InterwikilänkarSQ - Wikipedia:Disposition.html

dolar amerykański(USD): 3,0805

Hela denna sida är disponerad som en artikel och kan användas som en artikelmall.

Stilguide

Innehåll

Formatering

Struktur

Länkar

Artiklars disposition är långt från någon exakt vetenskap, men med tiden har det utarbetats en informell standard för hur artiklar disponeras – när det inte finns skäl att frångå den.

Innehåll

1 Inledning
2 Mallar
- 2.1 Faktarutor
  - 2.1.1 Att skapa en faktamall
- 2.2 Navigationsrutor
3 Huvudartikel
- 3.1 Avsnittsindelning
  - 3.1.1 Att skapa avsnitt
  - 3.1.2 Innehållsförteckning
4 Bilder
5 Format för olika typer av artiklar
6 Se även
7 Referenser
8 Lästips
9 Externa länkar

redigera Inledning

Det inledande stycket i en artikel brukar inledas med artikelns namn i fetstil – ibland som andra eller tredje ord, om det gör det lättare att konstruera en smidig mening. Sedan kan vid behov en uttalsanvisning komma, kanske en etymologi, eventuella synonymer och alternativa stavningar av uppslagsordet, oftast i kursiv stil. Undvik normalt och i synnerhet ovidkommande wikilänkar i det fetstilta artikelnamnet och i eventuella synonymer. Undvik också onödiga upprepningar i inledningstycket, om artikelnamnet redan förklarar vad artikeln handlar om behöver detta inte förklaras redan i nästa ord, istället för "Solstjärna församling är en församling inom Svenska kyrkan", skriv exempelvis "Solstjärna församling är en del av Svenska kyrkan och tillhör Månköpings stift".

Om artikeln handlar om en person brukar även mycket kortfattade biografiska data, typ födelse- och dödsår, ingå i den första meningen. De allra första meningarna bör säga det viktigaste om artikeln; "ett kemiskt sätt att sönderdela magrokriffer som flitigt används i turkisk boskapsuppfödning", "en framgångsrik tysk forskare inom molekylär agroskopmedicin. Han är mest känd för upptäckten av smådjurs skropterisering".

Allmänt kan man säga att en inledning är en kortare översiktlig förklaring av uppslagsordet som dels kan vara en mycket grov sammanfattning av ämnet, men som även kan ha med information som inte återkommer senare i artikeln. En tumregel är att inledningen skall kunna läsas självständigt som en sammanfattning av artikeln.

I inledningen bör artikelförfattaren ta med det som är speciellt signifikant och relevant för artikeln, och sedan (om den inledande textmängden inte är alltför lång) utöka inledningen lite till genom att lägga till information som främjar inledningsstyckets andra funktion som är att ge en såpass lockande presentation att läsaren blir fångad och leds in i artikeln.

redigera Mallar

redigera Faktarutor

Många artiklar har jämte eller strax efter inledningen en faktaruta som ger ett ämne ett standardiserat utbud av basfakta eller som i detta fallet, en navigationsruta för närliggande information. Dessa standardrutor finns skapade för många olika ämnen och kan med fördel användas för både skrivare och läsare. I dessa boxar är det också vanligt att infoga en beskrivande bild.

redigera Att skapa en faktamall

I Kategori:Faktamallar finns det olika varianter på faktamallar. Det finns många olika varianter på att presentera information på detta sätt som kan läsas vidare under:

redigera Navigationsrutor

En annan typ av ruta som oftast finns i andra delar av artikeln och främst då i slutet är olika typer av navigationsrutor för den som vill hoppa vidare inom ämnet. Ett exempel är "stilguiden ovan höger" som har sin anropskod högst upp i artikeln.

redigera Huvudartikel

Artikeln ska optimalt beskriva ämnet detaljerat och från så många infallsvinklar som möjligt – sådant förbättras dock ofta med tiden, det är ju en wiki. Artikelns främsta komponenter bör vara brödtext och illustrationer. Långa listor bör knoppas av till egna artiklar.

redigera Avsnittsindelning

Artiklar som är långa, eller som kan antas bli det, är det lämpligt att dela upp i avsnitt för att få en typografisk struktur. Exempel på startavsnitt kan vara:

