dolar amerykański(USD): 2,9551



Äldre: /Arkiv


Image:Exquisite-kwrite.png
"Att göra"-
lista

Saker att göra för Wikipedia:Namngivning:

 redigera listan - bevaka


Innehåll

redigera Ett extra kommatecken

Jag såg att riktlinjerna för t.ex. filmer med samma namn från olika år ska särskiljas med tillägg av ett kommatecken som i En midsommarnattsdröm (film, 1935) och En midsommarnattsdröm (film, 1999). Det är kanske bra, men bara om det genomförs konsekvent. --RomanNose 12 november 2005 kl.10:04 (CET)

redigera Artiklar med särskiljningstillägg i titeln (från Wikipedia:Bybrunnen)

Jag hittar massor med artiklar namngivna på formen "Stad, distrikt" eller "Stad, land", "Förnamn efternamn (ishockeyspelare)", "Albumnamn (album)", "Film (filmtitel)" etc. där uppslagsordet utan det där tillägget efter själva namnet eller ordet är tomt. Särskiljningsled efter komma eller inom parentes behövs bara när det finns en namnkonflikt, så två artiklar konkurrerar om samma uppslagsord. Att sidan om själva grundordet är tomt är inte så bra - det leder till stor risk att någon skapar samma artikel en gång till, under det namn som de flesta spontant länkar till i en text. Jag flyttar konsekvent dessa artiklar till den enkla namnformen.

Jag hittar också massor av fall där man skapar artikeln "Förnamn Efternamn (sångare)", men inte lägger till en länk till personen på sidan "Förnamn Efternamn". Då kommer man inte att hitta till personen, i de fall då någon bara länkat "Förnamn Efternamn" i nån annan artikel. Jag är säkert skyldig till ett flertal sådana fall själv, lite längre tillbaka i tiden... den som behöver hjälp att skapa en förgreningssida kan gärna be om det, jag (och många andra) ställer gärna upp på det. Är det bara två ord behöver man dock sällan skapa en förgreningssida, det räcker att lägga till en notis överst i artikeln om fågeln gröngöling att staden Gröngöling hittas på "Gröngöling, Turkmenistan" eller var den nu ligger. / Habj 4 december 2005 kl.16.14 (CET)

Bara löst sammanknutet med ämnet, men jag undrar varför geografiska grejor skrivs i parantes med tanke på den mysiga funktionen att man kan skriva [[artikel (parantes)|]] för att ta bort parantesen Grön 4 december 2005 kl.17.56 (CET)
Detta kan man väl tydliggöra i Wikipedia:Namngivning eller Wikipedia:Namngivning/Geografi... Fred Chess 4 december 2005 kl.21.15 (CET)
Har grön glömt ett "inte"?
För de som inte känner till den funktionen: Man kan skriva [[kanna (mått)|]] , så kommer automagiskt att omvandlas till [[kanna (mått)|kanna]] när man sparar sidan. Detta går dock inte när man använder komman för att skilja leden åt, som vi brukar göra i geografiska namn som Nordsjön, Härryda kommun. / Habj 4 december 2005 kl.22.59 (CET)
Finns det egentligen någon bra anledning varför den här wikipedian använder komma på geografiska särskiljningsled när alla andra wikipedier utom den engelska (och kanske någon enstaka till) inte använder det? Det är en irriterande anglicism som smög sig in i wikipedias barndom. Argumentet att det skulle bli för jobbigt att byta är jag skeptisk till, eftersom om man säger att man ska byta sker bytet givetvis över tid, men om man inte byter alls händer ju ingenting. /Φοινιξ 4 december 2005 kl.23.09 (CET)
På vad sätt är det en anglicism? Jag har aldrig hört någon motivering varför det ska vara komma när det handlar om geografi, men har förmodat att logiken är att man ska kunna skriva ut det i skrift: "Han kommer från Stockholm, South Dakota". Jag tycker det funkar, till skillnad från "Han kommer från Stockholm (South Dakota)". Om man verkligen ville ha något som funkar bra i flytande skrift, kanske man borde skriva "Han kommer från Stockholm i South Dakota", men riskerar man inte då att folk ännu mera börjar skriva såna tillägg i tid och otid när det alls inte behövs (vilket leder till att wikilänkar inte hittar till artikeln)? Nog för att folk gör det redan nu. / Habj 5 december 2005 kl.00.54 (CET)
Snarast borde det vara "Han kommer från Stockholm i South Dakota.". Eftersom i stort ingen annan wikipedia än den engelska och den svenska använder komman och eftersom man på engelska (åtminstone amerikansk sådan) vanligtvis säger "Stockholm, South Dakota" i allmänt talspråk (oavsett om man behöver särskilja eller inte), vilket man ju inte gör i svenska, kan man säga att det är en anglicism som svenska wikipedia upptagit av den engelska. /Φοινιξ 6 december 2005 kl.15.53 (CET)
Med tanke på de hårda strider som utkämpats om kommatecken vs. parentes vad gäller exempelvis organisationer, är det lite konstigt att ingen kan förklara varför det är så viktigt att använda kommatecken vad gäller namngeografi istället för parenteser. / Habj 13 december 2005 kl.13.22 (CET)

Det kanske är dags att vi ändrar rekommendationen nu då, och tar bort undantaget för geografiska artiklar. Det blir ett gigantiskt jobb att flytta rätt allting, men det behöver ju inte ske på en dag. Om vi börjar med att ändra rekommendationen, så kan ju artiklar börja flyttas efterhand som folk känner sig manade. --Boīvie 2 augusti 2006 kl.12.29 (CEST)

Kanske bra, men jag tänker mig istället att en ny rekommendation för geografiska artiklar utformas så att namnet kan användas direkt i texter, t.ex. Stockholm i South Dakota (om det finns en sådan ort) eller Gothenburg i Nebraska --RomanNose 2 augusti 2006 kl.14.56 (CEST)
Jag har tidigare funderat på att föreslå den variant som RomanNose nu föreslår, men jag tror att det är bättre att konsekvent använda parentes som särskiljare, så att det blir färre regler att hålla reda på./Nicke L 2 augusti 2006 kl.15.02 (CEST)
Enkelhet är ett gott argument --RomanNose 2 augusti 2006 kl.15.04 (CEST)
Stockholm (i South Dakota) vore både enkelt och skrivbart, i enlighet med principen "Skriv ut det självklara". Ja, undantag har höga kostnader. --Ettrig 2 augusti 2006 kl.16.00 (CEST)
Jag tycker att skriv- och läsbarheten är ett starkt argument för att använda prepositioner, lämpligtvis då med parentes för att kunna använda syntaxen [[Stockholm (i South Dakota)|]] som MediaWiki som bekant omvandlar automatiskt till [[Stockholm (i South Dakota)|Stockholm]]. Å andra sidan är enkelhet i namngivningen också något väldigt eftersträvansvärt, och med prepositioner kan en läsare fundera på var t ex artikeln om Waterville, Irland finns. Waterville (på Irland) (dvs ön) eller Waterville (i Irland) (dvs republiken)? Så i slutändan tycker jag nog att bara parentes som avskiljare, utan prepositioner är det bästa alternativet. Dessutom har det fördelen att ett sådant namnbyte nog är lättare att implementera med robotar. /Essin 2 augusti 2006 kl.16.20 (CEST)
MediaWiki-funktionen [[Stockholm (i South Dakota)|]] talar i nuläget för att det är parenteser som bör användas vid särskiljning av alla artikelvarianter --RomanNose 2 augusti 2006 kl.16.42 (CEST)
Jag tycker Ettrigs förslag är intressant, men jag hittar många anledningar att inte använda prepositioner i parentesen. 1. Enkelhet. 2. I andra typer av artiklar gör vi särskiljningsledet så kort som möjligt; oftast är det bara ett ord. 3. Vad jag känner till så används inte prepositioner i särskiljningsledet i någon annan språkversion av wikipedia. 4. Robotargumentet; större möjligheter att flytta artiklar automatiskt. --Boīvie 3 augusti 2006 kl. 09.11 (CEST)


Jag anser inte heller att vi ska ha några prepositioner inom parenteserna eftersom dessa i de flesta fallen ändå görs osynliga med hjälp av t.ex. ovan nämna MediaWiki-finess --RomanNose 3 augusti 2006 kl. 09.38 (CEST)
Parantesen är används i särskiljningledet att beskriva vad något är; Bil (fordon), en geografisk plats är inte en beskrivning 'vad någonting är. Massachusetts är ingen förklaring till vad Cambridge är, är inte detta, utan det ligger där och därför bör kommatecknet istället användas för att tydliggöra detta. Detta bör alltså inte ändras på. Finns det något som tyder på att andra medier, böcker, uppslagsverk eller tidningar skriver geografiska platser i parantes efter namnet, jag tycker iaf att det är betydligt oftare man ser så som vi gör; Cambridge, Massachusetts.än Cambridge (Massachusetts). (exempel Nobelpriskommitten [1] NE [2] Nordisk Familjebok [3] SvD [4]) Riksdagen [5]. Varför skulle Nobelpriskommittén, NE, Nordisk familjebok, Svenska Dagbladet etc skriva med komma om det vore så oerhört felaktigt, och varför skulle vi ändra på detta för att någon upplever det som en anglicism, en anglicism som är så införlivad i svenskan att den användes i uppslagsverk redan i början av förra seklet i så fall, och ska man stryka alla anglismer som tillkommit i svenskan under hela 1900-talet får man nog mycket att göra... På svenska funkar det uppenbart bra att använda kommatecknet, under de senaste hundra åren, och vi bör enligt POMMF alltså fortsätta att särskilja platser med komma snarare än med parantes. / Elinnea 3 augusti 2006 kl. 12.01 (CEST)

Självklart ska vi ha parenteser även för geografiska särskiljningsled. Det är konsekvent, och inte anglicistiskt. Vad gäller pappersencyklopedier beror kommaanvändning på platsbrist, och det är även viktigt att komma ihåg att komma används i dessa encyklopedier i löpande text, eftersom dessa encyklopedier i vilket fall inte har behov av särskiljningsled i artikeltitlar. Då detta gäller särskiljningsled i titlar, kan man inte jämföra med vad som inte är särskiljningsled i titlar. För särskiljningsled är vad det handlar om, inget annat, på svenska.

