkas igen, åtminstone inte i samma stycke (detta kan låta naturligt, men i flera artiklar, särskilt de gamla uggleartiklarna, är verkligen vart fjärde ord länkat, och samma ord om och om igen). Att det skulle vara något fel på röda länkar kan jag inte förstå: röda länkar är hela poängen med Wikipedia! /Fenix 29 januari 2007 kl. 17.54 (CET)

Undrar om inte den ena delen av problemet, läsbarheten, i första hand borde lösas på teknisk väg snarare än genom att plocka bort länkar som skulle kunna vara relevanta. Det finns absolut ingenting som säger att icke-existerande artiklar måste visas illröda, och existerande artiklar blåa. Framtida wikiprogramvaror skulle kunna ha funktioner som gjorde läsbarheten bättre genom att dölja vissa länkar, bara visa länkar när man för pekaren över dem, osv. -Storebror 2 februari 2007 kl. 23.15 (CET)
Man behöver faktiskt inte hänvisa till framtida programvaror, det räcker om en administratör går in och mixtrar med MediaWiki:Monobook.css (eller kanske hellre MediaWiki:Common.css för att inkludera alla inloggade användare som inte använder monobook-skinnet). \Mike 14 februari 2007 kl. 17.44 (CET)

redigera Komman (från Bybrunnen)

Jag tycker vi borde se över användningen av komman i artikeltexter. På så sätt kan man många gånger öka läsligheten av artiklarna. Det är framförallt i artiklars inledande mening som jag tycke komman missbrukas. En mening som "Film, framställning, och oftast även återgivning, av rörliga, fotografiska bilder, eller kinematografi" i artiklen Film är nästan obegriplig. Ord som "är" eller "var" kan många gånger ersätta det första kommat. Sedan kan man ofta dela upp meningen på flera meningar istället för att försöka få med all information i en mening. Mallen för många personartiklar är ungefär "Namn, födelseår, dödsår, nationalitet yrke, annat yrke, tredje yrke, mest känd för ...". En sådan bografi blir mycket mer lättläst om man istället skriver "Namn (födelseår, eventuellt dödsår) var/är en nationalitet yrke, annat yrke och tredje yrke. Han är mest känd för ...". /82.212.68.183 23 februari 2007 kl. 10.16 (CET)

Den upphackade kommaterade stilen på många inledningar beror troligen på att många tryckta uppslagsverk på grund av platsbrist använder sig av denna stil, vilket givit den en glans av "encyklopeditet". På Wikipedia finns det inte någon sådan platsbrist och fullständiga, lättlästa meningar bör vara det självklara.--sanna 23 februari 2007 kl. 14.06 (CET)
Den ovan föreslagna parentesen runt föds- och dödsdatumen är väl (om jag förstått saken rätt) ett engelskt sätt att skriva och bör i så fall inte användas i på svenska. Hakanand 23 februari 2007 kl. 15.50 (CET)
Hur inledande meningen (ofta en ren definition) ser ut bryr jag mig inte så mycket om, så länge vi är konsekventa. Dock stör jag mig innerligt på satsradningar. Istället för
FEL: Jag kände mig trött, jag lade mig en timma senare.
bör man skriva
RÄTT: Jag kände mig trött, och jag lade mig en timma senare.
eller
RÄTT: Jag kände mig trött; jag lade mig en timma senare.
--Andreas Rejbrand 23 februari 2007 kl. 16.18 (CET)
Apropå Andreas inlägg dristar jag mig att citera Svenska Akademins språklära (p279): I skönlitteraturen kallas detta asyndes och är ett helt accepterat stilmedel. I skolan kallas det däremot satsradning och bekämpas. *leende* Men de fortsätter också med I neutral sakprosa bör man emellertid vara försiktig med såväl fristående bisatser som satsradning. --sanna 23 februari 2007 kl. 20.08 (CET)
Jo, visst känner jag till det. Dock får jag ont i ögonen varje gång jag ser en satsradning, oavsett vad språkläran säger eller inte... *leende tillbaka, och hoppas att du någon gång i framtiden hittar tillbaka till svwikt :)* --Andreas Rejbrand 23 februari 2007 kl. 23.35 (CET)
"Jag kände mig trött, varför jag lade mig en timme senare." /Fenix 23 februari 2007 kl. 21.51 (CET)
"Jag kände mig trött, varför jag lade mig en timme tidigare." är mer logiskt --Rosp 23 februari 2007 kl. 21.56 (CET)
"varför" går också alldeles utmärkt. --Andreas Rejbrand 23 februari 2007 kl. 23.35 (CET)