Bakgrund (Hur det blev så)
Historia eller Historik (Hur det började)
Introduktion (Vad ämnet handlar om)
Översikt (Mer informerande ämnesbeskrivning)

Detaljer i avsnitten som kanske inte intresserar alla, kan gärna få en särskild plats i avsnittets slut, eller få en egen underrubrik likt nästa avsnitt nedan – som läsaren då kan välja att "hoppa över" utan att tappa helhetsbilden. En vanlig metod är att arbeta sig framåt i händelsekedjan och utifall det handlar om något som spänner över tid, blir då framtiden i slutet av artikeln. Vidare in i artikeln kan avsnitt delas upp i exempelvis:

Tidsperioder (logiska delar av händelserna)
Biografi (logiska delar av tiden)
Händelser (enskilda händelser eller förlopp)
Effekter (följder, ekonomi)
Media (diskografi, bibliografi, film)
Olika synsätt (teorier, kritik)
Förteckningar (tabeller, mallar)
Funktion (användningsområden)
Konstruktion (Utseende, byggsätt)

En logisk uppdelning i avsnitt kan med fördel användas som stöd för att skapa en artikel som sedan ger läsaren en "röd tråd" att navigera efter. Exemplen ovan är tänkta att användas som lathund och inte som någon mall rakt av. Det viktiga är att läsaren kan hitta den röda tråden, artikeln uppmuntrar till läsning och är lätt att hitta i om man letar efter specifik del av artikelinformationen.

redigera Att skapa avsnitt

När avsnittsrubriker skapas med två till fem "likhetstecken" innan och efter rubrikordet, skapas med automatik en innehållsförteckning före den första rubriken i artikeln, som normalt ska komma efter inledningen. Innehållsförteckningen bör vara lätt att läsa och leta i och då denna rutas format styrs av längden på rubriken; är det typografiskt (för ögat) bra att rubrikerna inte blir onödigt långa. För den som direkt vill läsa om en enskild del av artikeln, är dessa rubriker också "wikilänkade" och medger "direkt hopp" till önskat avsnitt. Denna möjlighet medför att det kan det vara en fördel att upprepa eventuella centrala "wikilänkar" från tidigare avsnitt så att läsaren slipper leta efter den första förekomsten i tidigare avsnitt.

redigera Innehållsförteckning

Ett färre antal likhetstecken innan och efter ett rubrikord har "högre" status än de rubriker med flera och hamnar överordnat i innehållsförteckningen. Det krävs också att denna rubrikrad både börjas och slutas med dessa likhetstecken som ska ha samma antal före och efter. För att innehållsrutan ska skapas måste fler än tre rubriker skapas med denna teknik och väljer man att ha underrubriker till sina huvudrubriker används alltså ytterligare likhetstecken före och efter rubrikordet.

redigera Bilder

Bildlänkar bör placeras i sitt sammanhang: Om bilden illustrerar hela ämnet, till exempel en karta över att land, bör den placeras högst upp. I andra fall är det naturligtvis bättre att placera bilden intill den text som beskriver det som bilden illustrerar. Om flera bilder används nära varandra, nås en en bättre bildlayout om de "staplas" efter varandra i ett och samma avsnitt, än om de ligger vid varsitt kort avsnitt. Mer information kan hittas genom stilguidens rubrik "Illustrera artikeln".

redigera Format för olika typer av artiklar

Lämpliga format för olika typer av artiklar hittas via flera av de olika projekten. Exempel:

redigera Se även

Under rubriken "Se även" placeras länkar till andra artiklar i svenskspråkiga Wikipedia som berör ämnet på ett självklart sätt, men som inte nämnts i huvudtexten. Rubriken kan även användas som en samlingsrubrik ihop med andra typer av fördjupande eller närliggande information och bör i så fall komma efter källavsnitten tillsammans med övriga lästips.