Det är definitivt enklast och mest konsekvent att använda parentes i alla särskiljningstillägg i stället för endast vissa. Detta är vad i stort sett alla andra wikipedier gjort utom den svenska (utom de som precis som oss följt anglicismen), endast på grund av att man i amerikanskan faktiskt säger med komma när man talar i vanligt språk, och det är på gränsen att alls räknas som särskiljningstillägg. Det svenska är att använda preposition, eller helt enkelt utelämna den särskiljande faktorn när man vet vad man talar om. Så är inte fallet i amerikanskan. Det har t.o.m. förekommit att britterna på engelska wp klagat på denna amerikanism. Den enda anledningen till varför vi ö.h.t. begagnar detta beror på att man i svenska wp:s gryning kopierade allt från engelska, och att man sedan ansett det för ansträngande att ändra.

Det som beskrivs ovan, att särskiljningen med parentes är vad något är, är en efterhandskonstruktion för att dölja anglicismen och håller inte, då mängder av artiklar har det ämnesområdet under vilket de hör inom parantesen (är, exempelvis, transkription en cellbiologi?). /Fenix 3 augusti 2006 kl. 12.14 (CEST)

Det finns fler typer av särskiljningsled, som inte beskriver vad någonting är, till exempel för filmerna Hotet (1987) och Hotet (2004). Sen är jag ingen motståndare till anglisimer i sig, och anser inte att svenskspråkiga wikipedia ska vara en plats där anglisismer bekämpas. Wikipedia ska använda svenska språket så som svenska språket i allmänhet används. --Boīvie 3 augusti 2006 kl. 12.33 (CEST)
Med anglicismer underförstås (från min sida) att det rör sig om onödiga inlåningar från engelskan, inte inlåningar ö.h.t. Och Wikipedia har även en encyklopedisk, eller vetenskaplig, ambition, varför vi inte bör använda oss av vilket språkbruk som helst. /Fenix 3 augusti 2006 kl. 12.46 (CEST)
Visa gärna några källor där man på svenska använder parantes som särskrivningsled för geografiska platser, som tyder på att detta sätt att skriva skulle vara vanligare i svenskan än med komma. Paranteser ska inte användas om de inte behövs, om man absolut känner för att ändra på tusentals artiklar för att man stör sig på några komma, är i så fall "i" betydligt bättre och enklare: "Cambridge i Massachussetts". Ps. Ett geografiskt område är inget ämnesområde. / Elinnea 3 augusti 2006 kl. 12.37 (CEST)
Särskiljningsled används endast på Wikipedia, därför kan man inte jämföra med pappersencyklopedier med platsbrist men utan behov av särskiljningsled, vilket jag klargjorde ovan. Särskiljningsled är en rent teknisk sak, och har inget att göra med hur man skriver i löpande text. I löpande text använder man på svenska prepositioner, medan man i amerikanskan använder komma. Och nej, ett geografiskt område är inget ämnesområde, men det är inte heller 'fordon' i exemplet ovan, eller årtal för den delen. /Fenix 3 augusti 2006 kl. 12.46 (CEST)

Håller helt med Elinnea ovan. Krångla inte till saker och ting och uppfinn hjulet en gång till. Det finns redan standard för detta utanför WP. Hakanand 3 augusti 2006 kl. 22.22 (CEST)

Det finns ingen standard för särskiljningstillägg i artikeltitlar utanför Wikipedia eftersom det inte finns särskiljningstillägg i artikeltitlar utanför Wikipedia. Det är väl betydligt krångligare att ha två olika system för särskiljningstillägg i artikeltitlar än att bara ha ett? /Fenix 3 augusti 2006 kl. 22.42 (CEST)
Jo, de facto finns det det, precis som Elinnea påpekar ovan. Andra medier (böcker, uppslagsverk, tidningar) använder mycket oftare detta skrivsätt än det du förordar. Och det är precis som du säger bättre att ha ett system än två. Att använda argumentet att filmartiklarna med årtal inom parentes som något slags rättesnöre, anser jag inte håller. Snarare pekar du på att dessa faktiskt (enligt samma princip) borde ha hetat "Film, 1982" istället. Men det kanske någon "boot" kan fixa? Hakanand 4 augusti 2006 kl. 08.41 (CEST)
Jo, visst kan vi ändra den här riktlinjen, så att det blir fler undantag från parentesregeln, ifall vi kommer fram till att det är det bästa. Nu har vi endast undantag för geografiska artiklar av samma typ, d v s [Lagan (ort)] och [Lagan (å)] använder fortfarande parenteser. Nu finns förslaget om att vi även ska göra undantag för filmer som skiljs åt med årtal. Finns det mer undantag som bör göras? Oavsett vad vi kommer fram till, så finns det säkert vissa arbetsuppgifter där en bot kan vara behjälplig. Själv tycker jag fortfarande det blir enklare om vi använder parenteser som särskiljningsled i alla typer av artiklar.
Om jag tolkar Elinneas inlägg från 3 aug 12.01 rätt, så anser alltså h*n att [Lagan (ort)] inte är att jämställa med exempelvis [Seattle (Washington)] eftersom det första exemplet bestämmer VAD det handlar om, medan det andra handlar om VAR det ligger. Om man gör denna tolkning (vilket ju i och för sig kan diskuteras om det är rätt eller ej), så är alltså detta sätt att skriva inte något "undantag från parentesregeln". Man skulle alltså kunna tolka parentesregeln att gälla för att specificera vad något är, medan kommatecken används för att specificera var något ligger. Hur passar dublettfilmer/böcker in i detta? Inte klockrent i någon av dessa, för [Film (1999)] handlar mer om att bestämma vilken film av flera möjliga som avses. Årtalet är kanske inte alltid det bästa sättet att skilja två filmer åt, det kanske borde stått [Film (huvudrollskådespelare)] istället? Hakanand 4 augusti 2006 kl. 10.48 (CEST)
Precis som RomanNose skriver nedan handlar det om två olika saker: dels om hur det skrivs i löptext, där det är vanligast och mest korrekt att använda preposition, dels hur vi ska göra för att lösa den tekniska biten med särskiljningsled i artikeltitlar på Wikipedia. Pappersuppslagsverk har i allmänhet inga sådana särskiljningsled, eftersom de inte behövs, i stället skrivs artiklarna under varandra, ibland med siffror för särskiljning (undantaget, tydligen, Bonniers konversationslexikon från 1925 som använder parenteser som särskiljning enligt nedan). I övrigt förstår jag inte Hakanands inlägg ovan, då jag endast använt artiklar med årtal som särskiljningsled som exempel på särskiljningsled där det rört sig om något annat än vad uppslagsordet är, vilket uttryckts ovan skulle vara fallet, vilket det alltså inte är. Hur detta kan tolkas som att det är jag som tycker att årtal ska vara efter komma, när detta är precis vad jag syftade på skulle vara fel och den felaktiga kontentan av vad som uttryckts ovan, tycks mig underligt. /Fenix 5 augusti 2006 kl. 16.57 (CEST)

redigera Artiklar med särskiljningstillägg i titeln (forts)

Det handlar om två olika saker, 1) hur det svenska språkbruket ser ut och 2) hur vi vi särskiljer artiklar med lika namn på Wikipedia. Emm så spelar det senare ingen roll för hur artikeltexter utformas. Man kanske inte ska skriva Nordsjön, Härryda kommun utan hellre [[Nordsjön, Härryda kommun|Nordsjön]] i [[Härryda kommun]] som lika gärna kan skrivas [[Nordsjön (Härryda kommun)|]] i [[Härryda kommun]] vilket dessutom blir enklare eftersom WikiMedia är anpassat för särskiljning med parenteser --RomanNose 4 augusti 2006 kl. 09.29 (CEST)