Det finns en utbredd uppfattning att kompakt skrivsätt samt förkortningar bara används i konventionella encyklopedier därför att dessa har utrymmesbrist. Jag tror dock faktiskt inte alls att detta är hela sanningen. Kompaktare och informationstätare skrift är EMÅ lättare att läsa, om man har tränat sig att läsa hela texten. I dag verkar även en hel del universitetsstudenter att i stället ha tränat en lässtil som går ut på att plocka russinen ur kakan. Man utgår från att bara en liten del av texten är betydelsebärande, och börjar med att försöka urskilja denna del. (Många markerar "russinen" med att färga eller stryka under dessa ord.)

Själv föredrar jag nästan alltid en kort informationstät text framför en längre utspädd, om sakinnehållet är detsamma - och om jag litar på att författaren behärskar konsten att skriva rimligt entydig kompakt text. T. ex. (hellre än till exempel) är en tät text som

"NN, 1908-1991, spansk arkeolog och politiker."

mycket behagligare att läsa än

"NN föddes år 1908 och dog år 1991. NN var spanjor och arbetade som arkeolog. Dessutom var han verksam som politiker."

(Exemplet är påhittat och förhoppningsvis något överdrivet.) Naturligtvis finns det gränser; både m. a. p. förk. och kommastaplade bisatser. I de flesta av våra artiklar skulle jag dock hellre vilja se fler fökortningar och färre betydelselösa bindeord.

Jag är medveten om att många har en annan uppfattning (vilket är orsak till att jag inte ändrar artiklar i angiven riktning). Jag skulle ändå vilja att ni som spär ut text litet mer tänker efter om detta hjälper upp artiklarna eller inte, och försöker väga för- och nackdelar mot varandra. Jörgen B 23 februari 2007 kl. 22.58 (CET)

