dolar amerykański(USD): 3,0805



Genväg:
WP:SV
Denna sida i ett nötskal:
  • Svenskspråkiga Wikipedia eftersträvar ett gott språk i enlighet med gängse skriftspråksnormer
  • Externa referensverk liksom denna sida kan vara till hjälp för den som vill ha rekommendationer angående svenskt språk och terminologi
  • Det finns ibland flera skrivsätt som är korrekta. Vid tvister gäller det att finna sakliga argument för olika skrivsätt
Stilguide

Innehåll

Formatering

Struktur

Länkar

Denna sida behandlar språkvård på svenskspråkiga Wikipedia. Även om språkvård är viktigt, är det underordnat det övergripande målet att förbättra Wikipedias artiklar och tillföra nytt innehåll. Var därför djärv och skriv så mycket som möjligt oavsett kunskaper om stavning och grammatik. Det finns alltid någon annan som läser artikeln senare och kan korrigera eventuella misstag. Det är dock välkommet om användare strävar efter ett gott språk, eftersom andra användare då kan kan ägna sin tid till att förbättra sakinnehållet snarare än att korrekturläsa.

Det existerar inte någon perfekt svenska. Däremot finns det konventioner som de flesta är överens om när det gäller stavning, grammatik och språklig stil, och dessa är samlade i referensverk som till exempel Svenska Akademiens ordlista. Även om dessa oftast är överens, förekommer det att olika referenser rekommenderar skilda skrivsätt. Ibland finns det då en etablerad konvention på svenskspråkiga Wikipedia som man kan välja att följa om det inte finns goda skäl att göra annorlunda. I andra fall måste skribenten lita på sitt eget omdöme och välja det skrivsätt som passar bäst i sammanhanget.

Wikipedias motto "Var djärv!" gäller förstås även för språkvårdare. För den som läser en artikel och ser ett uppenbart språkfel är det bara att ändra. Ifall man inte är säker själv på vad som är etablerat skrivsätt är det en god idé att konsultera något referensverk. För att underlätta finns nedan en sammanfattning av vanliga språkvårdsärenden. Hjälpredan nedan, i likhet med externa referensverk, utgör dock inte någon lagbok. Vid tvister gäller det att diskutera och att anföra goda argument om olika skrivsätt.

För den som är särskilt intresserad finns även närmare riktlinjer för korrekturläsning.

Innehåll

redigera Vad är ett vårdat språk?

Om Wikipedia-artiklar är skrivna på god svenska ökar möjligheterna för att läsare ska få uppfattningen av att det rör sig om ett seriöst försök att skapa en encyklopedi. I begreppet god svenska ingår

Det kan finnas många olika sätt att uppnå dessa mål och det egna sättet är inte nödvändigtvis bättre än någon annans. Personer som intresserar sig för språkvård kan utveckla en mycket tolerant hållning. Ett känt exempel är Fredrik Lindström, som i sina böcker och i programmet Värsta språket förespråkar en liberal attityd. Lindström slår istället ner på språkfel som luckrar upp förståelsen av språket, som särskrivning eller stavfel.[1]

redigera Standarder för språk och namngivning

redigera TT-språket

Den samling rekommendationer som kanske bäst lämpar sig för Wikipedia är TT-språket, som tillhandahålls av Tidningarnas telegrambyrå (TT). Det finns flera anledningar till varför Wikipedia bör förlita sig på dessa rekommendationer:

TT-språkets rekommendationer omfattar bland annat följande:

Se vidare

redigera Svenska skrivregler

Språkrådet (före detta Svenska språknämnden) ger ut Svenska skrivregler, som med jämna mellanrum utkommer i nya utgåvor. Den är lättläst och praktiskt inriktad, och en del av dess innehåll finns på Internet, i form av Frågelådan.

redigera Myndigheternas skrivregler

Skriv- och språkrekommendationer från Regeringskansliet finns sammanställda i Myndigheternas skrivregler. Skrivreglerna finns fritt tillgängliga på Internet och som tryckt publikation. Skriften är enkel att använda, men uppdateras inte lika ofta som TT-språket.