Medhåll. Särskiljning med parenteser för olika uppslagsord används för övrigt i Bonniers konversationslexikon (från cirka 1925), som jag hade nöjet att läsa i sommarstugan. Det är alltså inte en helt främmande fågel i svenska uppslagsverk. Tyvärr har jag inte tillgång till lexikonet nu så att jag kan kontrollera vilka typer av särskiljningsled som används. /Essin 4 augusti 2006 kl. 18.29 (CEST)
Jag håller med de som förespråkar parenteser istället för komman. Detta verkar också vara det naturliga enligt MediaWikiprogramvaran, och det är lättare med ett enkelt system, så man alltid vet var man ska leta efter artikeln i fråga. Lättare när man skapar gaffelsidor också så man inte behöver tveka var någon i framtiden kommer att lägga en viss artikel. /Grillo 5 augusti 2006 kl. 17.04 (CEST)
Då och då ser man dessutom artiklar som har namngetts med ett icke-geografiskt särskiljningsled efter komma, vilket visar att principen för val av särskiljningsmetod långtifrån är uppenbar. Att ha två olika system är bara förvirrande, och orsakar merarbete med artiklar som ska flyttas. Bättre då att göra en stor flytt en gång för alla, en grupp bottar kan fixa länkar till omdirigeringarna. Låt oss sätta igång med arbetet att göra Wikipedia till en mera lättbegriplig plats! //Essin 10 februari 2007 kl. 06.42 (CET)
Medhåll, absolut. Komman som särskiljningsled är oestetiskt, otympligt och anglicistiskt. Kan det bara göras på ett bra sätt som inte strular tycker jag att det kan sättas igång. /Fenix 17 februari 2007 kl. 08.44 (CET)

Enligt mej ser det bättre (läs: snyggare) ut med komman som särskiljningsled i geografiska namn eftersom det inte är frågan om en definition eller precision, utan en lokalisering. I vissa fall kan man skriva ut i den löpande texten till exempel By, Kommun, vilket inte lyckas med parenteser. Detta skrivsätt lämpar sig mycket bra i bildtexter och listor. Dessutom kan man numera skriva [[By, Kommun|]] så att wikipedia visar det automatiskt som By. Migro 16 juni 2007 kl. 13.05 (CEST)

När vi nu har något så fint som prepositioner i svenskan tycker jag att det är synd att inte använda dem. Varför man skulle använda komman i stället för lokaliserande prepositioner finner jag outgrundligt. Vad gäller artikelnamn är geografisk belägenhet självklart en precisering: det preciserar vilken av städerna X, den i landet Y eller den i landet Z, det är frågan om. Det är som sagt onödigt med två olika system för särskiljning av artiklar. /Fenix 17 juni 2007 kl. 21.25 (CEST)
Migro, parenteser fungerar tekniskt på samma sätt, det vill säga att [[By (kommun)|]] ger By. //StefanB 17 juni 2007 kl. 21.37 (CEST)
Vad jag ville precisera är att komman också fungerar. Av den långa diskussionen ovan kan man förstå att det endast fungerar med parenteser. Migro 17 juni 2007 kl. 22.17 (CEST)

redigera Versaler inne i uppslagsord

På diskussion:Lunarstorm har förts en diskussion om huruvida detta och andra uppslagsord bör skrivas med versal inne i namnet för att överensstämma med det sätt som respektive företag själva skriver ordet i sin marknadsföring. Denna diskussion hänvisar Slartibartfast till när han på den här sidan lägger till en generell namngivningsregel till stöd för en sådan namngivning. Eftersom detta är en principdiskussion som rör inte bara dem som följer lunarstormsartikelns utveckling tar jag upp frågan här för ett principbeslut.

Jag menar alltså att vi inte skall skriva LunarStorm, HammerFall, Microsoft FrontPage, IKEA etc., utan följa svenska skrivregler. Detta har inte, som vissa vill göra gällande, med stavning att göra - ur stavningsavseende är bokstäverna ABC desamma som abc. Det handlar alltså inte om att företag valt att stava sitt namn på olika sätt, utan att de valt olika grafiska profiler i sin presentation av sig själva. För en encyklopedi är det rimligt att stava namn så som namngivaren anger, men inte att följa deras grafiska profiler. På samma sätt som vi inte väljer att använda deras egna färgscheman för respektive artikel bör vi alltså enligt min åsikt inte heller följa deras grafiska versalsättningar. /dcastor 7 december 2005 kl.15.35 (CET)

Ingen reaktion på detta på 10 dagar. Om ingen reagerar kommer jag att redigera policyn i linje med mitt resonemang inom ytterligare några dagar. /dcastor 17 december 2005 kl.02.45 (CET)
Jag står som skapare av ArtDatabanken och jag vill nog inte gå med på att den artikeln skulle heta annorlunda, hur frånstötande jag än tycker språkbruket är. Skapelsen som beskrivs heter faktiskt så. Hade namnet varit ArtDatabank kunde det mycket väl ha funnits två artiklar - ArtDatabank om databanken och Artdatabank om sådana databanker. Jag antar att min åsikt sammanfattas med att det inte är Wikipedia som bestämmer språkbruk, och att det skulle vara fråga om något jämställbart med grafik snarare än stavning håller jag inte med om. // OlofE 17 december 2005 kl.02.59 (CET)
Ändra på du dcastor, så korrigerar vi andra efter det (kanske till något mellanting?) Viktigast är IMO att det ska stå så som folk förväntar sig (principen om minsta möjliga förvåning). Det innebär att kända produkter som får artiklar, föreningar etc. kan få sitt namn stavat på ett för svenska språket hur regelvidrigt sätt som helst, men i många fall tränger diverse lustiga stavningsvarianter med versaler här och var inte igenom. Då är det IMO rimligare att namnge artikeln med "normal svenska".
IMO är det viktigt att vi inte försöker slå fast en regel som alla sen måste följa, bara för att ha en regel. Om det råder oenighet gör det det; då kommer folk att göra olika.
(Off topic. Låt oss skilja på policy och riktlinjer: det här är en riktlinje, ingen policy.) Habj 17 december 2005 kl.03.38 (CET)
Just för att det råder oenighet bör vi nå koncensus om en regel så att Wikipedia får en enhetlig utformning. Minsta möjliga förvåning uppnås knappast genom godtycklighet. —LX (diskussion, bidrag) 26 juli 2006 kl.20.31 (CEST)
Följande stycke är hämtat från artikeln Versalisering: "Företagsnamn och namn på organisationer följer företagets egen idé, till exempel RedHat och IKEA. Däremot är det tillåtet att bryta mot den regeln i löpande text, om namnet då följer gängse uttalsregler: Redhat respektive Ikea."
Jag tycker att detta verkar rimligt. Framförallt handlar det om att respektera företagets/organisationens eget val av stavning. Man bör också skilja mellan hur man skriver i titlar/rubriker och hur man skriver i löpande text. Dcastor har dessutom fel när han påstår att företagen endast använder versalsättning i sin "grafiska profil" – kika exempelvis på IKEA eller LunarStorm och se hur de väljer att skriva sina namn i rubrik och löpande text. /Slartibartfast 24 december 2005 kl.22.28 (CET)
Slartibartfast hävdar alltjämt att versalisering handlar om stavning, och tycker samtidigt att man bör skilja mellan rubriker och löpande text. Om det rör sig om stavning måste naturligtvis samma sak vara rätt i löpande text som i rubriksättningen. Jag är för övrigt medveten om att flera företag frångår gängse stavningsregler inte bara i logotyper, utan också i löpande text. Detta är en del av företagets grafiska profil - för att lyfta fram det egna namnet lite extra. Lika lite som jag kan kräva att mitt namn skall versaliseras daVid, kan ett företag självt definiera skrivregler för sitt namn. Däremot kan jag själv välja att alltid skriva mitt namn daVid, och ett företag kan välja att i sitt eget material skriva hur de vill. /dcastor 25 december 2005 kl.01.51 (CET)
Jag utökar min argumentation med att citera TT-språket, en av de instanser som ofta hänvisas till för hur svenska språket bör skrivas: "TT undviker stavningssätt som kan uppfattas som textreklam och använder inte företags logotyper eller motsvarande i löpande text. Namn med exempelvis en versal mitt i ordet avviker från svenska skriftnormer och normaliseras därför i TT-språket." (Länk) Med detta som stöd redigerar jag dessa riktlinjer, liksom den av Slartibartfast ovan citerade artikeln. /dcastor 25 december 2005 kl.01.59 (CET)
Det finns olika argument för detta. På Diskussion:Lunarstorm framlades många bra argument både för och mot. / Fred Chess 14 januari 2006 kl.15.48 (CET)
Det kommer alltid att finnas en massa fall som antingen medvetet eller p.g.a. annat språkbruk kommer att tänja på Wikipedias och svenskans sätt att skriva. Några exempel som kanske inte så många har tänkt på: a-ha (skriver sitt namn med gemen i början), Dagens Nyheter. (skriver sitt namn med punkt), gruppen KISS (kapitäler och har åskviggar istället för s), den lille killen som hade typ 40 bokstäver i sitt namn vilket uttalades Markus eller något liknande, eller varför inte all experimentell lyrik, som skrivs i form av ett hjärta, med texten upp-och-ner, o.s.v. Sådana utstickare kommer alltid att finnas. (Eller kommer att skapas för att visa på hur konstiga reglerna är.) Varför försöka att tränga in alla dem i en fålla? Vi tar det allt eftersom de dyker upp.
Naturligtvis förstår jag att det här handlar om var en artikel ska ligga, på LunarStorm eller Lunarstorm. Enligt svenska skrivreglerna och principen om minsta möjliga förvåning bör artikeln IMHO ligga under Lunarstorm. CamelCase är fortfarande inte det förhärskande alternativet när man söker efter en artikel. Hannibal 14 januari 2006 kl.16.30 (CET)
Frågan är hur vi gör när de olika principerna strider mot varandra. Om en organisation driver igenom en namnkampanj så framgångsrikt att folk i allmänhet accepterar deras skrivsätt, ska vi då godta den i strid med gällande skrivregler, med hänvisning till principen om minsta möjliga förvåning? Om fler söker efter iPod än Ipod, ska vi då bete oss annorlunda än svenska yrkesskribenter och acceptera ett uppenbart fall av textreklam?
Jag anser att principen om minsta möjliga förvåning är kraftigt övervärderad. Den borde egentligen i första hand användas för att uppmana till att skapa ompekningssidor från vanliga uppslagsord till korrekta uppslagsord. —LX (diskussion, bidrag) 28 maj 2006 kl.21.14 (CEST)
Håller med, och så var det länge innan det blev som det blev --RomanNose 28 maj 2006 kl.22.14 (CEST)
Eftersom ingen opponerat sig på tre månader är stycket om POMMF nu ändrat (och allmänt bearbetat, förhoppningsvis till förmån för läsbarheten). —LX (diskussion, bidrag) 1 september 2006 kl. 11.39 (CEST)