Jag håller med Jörgen B. Dessutom är det enklare att få till ett standardiserat sätt att formulera sig om man håller inledningen kort. Hakanand 24 februari 2007 kl. 10.31 (CET)
Men... "NN, född 1908, död 1991, var en spansk arkeolog och politiker" är det standardiserade skrivsättet på svenska Wikipedia. Det är överlägset båda Jörgens exempel ovan. Varför överdriva med ett skrivsätt som inte används? Skrivsättet som används är en fullständig mening. /Grillo 24 februari 2007 kl. 11.33 (CET)
Det värsta är egentligen när det inte står något dödsår och ett relativt tidigt födelseår. Då är det omöjligt att veta om personen lever eller inte (att det inte står något dödsår kanske bara innebär att ingen har infört det i artikeln ännu), om det inte står "är" eller "var". Dessutom blir vissa exempel konstiga. "Göran Persson, politiker, partiledare, statsminister", blir ju felaktig om man inte skriver ut att han är före detta partiledare, alternativt var partiledare. Jag förstår inte varför man inte ska vara tydlig. Att vara tydlig är inte detsamma som att vara övertydlig eller överpedagogisk. /Grillo 24 februari 2007 kl. 11.36 (CET)
Grillo, jag invänder inte mot att man har en standard, även när jag råkar ogilla standarden. Jag förklarar varför jag ogillar standarden, och föredrar att vi rör oss i motsatt riktning, om vi gör några ändringar. Jag upprepar för tydlighets skull (eftersom du antagligen inte är van vid att läsa exakt allt jag skriver utan att försöka "vaska fram betydelsebärande delar" :-) ): Om man jämför följande formuleringar (A) och (B):
(A) "NN, 1908-1991, spansk arkeolog och politiker."
(B) "NN, född 1908, död 1991, var en spansk arkeolog och politiker"
så konstaterar jag att båda innehåller exakt samma information, men att (A) är tätare skrivet och (B) är mer utspätt. Texten (B) stämmer bättre med vad skollärare försöker få barnen att skriva, men (B) är EMÅ inte alls 'tydligare' än (A). Om jag finge välja, så skulle jag absolut välja (A), därför att det är lättare att slippa att rensa bort de onödiga bindeorden. I detta lilla exempel spelar detta inte så stor roll; men ju mer innehåll det inledande stycket har, desto svårare blir det att överblicka informationen, om texten är skriven på utspädd skolprosa i stället för koncis encyklopediprosa.
Jag vet att andra med annan träning kan uppleva det annorlunda. För mig är (A) den lättlästare texten. Vad jag försöker förklara är att traditionella encyklopedier ser ut som de gör, inte bara för att "spara utrymme" utan därför att informationstät text är lättlästare för dem som har träning i att läsa båda sorternas text. Det betyder inte automatiskt att Wikipedia borde satsa fullt ut på det koncisare skrivsättet, eftersom vi är till även för dem som inte har sådan träning. Det betyder däremot att vi inte tanklöst och okritiskt skall spä ut texten bara för att skolprosan skulle vara den enda korrekta stilarten. Det är den inte. (Begrunda Sannabs citat från Svenska Akademiens språklära ovan!)
Har jag upprepat och tjatat om :-( det jag redan skrivit i mitt förra inlägg tillräckligt många gånger nu, för att ni skall förstå vad jag menar? Jörgen B
Förkortningar ska definitivt inte användas eftersom det inte finns en enhetlig standard och därför gör texten mer svårläst. T ex, tex, t.ex, t.e.x är bara ett exempel på förkortningar som gör text mer svårläst än att skriva till exempel eller exempelvis. För att inte tala om de hemska förkortningarna av ordet jämför som förekommer på Wikipedia (jmf, jfr, jf). Det övergår mitt förstånd varför ett sådant ord ska förkortas. Då är det bättre att säga att inga förkortningar ska användas istället för att släppa lös en förkortningsanarki. //StefanB 24 februari 2007 kl. 11.45 (CET)
Det är sant att förkortningsanarki försvårar läsning. Å andra sidan, om Wikipedia inte i detta avseende hade valt skolprosa i stället för encyklopedisk prosa, så hade vi nog kunnat enas om några normer för förkortningar, och då hade kanske de användare som nu konsekvent 'städar bort' förkortningar i artiklar i stället kunnat fixa till förkortningarna så att de följde dessa normer.
Det är inte riktigt att förkortningar i sig gör en text svårlästare, från alla läsares perspektiv. Detta är en vanesak. Jag föredrar oftast att läsa en text med 'jmfr' o. d., i stället för 'jämför' och dylikt. Den främsta orsaken att alls ha förkortningar är förstås just för att de kan göra texten mer lättläst.
Man förkortar ofta just de mindre betydelsebärande bindeorden (t. ex., m. a. p., bl. a., o., l., et cetera). Detta gör det lättare att ta till sig faktainformationen.
En annan sorts förkortningar avser betydelsebärande men i encyklopedier väldigt vanliga ord och uttryck, som till exempel examenstitlar som fil kand (där ju faktiskt man ofta behåller förkortningen i uttalet). I de fallen är det ett litet problem att inte alla vet att detta betyder "person som med godkänt resultat har genomgått en examen eller (normalt) hel utbildning som berättigar vederbörande att bära den akademiska titeln 'filosofie kandidat'"; men det skulle vi kunna lösa genom att alltid länka förkortningen (t. ex. fil kand → filosofie kandidatexamen).
Vidare finns en mycket speciell sorts "pronominell förkortning" i encyklopedisk prosa. Ett pronomen är ju på ett sätt en språklig förkortning, där ett längre ord eller uttryck ersätts av ett pronomen (t. ex. "Stefan" ersätts av "han"), och där sammanhanget får utvisa vad detta pronomen betyder just här. En encyklopedi har ofta en konvention för att förkorta artikelns namn. En sådan förkortning betyder alltså olika saker i olika sammanhang, precis som ett pronomen gör. Också dessa förkortningar är till även för att göra texten lättlästare, inte bara kortare. Jörgen B 24 februari 2007 kl. 13.48 (CET)

