InterwikilänkarSQ - Uganda.html

dolar amerykański(USD): 2,9561


(Flagga)	(Statsvapen)

Valspråk: For God and My Country
(För Gud och mitt land)

Nationalsång: 'Oh Uganda, Land of Beauty'

Huvudstad

Kampala

0°19'N, 32°36'E

Största stad

Kampala

Officiellt språk

engelska

Statsskick
President
Regeringschef

republik
Yoweri Museveni
Apolo Nsibambi

Självständighet
• Deklarerad
• Erkänd från Storbritannien

9 oktober 1962

Yta
• Totalt
• Vatten 241 550,6^[1] km² (81:a)
15%

Folkmängd
• Totalt
• Befolkningstäthet 28 195 754 (41:a)
116,7 inv/km² (55:e)

BNP (PPP)
• Totalt 2004
• Per capita $6 198 milj (108:e)
$1 617

Valuta Ugandisk shilling (UGX)

Tidszon UTC+3

Topografi
• Högsta punkt

• Största sjö

• Längsta flod Margherita Peak på
Mount Stanley
5 115 m ö.h.
Victoriasjön (del av)
69 800 km²

km

Nationaldag

9 oktober

Landskod UG

Landsnummer 257

Uganda är en stat i Östafrika med stora arealer bördig jord och många sjöar (bland annat den nordvästra delen av Victoriasjön, världens tredje största sjö) och floder. Uganda gränsar till Kongo-Kinshasa, Sudan, Kenya, Tanzania och Rwanda.

redigera Historia

Huvudartikel: Ugandas historia

Uganda bildades av Storbritannien och omfattar ett flertal tidigare kungadömen.

redigera Kolonialtiden

Uganda blev brittiskt protektorat 1894 och blev självständigt från Storbritannien 1962.

redigera Under Obote 1962-1971

I det första parlamentsvalet 1962 vann Milton Obote och blev landets premiärminister.

redigera Under Amin 1971-1979

Den 25 januari 1971 störtades Milton Obotes diktatur genom en militärkupp som leddes av befälhavaren Idi Amin. Amin utropade sig själv till president och upplöste parlamentet. Amins åtta år som diktator ledde Uganda till ekonomisk kris, social misär och grova brott mot de mänskliga rättigheterna. Särskilt de etniska grupperna acholi och langhi drabbades hårt eftersom dessa hade varit förbundna med Milton Obotes regim. Idi Amin lät också utvisa 50 000 medborgare av indiskt ursprung och beslagtog deras egendom. Detta gjordes för att Obote och hans regering hade tillåt indier att komma in i landet och Idi Amin hävdade därmed att de var i maskopi med Obote och hans följeslagare. I oktober 1978 slog Tanzanias armé tillbaka ett anfall från Uganda. Med hjälp av inhemsk motståndsrörelse, Uganda National Liberation Army, kunde till slut huvudstaden Kampala intas den 11 april 1979. Efter flera kortvariga presidenter under 1979 tog en militärkommission över makten och utlyste på våren 1980 Ugandas andra parlamentsval (det första hölls 1962) som hölls i december 1980 och där Milton Obote vann, valet kantades av ett antal oegentligheter men fick likväl godkänt betyg av den grupp från det brittiska samväldet som övervakade valet. Idi Amins diktatoriska regim mellan 1971 och 1979 var ansvarig för 300 000 motståndares död.

redigera Obote andra period 1980-1985

Obote störtades 1985 av general Tito Okello, som ledde landet i sex månader innan han i sin tur blev störtad av en rörelse ledd av den nuvarande presidenten Yoweri Museveni.

redigera Museveni 1986-

Under 1990-talet utlyste regeringen val utan politiska partier. Det finns bara ett politiskt parti, The Movement, som själva hävdar att de inte är ett politiskt parti, utan en folkrörelse som alla ugandier är lojala med. Sedan slutet av 1980-talet har rebellgruppen Herrens motståndsarmé i norra Uganda bekämpt Musevenis regering. Konflikten har orsakat en stor flyktingkatastrof i den norra delen av landet och många krigsförbrytelser har begåtts. Uganda har även varit inblandat i kriget i grannlandet Kongo-Kinshasa under 1998-2002.

redigera Geografi

Uganda

Lägsta punkt: Lake Albert, 621 meter över havet
Naturtillgångar: koppar, kobolt, vattenkraft, kalksten, salt, odlingsbar mark

Ugandas totala yta är 241 550,6 km², varav 197 322,7 km² var landareal år 1995, exklusive vattendrag och permanenta våtmarker.^[1]

redigera Större städer

Ugandas största städer, med beräknat invånarantal år 2008.^[1]

Kampala (huvudstad) (1 480 200)
Kira (158 300)
Gulu (141 500)
Lira (98 300)
Mbarara (97 500)
Mbale (84 100)
Jinja (82 800)
Nansana (79 100)
Masaka (71 700)
Entebbe (70 200)
Kasese (66 600)
Njeru (59 900)
Soroti (56 400)
Mukono (54 400)
Arua (53 600)
Kitgum (52 800)

redigera Klimat och miljö

I större delen av Uganda är klimatet tropiskt med två torrtider; från december till februari och från juni till augusti. I den nordöstra delen av landet är klimatet halvtorrt.