Diskussionen verkar ha avstannat. Sammanfattning:

Argument för PuckelVersaler:

Argument mot PuckelVersaler:

Egentligen anser jag att frågan redan är avgjord. Det inte finns något stöd för PuckelVersaler i våra nuvarande regler (utom möjligtvis POMMF, men den regeln kan som synes användas av båda sidorna). Däremot gör Wikipedia:Språkvård gällande att vi följer TT-språket, och det förordar otvetydigt normalisering av PuckelVersaler och annan reklamtypografi.

Förslag:

Låt oss göra Wikipedia enhetligt med hjälp av de rekommendationer som vi säger oss följa. Artiklar med PuckelVersaler bör normaliseras, både i namn och löptext (man kan dock nämna avvikande skrivsätt inom parentes). För att tillgodose POMMF bör ompekningssidor skapas från alternativa skrivsätt. Riktlinjerna bör uppdateras så att detta klargörs.

—LX (diskussion, bidrag) 26 juli 2006 kl.20.28 (CEST)

redigera Namngivning av kungar

Enligt det sista tillägget ska regenter namnges med försvenskat namn, regentnummer och land. Håller detta verkligen? "Försvenskat namn" torde bara gälla historiska kungar; jag tror inte att Camilla Parker Bowles' man kommer att omskrivas som Karl av Storbritannien. Dessutom finns IMO inget skäl att ha med landet i artikelns namn, så länge det inte finns flera kungar med samma namn. Det gör det förvisso ofta - men långtifrån alltid. Även om det finns tio olika Luciano XIV är det klokt att till att börja med utgå från den enkla formen; det leder till att nya kungaartiklar tas med på förgreningssidan. // Habj 25 januari 2006 kl.03.03 (CET)

Det måste väl ändå läsas "kungar med vedertaget försvenskat namn" (osv)? Minsta möjliga förvåning osv. // OlofE 25 januari 2006 kl.03.15 (CET)
Problemet med denna konvention är att den utgår från konventioner i svensk historieskrivning från 1800-talet. När en nutida svensk läser en engelsk bok om brittiska regenter kan hon aldrig hitta de motsvarande "svenska" namnen kung Karl och drottning Maria på Wikipedia. Tiden har sprungit ifrån denna "försvenskning" av utländska namn. --JFK 6 mars 2006 kl.10.42 (CET)

redigera Flerordiga namn

Enligt svenska skrivregler så skrivs ju flerordiga namn vanligtvis med stor bokstav på första ordet och liten på de andra (t.ex. "Amerikas förenta stater" eller "Sveriges socialdemokratiska arbetareparti"). Vissa svenska organisationer avviker dock från denna regel i sin egen skrivning av namnet (t.ex. "Svenska Kommittén Mot Antisemitism" eller "Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund"). Bör vi göra på samma sätt för dessa som med versaliseringar i övrigt, alltså att vi bortser från hur organisationen själv skriver och istället konsekvent tillämpar svenska skrivregler? Så tycks NE göra, och det verkar enligt min mening vettigast. /Slartibartfast 10 februari 2006 kl.03.28 (CET)

Jag instämmer (vilket knappast lär förvåna någon som läst min argumentation i liknande ärenden...) /dcastor 10 februari 2006 kl.03.48 (CET)
Någon som är av avvikande åsikt, eller kan vi införa detta i riktlinjerna? /Slartibartfast 19 februari 2006 kl.14.48 (CET)
Håller med, vi tillämpar de svenska skrivreglerna konsekvent (fast givetvis med redirecter från hur de själva skriver). / Elinnea 19 februari 2006 kl.14.52 (CET)
Hej, det står faktiskt tvärt om i Svenska skrivregler: Namn på organisationer, föreningar, klubbar, sammanslutningar, företag, tidningar och tidskrifter skrivs vanligen enligt deras egen praxis, (min markering) om den är bekant, såvida inte skrivsättet uppenbart bryter mot normalt bruk av stor och liten bokstav eller skiljetecken. (sid 83) Av exemplen framgår att det som bryter mot normalt bruk är sånt som CamelCase och särskrivningar, medan versalerna i t ex Nordiska Kompaniet, Dagens Nyheter, Ny Teknik, Vin & Sprit och Svenska Bryggareföreningen får godkänt. Jag känner mig inte tillräckligt aktiv för att ha en åsikt om Wikipedias riktlinjer; tycker bara det är tråkigt om ni baserar besluten på missuppfattningar. / Mimarob 27 mars 2006 kl.16.33 (CEST)
Hmm, säkert riktigt men vi följer inte Svenska skrivregler utan snarare TT-språket --RomanNose 27 mars 2006 kl.18.14 (CEST)
Lika illa. Svenska skrivregler och TT-språket tillämpar ungefär samma princip i det här fallet och vill skriva Röda Korset, medan det enligt Wikins regler bör vara Röda korset. Att TT-språket är normerande nämns för övrigt inte alls i den här texten. Däremot hänvisas till "svenska skrivregler". Lite vilseledande, kan tyckas. mvh / Mimarob 27 mars 2006 kl.20.52 (CEST)
Du har rätt igen, vi följer varken Svenska skrivregler eller TT-språket utan "följer" den som redigerar riktlinjerna här --RomanNose 27 mars 2006 kl.23.10 (CEST)
OK, jag har justerat artikeln. Riktlinjen är densamma, men den felaktiga motiveringen struken. mvh / Mimarob 28 mars 2006 kl.08.28 (CEST)
Jag refererade inte till skriften 'Svenska skrivregler', utan bara till svenska skrivregler i allmänhet, t.ex. Svenska språknämndens rekommendationer [6]. /Slartibartfast 28 mars 2006 kl.08.30 (CEST)
Fast min poäng är att Wikipedia på denna punkt inte kan sägas följa svenska skrivregler i allmänhet. / Mimarob 28 mars 2006 kl.08.49 (CEST)
Hej igen, nu har jag tittat på din länk ovan. Ni har dragit lite förhastade slutsatser av exemplet Amerikas förenta stater. Geografiska namn, politiska partier, myndigheter, organisationer och företag hanteras olika i detta avseende, av såväl Språknämnden som TT och NE. / Mimarob 28 mars 2006 kl.09.35 (CEST)

redigera Tal och årtal: fvt eller f.Kr.

Användandet av Fvt eller f.Kr. (respektive vt och e.Kr.) kan ifrågasättas. Följande två inlägg är hämtade från Diskussion:Babylonien:

--JFK 28 februari 2006 kl.15.30 (CET)

Jämför även de engelska motsvarigheterna BC eller BCE. --JFK 6 mars 2006 kl.10.21 (CET)

"..måste ju börja nånstans..." - ja men inte här. Wikipedia är ett uppslagsverk - inte en korsfarare för nya idéer. Till dess det svensktalande samhället i stort övergått till ett nyare noteringssätt ska svenska Wikipedia använda den allmänt använda beteckningen - precis som vi gör i andra sammanhang.