Jag håller inte med Grillo om att Jörgen B:s exempel är särskilt överdrivet. Ju fler saker personen i fråga är känd för och desto fler sätt finns att formulera artikelinledningen. Andra saker kan också påverka hur inledningen formuleras: Född under ett annat namn, evenutuella pseudonymer, osäkra födelseår/datum, födelseorter/land m.m. För varje möjlg variant ökar skrivsätten nästan exponentiellt. Hakanand 24 februari 2007 kl. 12.28 (CET)

Jag vet inte vad "map" betyder... Varför använda sig av förkortningar som gör texten mer svårläst, för personer som inte vet vad förkortningarna i fråga står för? Andra förkortningar som ter sig självklara för folk som vet vad de står för men kan vara obegripliga för andra är od, mha, mao och jfr. Vem vet vad en viss person som läser en viss artikel vid en viss tidpunkt har för kunskaper inom svenska? Vi ska skriva en encyklopedi som alla normalbegåvade kan läsa och ta del av. Det är inte meningen att läsare ska slåss med obegripliga förkortningar, de ska lära sig innehållet av texten. Då vi inte har någon platsbrist finns ingen anledning att inte använda sig av fullständiga ord och meningar, det står jag fast vid. /Grillo 25 februari 2007 kl. 03.56 (CET)
Jag instämmer med Sanna. --Hasse 26 februari 2007 kl. 17.49 (CET)
Grillo: M. a. p. är förkortning för "med avseende på". Jag instämmer i att det är svårare att läsa en text som innehåller obekanta förkortningar än en text där hela orden har skrivits ut. Jag invänder främst mot idén att det skulle vara platsbrist som är orsaken till förkortningsbruket i klassiska encyklopedier. Säg hellre att författarna utgått ifrån att läsarna delade en viss typ av skolning, och att de därför lätt skulle förstå och föredra en viss typ av informationstätare text.
Jag har gjort några trevande försök att kommunicera på Internet Relay Chat. (Jag använder då en Gnu-historia som gjorts kompatibel med det protokoll som America On Line Instant Messenger använder.) Jag noterar att många där använder avkortade ord och fraser. En del av dem påstås härstamma från den ungdomliga språkliga subkultur som vuxit upp i samband med bruk av den så kallade "Short message service". I det fallet var ju bruket av förkortningar högst förståeligt, eftersom telefonoperatörerna väl debiterar meddelanden sända medelst "Short message service" per tecken. Men varför fortsätter dessa ungdomar att använda kortare uttryck, när de har obegränsat med utrymme till förfogande (och trots att en användare - jag - emellanåt inte alls förstår vad som menas)??
Grillo, visst är detta inte bara en utrymmesfråga! Skulle det inte ha varit lättare att läsa min blaffa ovan, om jag hade använt förkortningar som IRC, GAIM och SMS (trots att du kanske inte omedelbart visste vad GAIM står för)? Jörgen B 26 februari 2007 kl. 23.56 (CET)
Det är ju skillnad på förkortningar som uttalas som bokstäverna (essemess, i ärr se) och förkortningar som uttyds i tal. Det är väl ingen som säger "te ex", "bla" eller "o ess ve" i talspråk. Det är en anledning till att SMS och IRC blir mer lättläst. De allra vanligaste förkortningarna skulle vi nog kunna använda. Men jag tror att de är så få, att det är enklare att säga att förkortningar inte alls ska användas. /EnDumEn ✍ 27 februari 2007 kl. 00.25 (CET)