Se vidare

redigera Svenska Akademiens ordlista

När det gäller stavning och böjning är Svenska Akademiens ordlista (SAOL) den vedertagna referensen. Den är en betaltjänst i sin internetversion.

Oavsett vad folk tror, så är det inte SAOL som definierar vilka ord som ingår i svenska språket. En ordlista i ett band kan omöjligen ta upp alla facktermer, sammansättningar och nyord, utan måste begränsas till de vanligaste och mest etablerade orden. Den svenska ordskatten är mycket rikare än SAOL:s 120 000 ord. Men om en fackterm eller något annat ord ska ha en egen artikel måste det vara relevant och verifierbart.

Svenska akademins ordbok som finns på Internet kan också användas som källa, men är bristfällig eftersom de flesta av uppslagsorden är mycket gamla.

redigera Specialområden

Det finns ordlistor och rekommendationer inom vissa områden.

redigera Liten hjälpreda

Fetstil används i detta avsnitt för rekommenderade skrivsätt. Se även Wikipedia:Namngivning#Allmänna rekommendationer.

redigera Förkortningar

Undvik att förkorta fraser på Wikipedia. Skriv alltså ut uttrycken bland annat, bland andra, cirka, med flera, det vill säga, etcetera, med mera, och dylikt och så vidare. Namn på språk bör inte heller förkortas; skriv alltså inte it. utan italienska.

Förkortningar på organisationer, företag och dylikt skrivs med gemener och versal begynnelsebokstav ifall de uttalas som ett ord, som till exempel Tass, Ikea, Jas och Nato, medan förkortningar som uttalas bokstav för bokstav skrivs med versaler, som exempelvis ABB, TCO, SMHI och LKAB. Förkortningar av den här typen som inte är allmänt kända bör för övrigt skrivas ut första gången de används i texten.

Förkortningar som inte är egennamn och som inte läses ut i sina delar, exempelvis cd, dvd, mpeg, vd och vvs, bör skrivas med gemener precis som vanliga ord.

Se vidare

redigera Förkortade uppslagsord

Wikipedias utrymme är inte begränsat på samma sätt som vanliga uppslagverk. Därför behöver vi inte som traditionella ordböcker och encyklopedier spara på plats genom förkortade uppslagsord. Använd alltså inte förkortade skrivsätt som A. eller ~ utan skriv ut uppslagsordet varje gång det förekommer.

redigera Tal och matematiska symboler

I icke-matematisk löptext bör små heltal skrivas ut med bokstäver. En ungefärlig övre gräns kan dras vid talet tolv. I ett givet sammanhang bör man dock vara konsekvent.

Undvik att inleda meningar med tal eller matematiska symboler. Dessa saknar versala varianter som kan markera meningens början, vilket gör att meningarna flyter ihop.

redigera Decimaltecken

I svensk skrift används inte decimalpunkt utan i stället decimalkomma. Enligt ISO 31 är decimaltecknet ett komma på grundlinjen, men i dokument på engelska används ofta en punkt.

redigera Stora tal

Stora tal bör ha siffrorna grupperade om tre, för att underlätta läsningen. Det är vanligt att använda ett blanktecken, helst ickebrytande: '''Ljusets hastighet i vakuum är 299 792 458 m/s''', vilket visas som Ljusets hastighet i vakuum är 299 792 458 m/s. Ibland förekommer även punkt: Ljusets hastighet i vakuum är 299.792.458 m/s.