Att Kristi födelse inte är exakt bestämd har inte med saken att göra. Här handlar det bara om en definition och ett namn på definitionen. Definitionen ändras säkert inte på de närmaste decennierna. (senaste märkbara kalenderändringen i Sverige var 1753) Namnet på definitionen kan ändras tidigare men har mig veterligen inte gjorts ännu. Har därför också flaggat artikeln fvt med "källor önskas". -Dr Fredrik Haeffner 3 maj 2006 kl.17.30 (CEST)

Jag håller med doktorn, JFK och Gärdhemmar'n ovan (lite sent ute kanske), "före vår tid" är "lika illa" som f.Kr., eller snarare värre. "Fvt" är inte etablerat och utgår från "vår" tideräkning. Vilka är egentligen "vi", och vilka är "vi" att avgöra vilken tideräkning till är "vår" rent globalt? I så fall är det bättre att köra på "f.Kr." som är den etablerade termen. Den förstår alla och vid behov kan man även ange andra tideräkningar. /Grillo 6 juli 2006 kl.13.16 (CEST)
fvt borde även kunna ses som "före västerländsk tideräkning", vilket ju stämmer. "f.Kr" kan dock inte ses som någonting religionsneutralt. Att någonting är etablerat gör det inte NPOV. Brukligt vore dock att länka fvt/vt då det används./Vladimir Moskau 28 mars 2007 kl. 12.52 (CEST)
Att någonting är etablerat gör det POMMF. Så länge "f.kr." är väletablerat i långt större grupper än bland de som kallar sig kristna, så tror jag de flesta inte ser det som religiös POV att använda det uttrycket. --boiviedbl 28 mars 2007 kl. 13.00 (CEST)
Som sagt gör inte att något är etablerat det mindre POV. Genom f.Kr (som med svenska versaliseringsregler aldrig kan tolkas som "före kronologin") tar man ställning för en västerländsk tideräkning, och även för att den förmente Jesus från Nasaret fötts och funnits. Jag orkar dock inte driva det hela. Wikipedia redovisar, och kommer alltid att redovisa, segrarnas historieskrivning.../Vladimir Moskau 28 mars 2007 kl. 13.03 (CEST)
Genom att använda västerländsk tideräkning tar man ställning för att använda samma tideräkning som används i de allra flesta internationella och svenskspråkiga sammanhang. Och genom att använda förkortningen f.Kr. tar man ställning för att använda samma förkortning som de allra flesta svenskspråkiga använder. Att använda samma begrepp som alla andra behöver inte vara att ta ställning för dess ursprung. Att däremot använda något annat begrepp än det som vanligtvis används är att aktivt ta ställning mot det gängse begreppet, och det tycker jag inte Wikipedia ska göra. Varför sen så många använder den tideräkningen och den förkortningen har naturligtvis med "segrarnas historieskrivning" att göra, och det kan avhandlas neutralt i artiklar om företeelsen. --boiviedbl 28 mars 2007 kl. 14.09 (CEST)

redigera Versaler vid namngivning

Det finns en ö utanför Umeå med det vackra namnet Stora Fjäderägg. När en användare skrivit en artikel med namnet "Stora fjäderäggs fågelstation", kände jag mig föranledd att ändra artikelnamnet till Stora Fjäderäggs fågelstation, alltså i analogi med namn som Stora Sjöfallets nationalpark, Stora Karlsö naturreservat osv. Detta gillade inte den urprungliga artikelförfattaren, som förväntade sig gemener även i öns namn, hänvisande till wikistandard. Så min frågeställning blir följande: Då vissa geografiska namn har "dubbel" versalisering (ofta med attribut som "Stora" eller "Lilla"), bör man då frångå detta?Torsten2 19 mars 2006 kl.11.58 (CET)

Enligt Svenska skrivregler skrivs flerordiga geografiska egennamn normalt med stor bokstav endast i det första ordet, t.ex. "Höga kusten". Undantag görs dock om andra ordet är ett egennamn, t.ex. "Upplands Väsby". "Fjäderägg" är rimligtvis ett egennamn så det borde alltså vara "Stora Fjäderäggs fågelstation". /Pontus 19 mars 2006 kl.19.02 (CET)
Detta är en ständigt debatterad fråga. Personligen tycker jag att den "stockholmska" skrivningen, typ "Olof Palmes Gata", är bättre och snyggare. Skriver man "Olof Palmes gata" så känns det som Palme på något sätt varit ägare till gatan. Men eftersom detta skrivsätt inte accepteras här så framhärdar jag inte utan accepterar det. Dock är exemplet ovan med "Stora karlsö" fullständigt absurt och vedervärdigt. En sådan tolkning kan vi bara inte göra. Även i sådana fall som Norra Bantorget bör versal användas. Ett "Bantorg" är knappast ett normalt substantiv utan ett egennamn, ungefär som "Sjöfall" eller "Fjäderägg". --Andhanq 7 april 2006 kl.13.00 (CEST)

redigera Svenska kommuners namn

När jag började skriva här för ett par månader sedan så var vissa kommuner omdirigerade till benämningar som "Borås Stad" och liknade. Nu har läget stabiliserats och alla kommuner står under sina korrekta namn. Principen med att alltid ha en artikel för kommunen och annan för orten (även om de har samma namn) verkar att ha stabiliserats. Det är tillfredställande. Kanske borde ett litet avsnitt om detta införas här på "Namngivning". --Andhanq 7 april 2006 kl.13.00 (CEST)

Absolut, mycket bra jobbat! /Grillo 6 juli 2006 kl.13.19 (CEST)

redigera Psalmböcker

"Avvikelsen från gängse typografi i namngivning är att hänföra till att främja läsbarheten av de specifika psalmartiklarna (till exempel Var hälsad sköna morgonstund) där uppräkningen av förekommande publiceringar och olika rubriceringar inkluderande tidigare titlar behöver renodlas utöver den annars förekommande typografin."

Sådant fixar man med pipade länkar, inte med artiklars namngivning. (Ja, jag har sagt det förut. Ingen har kunnat säga emot.) // habj 8 april 2006 kl.00.43 (CEST)

Men sen har ju inte du arbetat med psalmerna nämnvärt mycket heller i jämförelse med dom som är intresserade av ämnet. Att sen hävda att vi "jobbar på fel sätt" är i stort sett att idiotförklara oss som försöker hålla isär ett 60-tal olika psalmböcker så att det för läsarna ändå ska bli relevant information som står i artiklarna. Och när alternativet ändå är "pipade länkar" så är ju onekligen frågan varför inte artikeln ska gå till det man de facto skriver att artikeln heter. Förstår inte heller att du ids älta detta ämne igen. --Damast 8 april 2006 kl.00.48 (CEST)
För övrigt var ditt exempel på hur kursiveringar och paranteser skulle blandas, faktiskt det värsta jag sett i typografisk väg för att maximalt omöjliggöra att åstadkomma en begripligt läsbar text. --Damast 8 april 2006 kl.00.55 (CEST)
Habj: Jag förstår faktiskt inte vad du menar mycket mer än att pipat ska utalas enl engelskans pipe. Det gäller ju att inte elda för kråkorna. Jag kan inte heller hitta exemplet du anger. Det är, som Damast skriver, inte länge sedan vi sa emot vad du föreslog. På skilda grunder, eftersom vi är duktiga på olika saker. Men vad är det för nonchalans att vi varken kan eller har sagt emot ditt förslag? Jag tittade på Var hälsad sköna morgonstund och stirrar och undrar vad som där är "pipat". Kanske är det bättre att du återkommer med sådana förslag när de som är mest aktiva på ämnesområdet har fått till stånd en så pass god kännedom om källmaterialet, att i vart fall det inte ställer till problem. Vad jag tycker är mest väsentligt idag är att kunna välja ut de sångtexter/psalmer som kan presenteras unikt på Wikipedia och Wikisource. Samtidigt är det inte meningen att t.ex. artiklarna ska vara utan intressant kringinformation för de enskilda psalmerna. Valet av psalmtexter att lägga på wikisource är inte godtyckligt med första bästa utan måste ta hänsyn till copyright, finns psalmen redan på nätet, kompletteras någon annan wikipediaartikel och liknande. Ett intressant exempel IMO är Jeanna Oterdahl, som var en kvinna som var allsidig i sin verksamhet, som haft betydelse för många, som faktiskt fått en doktorsavhandling skriven om sig och sitt liv och sin verksamhet. Och mycket annat. Om du tittar på namngivningen för melodianvisningarna i Sions Sånger 1810 så är de ofta ofullständiga så länge de är röda. Om du tittar vad jag gjort där, så tror jag att du kan upptäcka att jag verkligen både försökt att få namnen rätt och typon rätt för att underlätta sökmöjligheterna mot andra utgåvor. Det är en stor tidsrymd psalmerna spänner över och stavningarna är otaliga. Flera, inte bara Damast och jag, har nu kunnat göra enskilda uppsamlingar ur ett flertal perspektiv. Det börjar landa i ett tillstånd där påsen kan knytas samman känns det som. I hur hög grad ska ett levande historiskt perspektiv släppas för att anpassas till ett idag datatekniskt anpassat språk? Kom ihåg att vi inte får publicera de omarbetade nyligen utgivna psalmerna! Vilka koralkompositörer är centrala? Hur koppla dem till den gränslöshet som gäller för musiken? För många av de frikyrkliga sångerna är musiken inte angedd på det vis som i Sions Sånger 1810. Men "musikvägen" är ett sätt att finna kompositörer och författare.
Av detta hoppas jag att du förstår att det finns många behov för psalmerna. T.ex. möjligheterna för läsarna att jämföra olika texter. T.ex. olika översättningar, olika bearbetningar, över tid eller jämförelse mellan olika smafund. I dagsläget är källmaterialet INTE så standardiserat att det går att genomföra den anpassning du önskar. Vi arbetar pappersmässigt med psalmböcker från 1700-talet och framåt. På nätet har vi tillgång till psalmer från 1500-talet. Som jag sagt förr så är kvinnor i mycket låg utsträckning omnämnda över huvud taget från dessa äldre tider. Det finns alltså helt andra problem, än det du upplever som väsentligast, och som flera andra upplever som värda att betänka . HJälp gärna till med det istället för att slösa tiden på detta.Agneta 8 april 2006 kl.04.45 (CEST)

redigera "Sveriges" eller "Svenska"