Länkar föregås med den inledande fyrkanten, som skapas med hjälp av en asterisk, i början på en rad. Exempel:

redigera Referenser

Referenser är verifikationer, liktydigt med källor, vilket är ett mål att all information ska ha i trovärdig form, se Wikipedia:Källhänvisningar. Referenser är en samlande term för de olika typerna av källor och här samlas då adresserna till den information som artikeln baserats på.
En praktisk standardmall, med inbyggd bruksanvisning, finns nedan. Klistra, efter artikelns huvudtext, in mallen:
{{subst:referenser}}

redigera Fotnoter/Noter

Fotnoter är en specifik referens till en källa för en eller flera påståenden i en artikel, till exempel en hänvisning till en bok eller delar av en bok eller en webbsida eller en kommentar till texten som av någon anledning inte anses vara nödvändig att skriva i själva brödtexten. Fotnoterna samlas under en rubrik, som vanligen kallas fotnoter eller noter, exempelvis <references /> som sedan samlar ihop de olika noterna i brödtexten som påbörjas och avslutas med <ref> respektive </ref>. Det är en fördel att inte lägga not-rubriken sist, då den referens som läsarens klickat på hamnar överst på sidan om inte artikelslutet nås innan dess.

redigera Webbkällor

Under denna rubrik kan de internetbaserade källor som använts vid skapandet av artikeln samlas. Lägg gärna till "hämtad datum" direkt efter länken. Om källan är en annan språkversion av Wikipedia kan en permanentlänk skapas, där det direkt framgår inte bara vilken artikel som är källan, utan också vilken specifik version av den. Läggs även de källor in, som en översatt artikel består av, bör dessa också kontrolleras så att de både är aktuella och trovärdiga.

redigera Tryckta källor

Om olika trycksaker fungerat som referenser, som böcker eller tidskrifter, kan de för tydlighetens skull läggas under en egen rubrik. Skriv trycksakens namn och eventuellt ISBN-nummer eller annan information som underlättar spårning av källmaterialet.

redigera Lästips

Under rubriken lästips kan information om rekommenderad läsning samlas. Alternativa rubriktitlar, efter artikelns framtoning, kan exempelvis vara "litteratur" eller "rekommenderad läsning". Gemensamt för de olika rubriker som finns efter eller under samlingsrubriken "se även" är dock att de inte har använts som källor till artikeln. Det är därför bra att undvika rubriknamnet "litteratur", om det inte tydligt framgår att det inte är fråga om källor.

redigera Externa länkar

Uttrycket externa länkar avser länkar till webbplatser utanför svenskspråkiga Wikipedia och placeras i allmänhet längst ned i artikeln under en särskild rubrik; undantag kan vara när den externa länken är en källhänvisning, som hör till ett specifikt faktum i artikeln. Då kan den placeras direkt efter det faktum den stödjer eller ännu hellre finnas som fotnot och ingå i notsystemet under rubriken "Fotnoter".

Externa länkar är avsedda att ge läsaren ytterligare eller angränsande information, men då Wikipedia inte är någon länksamling är det bra om inte de blir oöverskådligt många.

Format
Observera att:

en extern länk omges av enkla hakparenteser (inte dubbla som en intern länk)
URL:en (webadressen) skiljs från den visade texten med mellanslag (inte med vertikalstreck som för en intern länk)

* [http://www.referensenssida.se/sidnamnet ''Rubrik eller beskrivning''] (Hämtad 2007-05-06)
* [http://www.cia.gov/cia/publications/factbook/index.html CIA Factbook] (Läst 2007-05-06)

Koden ovanför är en mall som kan kopieras och klistras rakt in i artikeln.

Vid strecket ovan, avslutas den synliga delen av artikeln.
Under strecket nedan handlar texten om sådant som syns i artikelns marginaler och i redigeringsläget.

Kategorier
Nästan längst ned i artikelns redigeringsläge ska artikeln inlemmas i en eller flera olika kategorier. Detta avsnitt har ingen rubrik med likhetstecken före och efter rubriken och syns därför inte heller i innehållsförteckningen.

Interwikilänkar
Här allra längst ned i artikelns redigeringsläge kommer länkar till andra språkversioner på Wikipedia världen runt. Dessa länkar syns inte heller i innehållsförteckningen i artikelns område utan i marginalen till vänster.

Wikipedia:Disposition.html