Ett hjälpmedel för att skriva även långa tal enligt svenska språkvårdsmyndigheters och svenska Wikipedias rekommendationer är att använda "formatnum". Exempelvis skrivs {{formatnum:-299792458.56789}} här hos oss ut som -299 792 458,56789, men på annat sätt på vissa andra wikipedior. En fördel med detta är att om man kopierar en tabell där talen anges med hjälp av fiormatnum till en systerwikipedia på ett annat språk, så anpassas automatiskt talens utseende till konventionerna på det språket.

redigera Procent och promille

I löpande text används hellre orden procent och promille än procenttecken (%) och promilletecken (‰). Om procenttecken eller promilletecken används ska det vara ett blanksteg mellan siffervärdet och tecknet. Vid sifferuttryck är hårda blanksteg som förhindrar radbrytning mellan talet och enheten att föredra. Dessa skrivs som   i redigeringsläge.

I löptext

Skriv inte
24% av befolkningen talar tyska.
utan skriv
24 procent av befolkningen talar tyska.
Resultat: 24 procent av befolkningen talar tyska.

I tabeller och faktarutor med ont om utrymme.

Skriv inte
Tyska: 24%
utan skriv
Tyska: 24 %
Resultat: Tyska: 24 %


redigera Versalisering

Se artikeln om versalisering för råd om var stora bokstäver ska användas.

redigera Särskrivning

Grundregeln i svenskan för när ordled ska skrivas ihop är mycket enkel: Det som uttalas som ett ord bildar ett sammansatt ord och ska skrivas ihop. Därför skriver vi häromdagen, någonstans och överföringshastighet. Vid alltför långa ord kan det vara frestande att skriva isär för att öka tydligheten, men då är oftast den bästa lösningen att skriva om frasen.

Oftast är intuition och allmän språkkänsla tillräckliga för att avgöra om ordleden bildar ett sammansatt ord. Är man tveksam kan man ibland ha hjälp av att försöka böja hela uttrycket, och känna efter om man då böjer varje ordled för sig eller inte. Böjer man båda leden så bör de med få undantag behandlas som skilda ord, annars bildar de ett sammansatt ord. Flertalsformen av vitbok är vitböcker, men flertalsformen av vit vecka är vita veckor. Tyvärr fungerar inte det testet för många fasta prepositionsuttryck som "i dag"/"idag" och "nu för tiden"/"nuförtiden"; men i sådana fall kan man ofta skriva på båda sätten.(Svenska Akademiens ordlista betraktar båda skrivsätten som likvärdiga). Vid tvekan kan ordet också kontrolleras i något referensverk, till exempel på TT-språkets webbsidor eller i Svenska Akademiens ordlista.

redigera Semikolon

Semikolon används mellan huvudsatser och det krävs alltså att fraserna på bägge sidor om tecknet kan skrivas som egna, fullständiga meningar. I andra fall är kommatecken att föredra.

redigera Satsradning

Satsradning innebär att två huvudsatser sammanfogas med ett kommatecken. Detta kan åtgärdas genom att infoga en samordnande konjunktion, genom att skriva satserna som två separata meningar eller med hjälp av semikolon.

Se vidare

redigera Överflödiga kommatecken

En grundregel för kommatecken i löpande text är att de bara används när det krävs för att texten ska bli tydlig (samt vid uppräkningar och dylikt, förstås).

Ibland placeras ett kommatecken felaktigt omedelbart före det finita verbet (det verb som tidsböjs; "bor" i exemplet nedan).

redigera Nödvändiga kommatecken

Inskjutna fraser bör av tydlighetsskäl alltid omges av kommatecken.

redigera Anglicismer

På Wikipedia är det vanligt att bidragsgivare har översatt till exempel en engelsk text till svenska. Därför kan det vara lämpligt att vara extra uppmärksam på typiska så kallade anglicismer – ord eller fraser där det engelska ursprunget gör texten onödigt svårläst på svenska.

Exempel:

Se även: Lista över falska vänner mellan svenska och engelska

redigera Skrivsätt för ord från andra språk

Särskilda riktlinjer angående lånord från andra språk, där ett etablerat svenskt skrivsätt saknas, finns i Wikipedia:Översättning och transkription.

redigera Språklig stil

Artiklar i Wikipedia bör skrivas så att det syns att det handlar om en encyklopedi. Undvik därför ett alltför familjärt språk och använd inte jag-form eller man-form. Det är kanske mer en stilfråga än en språkvårdsfråga, och fler tips ges på Wikipedia:Stilguide.