Denna fråga/diskussion kommer ursprungligen från bybrunnen, och flyttades hit den 29/5

Det finns i flera sammanhang ett varierande bruk i namngivning både av artiklar, listor och kategorier när det gäller att ange en nationalitet. Vanliga varianter är (typexempel)

Alla varianterna används i olika sammanhang. Skräckexemplet finns t.ex. i kategori:Svenska statsråd där nästan alla finns i dubbla uppsättningar (t.ex. både Sveriges statsministrar och Svenska statsministrar).

Under Kategori:Ryssland finns kategori:Rysslands premiärministrar blandat med kategori:Ryska regissörer medan däremot Kategori:Ryska kungligheter ligger under Kategori:Ryssar.

Förslag:

  1. Ta fram rekommendation för ett skrivsätt
  2. Skriv in denna rekommendation på flera sidor där namngivning berörs - inte bara i hjälpens "Namngivning" utan även så att den som skapar listor och kategorier blir medvetna om rekommendationen
  3. Skapa en enkel mall som man kan lägga på artiklar, listor och kategorier vars namn avviker från rek. så vi alla kan hjälpas åt att rätta upp befintliga mindre lämpliga namn. --Dr Fredrik Haeffner 30 april 2006 kl.14.19 (CEST)
Normalt sett ska man vara försiktig med termen "svenska", speciellt i de fall det kan misstolkas som att innebära något som har med Sverige att göra. Förr hette kategorin Kategori:Orter i Sverige "svenska orter", vilket ledde till missförstånd vad gällde finlandssvenska orter, som ju är svenska i betydelsen svenskspråkiga, och inte alls finska, utan snarare finländska. Allmänt tycker jag att termen "Sveriges stadsministrar" eller "Sveriges sjöar" är bäst, även om just "Svenska sjöar" inte kan leda till missförstånd, en sjö kan ju inte vara svenskspråkig. Men för att undvika missförstånd är det nog bäst att vara enhetlig, och därför använda antingen "Sveriges x", eller "x i Sverige", och helt undvika adjektivformen "svenska". /Grillo 30 april 2006 kl.16.17 (CEST)
Jag förstår Dr Fredrik Haeffners tanke om att vi inte vill ha dubbeltydigheter och jag uppskattar de två första förslagen som jag tycker ger bra stöd till användarna. Däremot vänder jag mig emot förslag nr 3, som verkar antyda att enbart en av de fem olika använda varianterna ska användas. En viss frihet måste tillåtas för att hantera de betydelseskillnader som finns mellan uttrycken och för att ta hänsyn till tradition och språkbruk. Därför bör rekommendationen enbart bli till en huvudregel med möjliga undantag.
När det gäller Grillos invändningar kan jag hålla med om att begreppet "svensk" i några enstaka fall skapar problem. Det är dock inget som inte kan lösas med en hänvisningslänk. Att helt sluta använda begreppet missar nämligen just hänsynen till betydelseskillnader. Därmed skapas nya problem.
Låt mig exemplifiera! Jag är själv relativt ofta aktiv i kategorin Kategori:Svenska professorer. Jag vill mena att det skulle bli rejält underligt att döpa om den till "Sveriges professorer", eftersom Sverige inte har någon äganderätt över dessa människor. En svensk professor kan mycket väl vara verksam utomlands med en utländsk doktorshatt som grund för sin utländska professur. Vidare verkar statsmakten kunna dela ut professors namn. I Sverige framträder denna grupp människor inte särskilt starkt, men "Sveriges professorer" skulle mycket väl kunna anses syfta på de professorer som Sverige (dvs regeringen) utsett snarare än de professorer som fakulteter vid svenska lärosäten installerat.
Utan att ha några vetenskapliga belägg för det vill jag också påstå att "Sveriges XX" är en vanligare namnkonstruktion för föreningar som samlar svenska XX i olika typer av grupperingar. Enda skillnaden mellan uppslagsordet "Sveriges Hamnar" (arbetsgivareförbund) och kategorin "Sveriges hamnar" (samlingskategori för svenska hamnar) blir då stort respektive litet h. Andra exempel är uppslagsordet Sveriges Doktorander och kategorin "Sveriges doktorander". Visserligen innefattar Sveriges doktorander ett stort antal gäststuderande, men de kommer ofelbart att sammanblandas med en av Sveriges största aktörer inom forskarutbildning.
Slutligen vill jag understryka att problemet att särskilja mellan finska, finlandssvenska och finländska inte hör samman med problemet att skilja mellan svenska och Sveriges. Det är direkt olämpligt att skapa en mall och ett regelverk baserat på svenskspråkiga wikipedianer med dålig eller ingen koll på finländska förhållanden. I stället bör de hänvisas till uppslagsordet finländsk.
Min åsikt är alltså att en rensning av dubbel-, trippel- och kvadruppelartiklarna verkligen behövs, men att utgångspunkten av val mellan vilken modell som blir den förhärskande måste utgå från begreppens betydelse, samt ge utrymme för variationer där tradition och språkbruk så kräver. En sådan lösning bör i hög grad bygga på REDIRECTs. OJH 26 maj 2006 kl.17.51 (CEST)

redigera Versaler i svenska titlar?

Denna fråga/diskussion kommer ursprungligen från bybrunnen, och flyttades hit den 29/5

Idag har artiklarna Under belägring, Under belägring 2, Min kusin Vinny, The big sleep - Den stora sömnen flyttats till respektive Under Belägring, Under Belägring 2, Min Kusin Vinny, Den Stora Sömnen. Det vill säga, alla orden i de svenska titlarna har fått versaler. Så vitt jag vet bryter väl detta mot hur man brukar skriva svenska titlar? Åsikter? Hakanand 24 maj 2006 kl.13.17 (CEST)

Hur filmerna namnges på svenska är egentligen upp till översättarna, men principen - om jag inte misstar mig - är att endast första ordet ska versaliseras. De nya titlarna ser mig underliga ut. --Andreas Rejbrand 24 maj 2006 kl.13.20 (CEST)
Det ser rätt svengelskt ut och inte så snyggt, har det motiverats varför man gjort på det viset? Tycker att man kan flytta tillbaka dem. / Elinnea 24 maj 2006 kl.13.23 (CEST)
Tyvärr har jag inte så goda erfarenheter att försöka diskutera sådana här frågor med användaren i fråga, så därför lyfte jag frågan direkt hit istället. Jag har inte sett till något motiv. Hakanand 24 maj 2006 kl.13.27 (CEST)
Flytta tillbaka. Det är oftast vettigt att ha vidarebefordran från de versaliserade namnen, dock. —CÆSAR ☢ 24 maj 2006 kl.13.38 (CEST)
Ett lite tips: Kolla gärna upp Sidor som länkar hit-sidan när ni flyttat runt artiklar, så att dubbla omdirigeringar kan undvikas. --Boīvı€ 24 maj 2006 kl.14.52 (CEST)
Bra tips, Boīvı€ Hakanand 24 maj 2006 kl.15.39 (CEST)
På filmbolagens kontor i Sverige, både inhemska som de amerikanska, har man sedan så länge jag kom ihåg, från 80-talets början, haft stor bokstav i varje enskilt ord i titeln. Men ibland har det skapat konflikter mot det svenska språket och då har man oftast använt versaler i alla bokstäver i titeln. För mig är det en smaksak, jag föreslår att den som först skriver filmtiteln får avgöra om det skall vara stor begynnelsebokstav i varje ord eller bara i det första ordet i titeln, d.v.s. först skriven titel gäller. SingleStar 24 maj 2006 kl.18.17 (CEST)
Eftersom det enligt svenska skrivregler ska vara stor bokstav på första ordet och små på resten så tycker jag att det ska gälla här också. Thoasp 24 maj 2006 kl.18.28 (CEST)
Och eftersom det här är en wiki så känns det mycket främmande att den som skapar en artikel ska få bestämma vad artikeln ska heta för all framtid. —CÆSAR ☢ 24 maj 2006 kl.22.08 (CEST)
Ok, men för mig är det ingen stor sak ändå. Jag kommer dock inte bry mig om det är stor begynnelsebokstav eller inte i titeln eftersom jag har vant mig vid både och under den tid jag har jobbat inom film och bio. Bara det inte kommer en bokstavsfundamentalist och sätter egennamn med liten begynnelsebokstav. Men enligt regel 125 i Svenska skrivregler utgivna av Svenska språknämnden så har du rätt. SingleStar 25 maj 2006 kl.10.13 (CEST)
Det är min bibel ;-) —CÆSAR ☢ 25 maj 2006 kl.10.26 (CEST)
Jag borde titta i den oftare. Har egentligen nog med mina egna stavfelningar! Jag är tangentbordsdyslektiker. ;-) Jag tycker fler borde skaffa den boken och Språkriktighetsboken utarbetad av samma nämnd. SingleStar 25 maj 2006 kl.10.38 (CEST)
Självfallet skall normalt svenskt skrivsätt gälla på Wikipedia oavsett vilka märkliga anglicismer filmbolag, reklammakare och andra ägnar sig åt. /FredrikT 26 maj 2006 kl.09.36 (CEST)
Jag tycker inte wikipedia ska bedriva något korståg emot anglicismer. Wikipedia ska skriva svenska på det sättet som svenska i allmänhet skrivs, vilket i och för sig till exempel innebär mindre användande av versaler än i det engelska språket. --Boīvı€ 26 maj 2006 kl.10.53 (CEST)
JaG kAn GaRaNtErA eR aTt JaG iNtE sKaLl AnVäNdA dEt NyA sVeNsKa SkRiVsÄtTeT sOm FåTt GeNoMsLaG bLaNd DaGeNs UnGa MäNnIsKoR vAd GäLlEr GeMeNeR oCh VeRsAlEr. SingleStar 26 maj 2006 kl.13.02 (CEST)