Ett av Ugandas största miljöproblem är dränering av våtmark och skogsavverkning för att utöka odlingsmarken vilket leder till jorderosion. Andra problem är att vissa sjöar är förorenade och att det förekommer en utbredd tjuvjakt.

redigera Administrativ indelning

Uganda är indelat i 80 distrikt (år 2008):^[1]

Abim, Adjumani, Amolatar, Amuria, Amuru, Apac, Arua, Budaka, Bududa, Bugiri, Bukedea, Bukwa, Buliisa (alternativt Bulisa), Bundibugyo, Bushenyi, Busia, Butaleja, Dokolo, Gulu, Hoima, Ibanda, Iganga, Isingiro, Jinja, Kaabong, Kabale, Kabarole, Kaberamaido, Kalangala, Kaliro, Kampala, Kamuli, Kamwenge, Kanungu, Kapchorwa, Kasese, Katakwi, Kayunga, Kibaale (alternativt Kibale), Kiboga, Kiruhura, Kisoro, Kitgum, Koboko, Kotido, Kumi, Kyenjojo, Lira, Luwero, Lyantonde, Manafwa, Maracha (alternativt Maracha-Terego), Masaka, Masindi, Mayuge, Mbale, Mbarara, Mityana, Moroto, Moyo, Mpigi, Mubende, Mukono, Nakapiripirit, Nakaseke, Nakasongola, Namutumba, Nebbi, Ntungamo, Oyam, Pader, Pallisa, Rakai, Rukungiri, Sembabule, Sironko, Soroti, Tororo, Wakiso och Yumbe.

24 nya distrikt har tillkommit sedan 2002, från 56 stycken till 80 stycken år 2008. Distrikten är grupperade i de fyra regionerna Central, Eastern, Northern och Western. Dessa regioner är mer av geografisk karaktär och har ingen administrativ betydelse.

redigera Ekonomi

Ugandas viktigaste näringsgren är jordbruket, som sysselsätter mer än 80% av arbetskraften. En stor del av det som produceras är ekologiskt framställt, utan konstgödsel och kemikalier. Den största exportvaran är kaffe. Andra stora jordbruksprodukter är te, bomull, vanilj, majs och snittblommor. 35% av befolkningen lever under fattigdomsstrecket.

Sedan 1986 har regeringen, med stöd av utlandet, försökt att stabilisera landets ekonomi genom bland annat valutareformer, höjda priser för exportgrödor och högre löner för de statsanställda. Man vill med detta främst uppnå en minskad inflation och en ökad exportproduktion. Mellan 1990 och 2001 förbättrades ekonomin, men på senare år har Ugandas inblandning i kriget i Kongo (Kinshasa) och korruption på regeringsnivå åter försämrat läget.

Nästan all elektricitet produceras av vattenkraft, och Uganda exporterar även el till i huvudsak Kenya.

redigera Kommunikationer

Då Uganda inte har någon kust är landet mycket beroende av vägar och flyg. Många av vägarna var förstörda efter inbörderskrigets slut 1986 men har tack vare bistånd kunnat återuppbyggas. De flesta stora städer har helt eller bitvis asfalterade vägförbindelser.

Uganda har 125 mil järnväg varav stora delar är i stort behov av upprustning. Den enda sträcka som idag används är den mellan Kampala och Tororo via Jinja. Från Tororo fortsätter järnvägen över gränsen vidare mot Mombasa i Kenya. Järnvägen byggdes av britter när de skulle transportera råvaror från de inre delarna av Afrika till kusten. Ingen järnväg är idag i bruk i Uganda.

Några mil utanför Kampala ligger Entebbe som är Ugandas internationella flygplats med direktförbindelser till Europeiska städer såsom Amsterdam och London samt en rad afrikanska städer.

redigera Svenska ambassaden

Den svenska ambassaden i Uganda ligger i Kampala. Ambassaden består av nio utsända svenskar och omkring femton ugandska medarbetare. Sveriges ambassadör är Anders Johnson, som tidigare var chef för utrikesdepartementets internationella sekretariat.

redigera Demografi

Ett stort hälsoproblem är hiv och aids. 2001 var 5% av den vuxna befolkningen smittad och fram till samma år hade 84 000 människor dött i aids.

Befolkningens medelålder: 14,9 år (2002)
Spädbarnsdödlighet: nära 9% (2003)
Befolkningens medellivslängd: 43,9 år (2003)
Etniska grupper: baganda 17%, ankole 8%, basoga 8%, iteso 8%, bakiga 7%, langi 6%, rwandier 6%, bagisu 5%, acholi 4%, lugbara 4%, batoro 3%, bunyoro 3%, alur 2%, bagwere 2%, bakonjo 2%, jopodhola 2%, karamojong 2%, rundi 2%, icke-afrikaner 1%, andra 8%
Flyktingar: Enligt UNHCR fanns i slutet av 2001 över 178 000 flyktingar i Uganda, de flesta från Sudan, men även från Kongo (Kinshasa) och Rwanda.
Religiös tillhörighet: katoliker 33%, protestanter 33%, inhemska religioner 18%, muslimer 16%
Språk: engelska (officiellt), swahili, ganda (eller luganda), andra niger-kongolesiska språk, nil-sahariska språk, arabiska
Analfabetism: Cirka 30% av befolkningen äldre än 15 år var analfabeter 2003.