Tidningarnas telegrambyrå.html

dolar amerykański(USD): 2,9561



Tidningarnas Telegrambyrå (TT) är en rikstäckande svensk nyhetsbyrå. TT bildades 1921 av en grupp storstadstidningar som tog över tidigare telegrambyrån De förenade byråerna (DFB).

redigera Historik

TT sände sitt första telegram den 1 januari 1922. Telegrammet lästes i hög röst in i en telefonlur med extra stor muntratt och togs emot av en stenograf på tidningen i andra änden. När stenografen på den andra tidningen hade uppfattat hela telegrammet ringdes nästa tidning upp. Ungefär tio år senare uppfanns teleprintern och tidningarna kunde föra TT:s texter rätt in i sina sättmaskiner. Under 1960-talet kom de första datorerna, och idag är en stor del av journalistiken och nyhetsrapporteringen och förmedlingen beroende av modern informations- och kommunikationsteknologi. Sedan 1999 ingår även TT Spektra (tidigare Avisa), som levererar nöjesnyheter och dylikt, i TT.

redigera TT-radio

Då Radiotjänst inledde sina sändningar nyårsdagen 1925 fick det nybildade radiobolaget inte producera egna nyhetssändningar. De båda företagen TT och Radiotjänst hade inledningvis mycket starka kopplingar. TT-chefen Gustaf Reuterswärd blev Radiotjänsts förste vd, samtidigt som han hade samma tjänst hos TT.

Tidningarna fruktade att de skulle konkurreras ut om nyhetsförmedlingen släpptes fri i ett snabbare medium med stor genomslagskraft. Därför fick TT, som ägdes av pressen, ansvar för att sammanställa och sända nyheter i det nya massmediet. Med tiden uppluckrades detta nyhetsmonopol, men TT fortsatte att sända radionyheter i SR/Radiotjänst även långt efter det att Sveriges Radio började byggda en egen nyhetsverksamhet. Bland annat låg under många år TT-nyheterna som en inledande nyhetssammanfattning till de längre SR-producerade sändningarna från Dagens Eko.

TT hade en viktig funktion och samlade svenska folket kring radioapparaterna under andra världskriget och dess dramatiska slutskede. Sändningarna skedde fån TT:s egna lokaler på Klara Västra Kyrkogata. År 1959 flyttade redaktionen och studion till de översta våningarna i Sveavägen 17, det nordligaste höghuset vid Hötorget. Nästa flytt skedde 1984 då TT flyttade till Pressens hus i f d S:t Eriks Bryggeri på Kungsholmstorg. Kända TT-röster var bland andra Uno Stenholm, Staffan Rosén, Berndt Aulin och Kaj Karlholm. Astrid Kindstrand orsakade en lyssnarstorm som den första kvinnliga nyhetsläsaren 1938. Bland de journalister som har arbetat på TT:s radioredaktion finns även Staffan Dopping.

TT-sändningarna i Sveriges Radio upphörde 1995, men TT fortsatte att sända radionyheter i de kommersiella radiostationerna i Sverige och i Ålands Radio till årsskiftet 2006-2007, då även de sändningarna upphörde.

redigera TT idag

redigera Arbetsmetod

TT fungerar idag som en stor dagstidning; reportrar samlar information som redigeras till artiklar. TT har också särskilda redaktioner eller reportergrupper inom olika områden som utrikes, sport, ekonomi/arbetsmarknad och andra ämnesområden. Därefter sprids materialet till TT:s abonnenter inom svensk dagspress, radio och tv samt via SMS och webbversioner även till andra kunder.

På TT arbetar cirka 120 journalister, TT har redaktioner i Stockholm, Göteborg, Malmö, Sundsvall, Umeå och Luleå. TT:s reportrar befinner sig också ofta utanför redaktionen, särskilt för att kunna bevaka utrikeshändelser eller rapportera om sportnyheter. Utlandsnyheterna grundas på TT:s egna korrespondenter, internationella nyhetsbyråer (exempelvis Reuters och AFP) samt de nordiska ländernas nyhetsbyråer.

redigera Produkten

TT förmedlar ofta flera rapporter om en händelse under en kort tid, eftersom utvecklingen ibland kan vara snabb. Ibland är en TT-text bara något tiotal rader, ibland bara en, eftersom TT rapporterar fortlöpande från större händelser. Fortgående redigeras dessa korta textbitar ihop till längre sammanfattningar, vilka i sin tur ofta behöver förnyas. Samtidigt som rapporterna kommer in skriver TT:s journalister även förklarande bakgrunder och faktauppställningar som möjliggör det att kunna sätta händelser i ett sammanhang. TT samarbetar även med bildbyråer för fotografier och nyhetsgrafik.