redigera Listor

Som de flesta vet är listor är ett struktureringssystem som existerar parallellt med kategorier här på Wikipedia. De har fördelen att vissa användare tycker att de är lättare att navigera med än kategorierna samt att man kan låta listor innehålla företeelser som det inte finns artiklar om (ännu).

Om man tittar på listan över listor finner man snabbt att vissa listor är väldefinierade och därför lätta att namnge, såsom länders stadsöverhuvuden och liknande. Andra listor är mer generella, vilket inte är fel, men till skillnad från motsvarande kategorier leder det till frågeställningar vad gäller namngivningen.

Jag snubblade häromdagen över lista över grafteoriartiklar, som dock inte listar (och inte bör lista enbart) artiklar, utan ämnesord, uppslagsord, ord eller begrepp. Det finns flera liknande listor med liknande namnsvårigheter. Några följer samma mönster som artikeln ifråga, medan andra har valt "ord och begrepp inom X", vilket känns något tautologiskt. Någon har istället valt "uppslagsord", vilket känns mer naturligt, men som inte verkar ha fått så stort genomslag.

Behöver vi en rekommendation här? Vad ska den vara?

—LX (diskussion, bidrag) 29 maj 2006 kl.19.17 (CEST)

Intressant fråga, lista över grafteoriartiklar är redigerad 2004 och då var kategorifaciliten alldeles ny och ganska obeprövad. Jag föreslår därför att rekommendationen blir att listor av denna typ raderas och att att kategorierna blir de sammanhållande hjälpmedeln --RomanNose 29 maj 2006 kl.19.32 (CEST)
Det är nog ändå meningsfullt att kunna lista viktiga ord inom ett ämnesområde och se vilka som finns och inte finns som artiklar. Dessutom har jag förstått att vissa användare föredrar listor framför kategorier, även om jag inte är en av dem. Eftersom kategorier kan innehålla artikeltext kanske man kan lägga in listtexten i kategorierna? Det kanske i och för sig blir rörigt och leder till att samma information återges två gånger på samma sida. —LX (diskussion, bidrag) 29 maj 2006 kl.20.09 (CEST)
OK, nu förstår jag, man lägger naturligtvis i så fall endast de oskrivna artikelänkarna Algoritmisk grafteori och Algebraisk grafteori i Kategori:Grafteori och därefter en redirect från lista över grafteoriartiklar till Kategori:Grafteori. Se t.ex. Lista över ishockeyklubbar --RomanNose 29 maj 2006 kl.20.43 (CEST)
Hmm, mitt förslag är då att anmäla t.ex. lista över grafteoriartiklar på WP:SFFR så att vi får en omröstning till stånd som sedan kan bli prejudicerande --RomanNose 29 maj 2006 kl.20.37 (CEST)
Wops. Jag har precis svarat Grön på sidan om namngivning för psalmindexsidorna som då inte är 'undersidor' och Grön undrar om de inte bör kallas 'Listor'. Och min undran var om man inte skulle kunna kalla dem för Kategori:Psalmindexsida. För alla psalmböcker behöver en sådan (nästan alla). I annat fall behöver vi en lista för alla indexsidor och jag tror det är bättre med kategori över de sidor som har så omfattande indes och enskilda artiklar över den specifka psalmböckernas indexsidor. Kopplade till artiklarna. Titta på vad Damast och Fredrik svarar också.Agneta 29 maj 2006 kl.20.55 (CEST)

redigera Ett varv till med flerordiga namn

Kära wikivänner! Är det inte dags att Wikipedia ansluter sig till normal svensk praxis för versalisering? Svenska språknämnden (som ger ut Svenska skrivregler), TT-språket och Nationalencyklopedin versaliserar normalt begynnelsebokstäverna i flerordiga namn på organisationer och företag enligt deras egen praxis. Alltså Nordiska Kompaniet. Enligt wikis riktlinjer ska däremot bara det första ordet i namnet inledas med versal - Nordiska kompaniet. Högre upp på denna sida kan man spåra orsaken: en förhastad slutsats om var Språknämnden står i frågan, baserad på rekommendationen Förenta staterna och Amerikas förenta stater i Språknämndens frågelåda på nätet. (Företag och organisationer versaliseras inte på samma sätt som geografiska namn.) De senaste dagarna har det gjorts försök att skriva om regeln så att namn som består av två ord ska behandlas annorlunda än namn med tre eller fler ord. Den ad hoc-regeln är möjligen en rättvisande beskrivning av hur versaliseringen ser ut på Wikipedia nu, men det förtjänar verkligen inte att framhållas som riktlinje.
Det finns, som jag ser det, två tänkbara skäl att gå på en annan linje än Språknämnden:

  1. Att man anser sig ha mer kompetens än nämnden.
  2. Att man upplever att reglerna är för svåra att följa.

Jag har svårt att se att något av dessa skäl skulle vara aktuellt i det här fallet. Så då är det väl bara att ansluta sig till svenska skrivregler? Vid en hastig titt ser artikeln Versalisering rättvisande ut. Dags att införa den som riktlinje? mvh / Mimarob 31 maj 2006 kl.20.15 (CEST)

”Nordiska Kompaniet” borde skrivas så eftersom första ordet är ett sådant ord som gör att nästa ord versaliseras. Sådana ord är bland andra geografisk tillhörighet (Sveriges Radio, Svenska Akademien) och vissa ”titlar” (Kungliga Vetenskapsakademien, egentligen även Kungliga Tekniska högskolan). Så har i alla fall jag lärt mig :-) —CÆSAR ☢ 6 juni 2006 kl.11.54 (CEST)
Nja, riktigt så är det inte. Men det var inte exemplet Nordiska Kompaniet jag ville diskutera utan principen att Wiki avviker från svensk språkstandard. Några åsikter på den punkten? (Du kan utgå från t ex Ny Teknik eller Dagens Nyheter om du tycker att mitt första exempel skorrar.)
(Detaljer om NK-exemplet: Versal på andra ordet rekommenderas i Svenska skrivregler om det finns risk att karaktären av egennamn annars försvinner. Och geografiska namn ger ofta den effekten, t ex i organisationen "Sveriges Frimärksungdom". Men det är alltså ingen generell regel för alla geografiska namn. (Däremot är regeln generell för andra ordet i namn som inleds med bl a Kungliga och Stiftelsen.)) mvh/Mimarob 6 juni 2006 kl.20.56 (CEST)

Nio dagar har gått och såväl bifall som protester har uteblivit. Jag formulerar om regeln och ansluter Wiki till svensk praxis för versalisering om ingen argumenterar emot under de närmaste dagarna. mvh / Mimarob 9 juni 2006 kl.12.13 (CEST)

Låter utmärkt, med reservationen att "enligt deras egen praxis" inte får omfatta liten begynnelsebokstav även i flerordiga egennamns första led eller PuckelVersalisering. —LX (diskussion, bidrag) 10 juni 2006 kl.19.05 (CEST)

redigera Om namngivning av verktitlar

När det gäller nyare utländska verk är det lätt att använda det etablerade svenska namnet, men i äldre litteratur förekommer ofta alternativa svenska namn, t ex Wuthering Heights som översatts till både Svindlande höjder och Blåst, och flera verk av Shakespeare. Anger man verknamnet på svenska är det också kutym att ange första svenska utgåvans årtal, inte originalets, vilket försvårar det ännu mera (alltså att man skiljer mellan originalet med originaltitel och dess åral och den översatta titeln med översättningens årtal). Jag tycker att riktlinjen därför är komplicerad. Har någon synpunkter?//--IP 7 juni 2006 kl.20.04 (CEST)