En annan risk är förstås språket blir alltför formellt eller akademiskt. Språkvårdare strävar efter att förenkla det som är onödigt krångligt. Skriv alltså lättläst och tydligt, utan att för den skull ta bort relevanta detaljer.

redigera Luddiga citationstecken

Citationstecken används ibland för att markera ett visst avstånd till ordvalet, till exempel:

Wikipedia är inte ett sådant sammanhang. I en encyklopedi måste man veta vad man skriver, och noggrant välja sina ord. Om ett ord passar så illa att man måste ta till citationstecken för att kunna acceptera det i texten, då ska man söka upp ett bättre ord eller formulera om meningen. Ibland räcker det att ta bort citationstecknen och stå för ordet som det är.

En tumregel är att citattecken alltid ska omge just ett citat, eller något som har karaktär av citat. När man citerar ska man alltid uppge källan.

Apostrof, i vissa sammanhang kallat enkelt citattecken, används enligt Svenska språknämnden för att visa en ordförklaring. Citat ur deras skrift Svenska skrivregler : "Ordet demokrati 'folkstyre' kommer från grekiskan."

Se vidare

redigera Substantivsjuka

Substantivsjuka förekommer ofta när skribenten försöker skriva formellt eller opersonligt. Det handlar om en tendens att beskriva de flesta handlingar med substantiv istället för verb, vilket gör texten abstrakt och svår att ta till sig. Dessutom döljer substantiven ofta vem som utfört handlingen.

Exempel:

redigera Passiv form

Meningar bör stå i aktiv form och inte passiv form, eftersom agenten lätt försvinner i passiv form. Skriv "katten jagade råttan" i stället för *"råttan jagades".

redigera Fotnoter

Fotnoter efter en mening skrivs vanligen efter punkten och alltid utan mellanrum mellan punkten och fotnoten.

Undantaget är om fotnoten avser en faktauppgift som står sist i meningen, då den skrivs före punkten.

redigera Källor

  1. ^ http://www.bokus.com/b/9100101737.html
  2. ^ www.whitehouse.gov
  3. ^ www.whitehouse.gov
  4. ^ www.whitehouse.gov

redigera Se även

HOT NEWS !

Były premier Kazimierz Marcinkiewicz na pierwszym miejscu warszawskiej listy PO do Parlamentu Europejskiego. Taki wariant rozważają liderzy partii - dowiedziała się „Gazeta” [read more]

Dziś początek wizyty XIV Dalajlamy, duchowego i politycznego przywódcy Tybetańczyków, laureata Pokojowej Nagrody Nobla i jednego z największych żyjących autorytetów moralnych. [read more]

Dla Zachodu XIV Dalajlama Tenzjin Gjaco jest laureatem Pokojowej Nagrody Nobla, współczesnym Gandhim, moralnym autorytetem konsekwentnie głoszącym ideę miłości, szacunku i odpowiedzialności za wszystkie żywe istoty i za całą Ziemię. [read more]

- Żeby używać takich słów, trzeba mieć autorytet, który mają postacie pomnikowe. Trzeba być nieskazitelnym bohaterem - tak Radosław Sikorski skomentował wypowiedź prezesa PiS. Jarosław Kaczyński stwierdził dziś, że "13-letnie dziewczynki wytrzymywały tortury gestapo, a Niesiołowski sypał". [read more]

W Brukseli odbyło się dziś pierwsze spotkanie grupy refleksji w sprawie przyszłości Unii Europejskiej. Uczestniczący w nim Lech Wałęsa zapowiedział, że jako "stary rewolucjonista" będzie zadawał prowokacyjne pytania i "jeśli go nie wyrzucą, to trochę porozrabia". [read more]