Så fil kand och pol mag tycker du är mer OK, EnDumEn, därför att de faktiskt ibland uttalas just så? (Jag har nog åtminstone hört det skämtsamma uttalet "tex", som ett ord, av "t. ex."; men jag vet just inte om jag tycker att det gör någon skillnad.)
Som jag har skrivit ovan, accepterar jag att i dag många förkortningar är mindre kända och mindre enhetligt använda än förr. Delvis kan detta bero på inflytande från förkortningskonventioner i engelska; delvis på en allmänt större ovana att läsa facktext på svenska. Däremot är detta dåligt skäl att driva kravet på skolprosans meningsbyggnad. (För övrigt skulle nog inte ens satsförkortningarna i (B) ovan accepteras av alla dagens skollärare, misstänker jag. Vi har ju gubevars ersatt en relativsats av typen "som föddes år 1908 och dog år 1991" med perfektparticipkonstruktionerna "född 1908, död 1991". Latin innehöll också sådana där konstruktioner, så då kan ju inte ledig svenska göra det...) Jörgen B 27 februari 2007 kl. 04.11 (CET)
Gaim skrivs inte med versaler, eftersom det inte är en förkortning ;-)
IRC och SMS är förkortade namn (på ett protokoll, respektive en tjänst) där förkortningarna är mer välkända än hela namnen. Det är skillnad på förkortningar av namn och förkortningar av vanliga ord och fraser. Att förtkorta vanliga ord som "jämför" och hacka upp meningar med komman för att göra text tätare är onödigt, och hjälper inte läsarna. //Daedalus 28 februari 2007 kl. 04.30 (CET)
Återigen ett svepande omdöme: "...hjälper inte läsarna". Det beror helt på vilket sammanhang och vilka läsare som avses! Jörgen B 1 mars 2007 kl. 23.51 (CET)
Jag syftar självklart på de enda läsarna som är relevanta i diskussionen: Wikipedias läsare. //Daedalus 2 mars 2007 kl. 23.08 (CET)

redigera Artikelnamn på andra alfabet

Jag är undrande till varför den inledande meningen på många artiklar exempelvis har kinesiska skrivtecken. Jag reagerade på detta senast på Kinesiska muren där det dessutom finns olika åsikter över vilka skiljetecken som är standard. Hela idén med skiljetecken är ju att underlätta läsbarheten samt att öka tydligheten. I exemplet blir det extra otydligt för den majoritet av oss som inte kan kinesiska. För många kanske detta bara är en ej önskad kuriosa och behöver som sådan inte finnas med just i den första meningen. Kontentan av detta förfarande blir ju både oönskat, osnyggt och ej relevant i mina ögon. För vem; gör vi detta?
/Ronny 26 maj 2007 kl. 22.39 (CEST)