Ja, det vore fantastiskt om någon bibliotekarie eller bokenstusiast hittade hit. Vi har haft ett litet elände med flera av psalmböckerna, där vi fått bläddra, läsa och jämföra, samt gå till Libris och titta i gamla artiklar. Så min aftombön i kväll känner du redan.Agneta 7 juni 2006 kl.20.13 (CEST)

redigera Standard för "underordnade" artiklar

Denna fråga/diskussion kommer ursprungligen från bybrunnen, och flyttades hit den 30 juni 2006

När jag idag snabbt studerade Världsmästerskapet i fotboll 2006 fann jag två "underordnade" artiklar: Världsmästerskapet i fotboll 2006 - Kvalificering samt Världsmästerskapet i fotboll 2006: Spelartrupper. I första fallet används streck som avgränsade, och i andra fallet används kolon. Inkonsekvensen är inte snygg: vilken avgränsare utgör normen på Wikipedia? --Andreas Rejbrand 12 juni 2006 kl.01.25 (CEST)

Mitt förslag skulle vara Kvalificering till världsmästerskapet i fotboll 2006 och spelartrupper i värlsmästerskapet i fotboll 2006. /82.212.68.183 12 juni 2006 kl.01.40 (CEST)
Kvalificeringen i så fall. Kolon är bättre än tankstreck, men jag är inte säker på vilket av A: B och B i A som jag föredrar. B i A vore det klart bästa, i mina ögon, om det inte var för att det finns så många grenar och andra "undersidor". —CÆSAR ☢ 12 juni 2006 kl.10.39 (CEST)
Jag har svårt att förstå varför inte alla dessa jättesplittrade artiklar om olika sporthändelser kan smälltas samman till en. Oftast är de visserligen bara tabbeler men det behöver ju inte bli svårtläst bara för att det kanske blir ganska långt, jag tror det i vilket fall blir enklare än 48 konstiga undersidor som ingen hittar till /Grön ✉ 12 juni 2006 kl.11.02 (CEST)

Jag vill också göra deltagarna i denna diskussion uppmärksamma på artiklarna i serien Olympiska sommarspelen 2004 - Medaljfördelning, Olympiska vinterspelen 1980, medaljfördelning som också tycks sakna namnkonvention. I övrigt anser jag att (1) infogning i huvudartikeln och (2) namngivning enligt formen "Medaljfördelning i olympiska sommarspelen 2004" är att föredra. Resultatet av denna diskussion bör infogas i Wikipedia:Namngivning. —LX (diskussion, bidrag) 12 juni 2006 kl.14.26 (CEST)

Ännu en separator: komma. Nästan så att man ryser. --Andreas Rejbrand 12 juni 2006 kl.15.49 (CEST)
Sedan finns ju sedan tidigare även slash RomanNose 12 juni 2006 kl.15.58 (CEST)

Tänkte över det här och kom till följande slutsatser: (ett kolon ☺)

SMARTSKAFT | ¿ 12 juni 2006 kl.22.26 (CEST)

Det kanske vore på sin plats med en mindre enkät för att se vad folk tycker i den här frågan. Förslag på svarsalternativ (OBS! Rösta ej här!):
  • Undersidan särskiljs med kolon: Olympiska sommarspelen 2004: Medaljfördelning
  • Undersidan särskiljs med komma: Olympiska sommarspelen 2004, medaljfördelning
  • Undersidan särskiljs med tankstreck: Olympiska sommarspelen 2004 – Medaljfördelning
  • Undersidan namnges som en egen artikel: Medaljfördelningen vid olympiska sommarspelen 2004
Har jag glömt något? Den här enkäten skulle inte ta hänsyn till om några undersidor kunde infogas i huvudartiklar. —CÆSAR ☢ 12 juni 2006 kl.22.37 (CEST)
Kanske parenterser, användes ibland på en: Olympiska sommarspelen 2004 (medaljfördelning). Fördelen med parenteser (och kolon) är ju att om man slår ett | så försvinner ena halvan. // SMARTSKAFT | ¿ 14 juni 2006 kl.16.34 (CEST)
Jag röstar för Medaljfördelningen vid olympiska sommarspelen 2004./Nicke L 14 juni 2006 kl.18.55 (CEST)
Att skriva Olympiska sommarspelen 2004 (medaljfördelning) är förvirrande, då vi normalt använder parenteserna som särskiljningstecken vid homonymer. OJH 14 juni 2006 kl.19.24 (CEST)
Ja, det är det iofs. btw, hittade även Volkswagen: Historik: 1930-talet. // SMARTSKAFT | ¿ 14 juni 2006 kl.20.58 (CEST)

redigera Omröstning "underordnade" artiklar

Omröstning avslutad

Denna omröstning har jag endast inlett i syfte att samla information om vad användare anser om frågan. --Andreas Rejbrand 14 juni 2006 kl.21.30 (CEST)

Använd kolon som avgränsare

  1. Andreas Rejbrand 14 juni 2006 kl.21.30 (CEST)
  2. SMARTSKAFT | ¿ 14 juni 2006 kl.22.26 (CEST)
  3. RomanNose 14 juni 2006 kl.23.03 (CEST)

Använd streck som avgränsare

Använd komma som avgränsare

Låt artikeln få ett eget primärnamn, t.ex. "Ishockey vid olympiska vinterspelen 2006" istället för "Olympiska vinterspelen 2006: Ishockey"

  1. —CÆSAR ☢ 14 juni 2006 kl.21.49 (CEST) (med svagt stöd till kolon)
  2. EnDumEn ✍ 14 juni 2006 kl.22.44 (CEST)
  3. Nicke L 15 juni 2006 kl.00.20 (CEST) (instämmer dessutom med LX om att infogning är att föredra) Nicke L 15 juni 2006 kl.11.27 (CEST)
  4. —LX (diskussion, bidrag) 15 juni 2006 kl.04.41 (CEST) (bara när infogning inte passar)
  5. FredrikT 15 juni 2006 kl.08.48 (CEST)
  6. Liftarn 15 juni 2006 kl.09.03 (CEST)
  7. Ettrig 15 juni 2006 kl.13.06 (CEST)
  8. Gunnar Larsson 15 juni 2006 kl.13.52 (CEST) (men för "tredjegenerationssidor" i stil med Olympiska sommarspelen 2004 - Friidrott: 400 meter herrar och Volkswagen: Historik: 1930-talet bör kolon användas vid andra delningen, d.v.s. de bör bli Friidrott vid Olympiska sommarspelen 2004:400 meter herrar och Volkswagens historia: 1930-talet)
  9. Slartibartfast 16 juni 2006 kl.05.16 (CEST)
  10. Grön ✉ 19 juni 2006 kl.11.04 (CEST) Absolut, bort med fula ologiska namn

Diskussion:

Jag förstår inte riktigt om Användare:Smartskaft röstat för kolon eller snedstreck ("För /") som avgränsare. Det vore bra om användaren ifråga kunde förtydliga. --Andreas Rejbrand 14 juni 2006 kl.23.16 (CEST)
Tog bort det. // SMARTSKAFT | ¿ 15 juni 2006 kl.09.38 (CEST)

Exemplet "Matcherna i VM" istället för "VM: matcher" i frågan är manupulativt eftersom det normalt handar om betydligt mer komplexa namn som t.ex. om nuv. Olympiska vinterspelen 2006 - Ishockey ska heta Ishockey vid olympiska vinterspelen 2006 eller Olympiska vinterspelen 2006: Ishockey --RomanNose 15 juni 2006 kl.09.38 (CEST)

Ändra gärna. --Andreas Rejbrand 15 juni 2006 kl.11.20 (CEST)
OK, jag ändrade enligt mitt inlägg ovan --RomanNose 15 juni 2006 kl.11.30 (CEST)

redigera Slutsatser av omröstningen

De slutsatser jag drar av omröstningen och diskussionen, är att man om möjligt bör undvika att skapa "ytterligare", "underordnade" artiklar om ett visst ämne. När detta ändå görs, bör man ge dessa artiklar egna "primärnamn". Om man emellertid vid något tillfälle väljer att skapa underordnade artiklar med namn som inleds med primärartikelns namn, är det kolon (och inget annat tecken) som bör användas som avgränsare. --Andreas Rejbrand 16 juni 2006 kl.23.54 (CEST)

Det låter som en rimlig slutsats. Jag anser att detta borde noteras i Wikipedia:Namngivning. —LX (diskussion, bidrag) 17 juni 2006 kl.12.30 (CEST)

Hur gör andra? Kolla gärna in detta --RomanNose 19 juni 2006 kl.11.48 (CEST)

redigera Engelska förkortningar

Denna fråga/diskussion kommer ursprungligen från bybrunnen, och flyttades hit den 30 juni 2006

Vad är den rekommenderade namngivningen för engelska förkortningar. Speciellt inom dataområdet finns används i svenskan många engelska förkortningar, CD, HTML,