Typsnitt, teckensnitt eller stilsort avser en komplett uppsättning bokstäver, siffror och tecken i olika typgrader (storlekar) och snittvarianter (till exempel rak, kursiv och fet) som har ett gemensamt utseende och gemensamt namn, till exempel Times New Roman eller Berling antikva.
Innehåll |
redigera Grunder
Typsnitt sammanblandas ofta med font, eftersom det engelska ordet "font" ursprungligen betydde typsnitt. I engelskan används dock "font" numera även för en teckensnittsfil i en dator, d v s en typsnittsfil som normalt bara innehåller tecken med samma snittvariant, till exempel kursiv, och ett begränsat antal storlekar, och det är denna betydelse ordet "font" har i svenskan. Med andra ord är ett typsnitt en hel "fontfamilj".
Många typsnitt är uppkallade efter dem som ritat dem, till exempel Garamond, Baskerville och Bodoni.
"Typsnitt" är det etablerade och mest använda termen, men i tryckeribranschen använder man ofta den betydligt äldre termen "stilsort". "Teckensnitt" introducerades som en synonym under 1970-talet och används mest i IT-kretsar.
Dagens situation präglas närmast av förvirring beträffande termerna stil och snitt. Orsaken bottnar i felöversättning från engelska till svenska av icke fackkunniga översättare, och okunnighet hos IT-folk som saknat typograf-tradition. Det har blivit mycket anglicismer. Vi talar dock alltjämt om skrivstil och tryckstil, inte om skrivsnitt och trycksnitt. Termen snitt härstammar från Gutenbergs tid, då man verkligen skar tecknen i träklossar. En och samma stil kunde då ges olika snitt, t ex antikva (upprättstående) eller kursiv (lutande); man skar träblocken på olika sätt. Det vi idag kallar Times, Garamond, Helvetica, Courier o s v eller t o m webdings är olika stilar. Arabiska bokstäver, hebreiska bokstäver, japanska tecken och alla andra icke-latinska alfabeten är exempel på stilar, inte teckensnitt. Termen font ska avse en samling av antikva, kursiv, fet, mager, etc, alla av samma stil och med samma grad.
redigera Huvudgrupper
Typsnitt kan delas upp i sju huvudgrupper:
- Antikvor, till exempel Baskerville, Garamond och Times.
- Mekaner, till exempel Rockwell och Courier
- Grotesker, till exempel Arial, Futura, Helvetica och Gill Sans.
- Frakturer
- Skripter (skrivstilar)
- Reprodukt
- Extremer
redigera Typkaraktärer
Inom typografin sägs varje typsnitt tillhöra en av sex (tidigare åtta) olika typkaraktärer, eller teckensnittsfamiljer, beroende på typtekniska och konstruktiva detaljer. Till varje typkaraktär kan alltså inräknas olika typsnitt med gemensamma (karakteristiska) huvuddrag.
- Garald (mediaeval, medievalantikva, humanistantikva, diagonalantikva eller renässansantikva)
- Didon (nyantikva)
- Övergångsform (transantikva eller real)
- Grotesk (linjär eller sans-serif)
- Egyptienne (mekaner)
- Kalligrafiska stilar
Det finns även en ytterligare grupp kallad extremer eller fantasistilar, som skiljer sig från de övriga grupperna så tillvida att bokstavsformerna är mindre traditionella och har en mer extrem och i vissa fall mer svåruppfattad utformning.
redigera Typsnitt
redigera Stilformgivare
- John Baskerville
- Giambattista Bodoni
- Karl-Erik Forsberg
- Claude Garamond
- Franko Luin
- Örjan Nordling
- Herrmann Zapf
redigera Se även
- Bokstav
- Cascading Style Sheets
- Font
- Kantutjämning
- Knipning
- Rasterfont
- Spärrning
- Tc-tal
- Typgrad
- Typografi
- Vektorfont
redigera Externa länkar
- Typsnitt och font, artikel ur TNC-aktuellt 1989. Länkad 2006-07-18