Vad saker heter på originalspråket, med originaltecken, tycker jag är mycket relevant information. Skiljetecknen har jag däremot ingen direkt åsikt om. -- boivie ✎ 27 maj 2007 kl. 02.01 (CEST)
Såvitt jag kan se används skiljetecken på ett bra sätt i artikeln om kinesiska muren. Gällande de kinesiska tecknen så försämras inte läsbarheten av att det finns främmande tecken i första meningen. En företeelses namn är dessutom inte "kuriosa" (jag tror inte det ordet betyder vad du tror att det betyder), oavsett hur ointresserad du är av att få veta det. Om vi bortser från den självklara invändningen att en lokal benämning behövs för att kunna särskilja företeelser, då översättningar och transkriberingar inte är standardiserade, så haltar ditt resonemang också på punkten om att ingen skulle vara intresserad av det kinesiska namnet. Du utgår från dig själv och tänker inte på att andra människor har andra kunskaper (kan läsa kinesiska tecken, t.ex.) och intressen. Läs gärna mer om vad som ska inkluderas på wikipedia:Allmänintresse. Muneyama 27 maj 2007 kl. 09.48 (CEST)
Visst utgår mina synpunkter ursprungligen från mig själv, liksom för alla andra som kan forma en egen åsikt, som däremot inte alls behöver vara statisk. Jag tycker inte att detta är så självklart och är därför intresserad av att höra olika infallsvinklar. I exempelvis NE finns denna information inte med, för att ta ett helt opartiskt exempel. Länkar till djupare information på andra språk än svenska både finns och kan utökas om vi ser ett behov av detta.
Wikipedia:Allmänintresse ger inte någon vägledning just här utan hänvisar till om ämnen i sig är av allmänintresse, vilket givetvis exemplet kinesiska muren är. Ett annat exempel är artikeln om Krim, som också har mycket information på andra alfabet. Det verkar ibland som om vi är så rädda att stöta oss med någon grupp; att läsbarheten för det svenska språket får lida, vilket borde vara det alldeles primära när det gäller riktlinjer på Wikipedia på svenska. Det behöver inte se ut precis som vare sig Muneyama eller jag tycker är riktigt just nu, det behöver inte heller vara precis efter någon standard något annat Wikipediaspråk. Det avgörande är vad gemenskapens konsensus här på Wikipedia på svenska tycker är relevant information och hur den ska presenteras
/Ronny 27 maj 2007 kl. 11.02 (CEST)
Min poäng var att tröskeln för vad som ska vara med på wikipedia inte är att allt ska vara relevant för alla. Tröskeln 500 personer gäller för helt nya artiklar, för att någonting ska ingå i en befintlig artikel är kraven ännu lägre. Att NE saknar viss information betyder inte att den ska bort från wikipedia. Som motvikt till NE kan dessutom nämnas att de andra stora wikipediorna har med namnet på kinesiska.
Vad gäller läsbarheten så lider den inte ett dugg. Vore de hela tiden invävda i löpande text så kan jag medge att de skulle störa läsrytmen, men inte när de står inom parenteser på första raden och är tydligt utmärkta som "kinesiska". Muneyama 27 maj 2007 kl. 12.20 (CEST)
Anledningen att NE inte har med begreppen på sina originalspråk är förmodligen samma som att de kör med den upphackade språkliga stilen utan predikat, och bara använder begynnelsebokstaven för artikeln i fråga som subjekt genom alla artiklar. Nämligen utrymmesbrist. Utrymmesbrist är ju inget vi lider av, ju mer (korrekt) info desto bättre. Jag är övertygad om att NE kommer att skriva om sina artiklar i takt med att NE blir mer och mer internetbaserat. /Grillo 27 maj 2007 kl. 12.56 (CEST)

Den standard jag ser som relevant i en artikels inledning; kan vara artikelns namn på annat relevant språk med det latinska alfabetet. Detta för läsbarheten ska ökas för de allra flesta som använder Wikipedia på svenska. Ser man sedan ett behov för ytterligare korrekt information, kan man med fördel göra som exempelvis franska Wikipedia och lägga det lite längre in i artikeln och inte i artikelns inledning som bör bestå av kortare kärnfull information.

Vi måste gå den typiske läsaren mer till mötes, sätta oss in i dennes situation och fråga oss om information på andra alfabet är så intressant att det förtjänar att stå redan i artikelns första mening. Normalt låter man ett behov få en lösning och i detta fallet tror jag det gått till tvärtom: Någon kan kinesiska eller ryska eller kopierar någonstans ifrån och har historiskt fört över det till inledningens första rad. Korrekt info på andra alfabet kan vara relevant, men inte i inledningen.
/Ronny 27 maj 2007 kl. 22.07 (CEST)

Det faller sig logiskt att så tydligt som möjligt definiera artikelns ämne i första raden. Den målsättningen har åtminstone jag i varje artikel jag skriver och därför tycker jag att det faller sig naturligt med att ha namnet på originalspråket där. På samma sätt, och av samma anledning, brukar biografiska artiklar ha födelsedatumet i första raden trots att det sällan är det som personen är mest känd för. Logisk struktur går före att ordna informationen exakt efter relevans.
Du invänder mot att Grillo tror om NE, men själv använder du din tro för att framskapa en "typisk användare" som råkar stämma överens med dina uppfattningar. Själv tror jag att den typiske användaren antingen tycker att det är intressant att veta vad hur en företeelse skrivs på originalspråket eller så kan h*n utan problem kan välja bort ointressant information, precis på samma sätt som någon som läser en biografisk artikel men inte är intresserad av när personen föddes kan välja bort denna information trots att den står på första raden. Muneyama 27 maj 2007 kl. 23.48 (CEST)
Antalet användare som faktiskt har nytta av kinesiska tecken i en artikel är minst sagt minimalt. Vi pratar som högst någon procent av läsarna och då kan man verkligen börja prata om kuriosa. Att skriva transkriptionen före tecknena och inom parantes borde vara ett absolut minimum av respekt för den överväldigade majoriteten som faktiskt inte kan kinesiska (eller kanske inte ens har rätt fonter för att se tecken).
Peter Isotalo 28 maj 2007 kl. 13.51 (CEST)
Antalet användare som har "nytta" av att kunna se varianter av latinska bokstäver som inte används i svenska torde också vara mycket litet. Ja, givet språkkunskaperna hos många svenskkunniga är nog kanske information på alla andra språk än engelska, norska och danska bortkastad? Personligen har jag ingen nytta av hur många artiklar som helst här. Däremot är jag glad över att kunna se hur polska, arabiska, hebreiska och andra namn skrivs i "original", och vad de betyder på svenska i de fall det finns skillnader. Jag håller med om att första meningen skulle bli mer lättläst utan paranteser, men detsamma gäller födelse- och dödsdatum. Det är nog ändå den vettigaste platsen för den infon och jag tror inte det är så svårt att hoppa över den informationen när man läser — även om jag ser att man uppenbarligen kan fastna även i detaljerna inom parantes. Bero 28 maj 2007 kl. 14.19 (CEST)
Parantesen är tänkt att markera att det faktiskt inte är en del av texten eftersom man brukligen inte skriver ord på ett icke-latinskt skriftsystem i en text som i övrigt är skriven med latinska bokstäver. Undantaget skulle väl vara text som vänder sig specifikt till sinologiintresserade.
I 99% av fallen klarar sig dom som redan kan kinesiska med bara transkriberingar och även dom som inte kan transkriptionssystemen får då en rimligt ungefärlig uttalsangivelse. Dom som kan kinesiska (eller andra språk) kan utan nämnvärd ansträngning kolla upp artiklarna på orginalspråken istället för att kräva massa extrainfo på det egna språket. Ska man vara helt ärlig så pratar vi om en ren nördbonus precis i inledningen.
Peter Isotalo 28 maj 2007 kl. 15.09 (CEST)
Det viktiga är att det är markerat att ett nytt skriftspråk kommer, även om det kommer inom parenteser. En artikel jag skriv tidigare idag är ett bra exempel:
Kim Tu-bong (hangul:김두봉, hanja: 金枓奉, transkriberas även Kim Tubong, Kim Du Bong o. dyl.), född 16 mars 1886, nordkoreansk politiker och landets president från dess bildande 1948 till 1957.
Ingen svårighet att följa med i texten, relevant information, koncist. Ja, jag är riktigt