Vid sidan av de nyhetstexter som TT producerar erbjuder TT även sina kunder annat material, till exempel tips, lotterier, obligationsdragningar, börssammanfattningar, topplistor för skivor, böcker och filmbesök, väderprognoser. Dotterbolaget TT-Spektra erbjuder bland annat nöjes- och kulturmaterial, tv-tablåer, färdigritade tidningssidor.

redigera Marknad

Texter från TT utgör en viktig källa i många stora svenska redaktioners nyhetsbevakning. Viktigare nyheter når även nyhetsbyråer i övriga Norden, och Reuters och andra byråjättars kontor i Stockholm som för dessa vidare ut i världen. Hösten 2005 förlorade TT Dagens Nyheter som kund. Hösten 2006 var DN dock tillbaka.

redigera Ägarstruktur

TT är ett aktiebolag som ägs av Aftonbladet (20 %), Dagens Nyheter, Expressen, Göteborgs-Posten, Svenska Dagbladet och Sydsvenska Dagbladet (10 % vardera) samt MittMedia Förvaltnings AB, Norrköpings Tidningar, Pres(s)gruppen, Uppsala Nya Tidning, VLT AB och Östgöta Correspondenten (5 % vardera). Vd och chefredaktör fram till 2003 var Ebba Lindsö. Hon efterträddes i april 2003 av Raoul Grünthal, vilken 2006 slutade för att bli vd för Svenska Dagbladet. Han efterträddes av Thomas Peterssohn, som fram till 2006 var chefredaktör för Affärsvärlden.

redigera Kooperativ ägarstruktur

TT är en så kallad kooperativ modell där nyhetsbyrån ägs av dess klienter (ägarklienter). Fördelarna med denna organisationsmodell är att delägarna även gör sina nyheter tillgängliga till kollektivet, stordriftsfördelar genom att ägarna slipper replikera de gemensamma funktionerna, att små tidningar kan få en ökad marknad för sina reportage, att de olika intressena kan leda till en mer neutral nyhetsrapportering eftersom materialet ska passa en bredare läsarkrets samt fördel i att ägarklienterna får tillgång till fler nyhetskällor än de skulle få om de agerade individuellt. Dessutom är medlemmarna ekonomiskt starkare som kollektiv än om de agerar individuellt för att till exempel kunna investera i ny teknik.

Nackdelarna med den kooperativa modellen är att den tenderar att utvecklas till ett öppet monopol där eventuella konkurrerande organisationer ser större fördel i att gå med i kooperativet snarare än att konkurrera, vilket i sin tur leder till att kooperativet ses som den enda källan för nyheter. Problemet kan förvärras än mer i marknader där ägandet av medierna domineras av ett fåtal aktörer, i slutändan kan det bli deras intressen som styr verksamheten. Dessa öppna monopol är också illa förberedda för en avreglerad och konkurrensutsatt marknad.^[1]

redigera TT:s uppgift

I en debattartikel i Aftonbladet har den förre ordföranden i TT Anders H Pers beskrivit TT:s främsta uppgift som "att skriva så opartiskt och klargörande att nattredaktörer från Norrbotten till Skåne kan lita på texterna och med gott journalistiskt samvete skicka dem vidare till läsarna". Enligt Anders H Pers så är TT för många av de mindre tidningarna den viktigaste nyhetskällan, och dessa har oftast inte råd att hålla sig med egna specialister som kan komplettera ensidiga TT-texter med egen sakkunskap och egna kontakter.^[2]

redigera Dominerande ställning

Liksom många andra internationella nyhetsbyråer har Tidningarnas Telegrambyrå en dominerande ställning på den inhemska nyhetsmarknaden, vilket kan få som konsekvens att eventuella fel och brister i TT:s rapportering får stort genomslag i inhemsk media.[1] Dessutom kan det resultera i en ensidig och onyanserad mediebevakning. ^[3] Ett exempel är ett misstag i ett TT-telegram som fick till följd att fyra dagstidningar blev stämda för grovt förtal sedan TT felaktigt offentliggjort namnet på en man som friats i en mordrättegång.

redigera Konkurrens

Konkurrensverket har i ett beslut meddelat att verket inte anser att TT:s dominerande ställning är ett hot mot konkurrensen på den fria marknaden eller ett missbruk av densamma (KKV Dnr 822/1999).^[4] Inte heller omstruktureringen där ägarna bytte namn från Grundstenen till TT Intressenter AB ansågs erfordra ett ingripande ifrån myndigheten (KKV Dnr 282/1999).

redigera Vidare läsning

• Elgemyr, Göran, "Skall rundradion få parasitera på pressen eller ej?" : relationerna mellan pressen, TT och ljudradion 1922-1970, Föreningen Pressarkivets Vänner, 1984.

• Får jag be om en kommentar? Yttrandefriheten i svensk radio 1925-1960. Värnamo 2005. Nr 20 i en serie skrifter utgivna av Stiftelsen Etermedierna i Sverige, 105 10 Stockholm.

• Radion i strama tyglar. Om Radiotjänsts tillblivelse, teknik och ekonomi 1922-1957. Borås 1996. Nr 2 i en serie skrifter utgivna av Stiftelsen Etermedierna i Sverige.

• Erixon, Dick; Pandolfi, Anne, Med nej på dagordningen, Rapport från Näringslivets medieinstitut; [19]94:15, 1994.
• Hadenius, Stig, Nyheter från TT : studier i 50 års nyhetsförmedling, Bonnier, 1971.
• Killander-Braun, Lisa, TT:s bild av USA:s invasion i Panama i december 1989, Stockholms universitet - JMK, 1992.
• T F Winquist, En skrift om TT och dess föregångare, TT:s förlag, 1961

redigera Källor

1. ^ ”National and International News Agencies: Issues of Crisis and Realignment”. International Communication Gazette, Februari 2000.
2. ^ ”Gaza – eldprov för medierna”. Aftonbladet, 2005-08-14.
3. ^ ”Weaknesses of the Czech Media - An over-reliance on a single news source”. Central Europe Review, 2000-01-14.
4. ^ ”Konkurrensnytt nr 3:2000 - Icke-ingripandebesked/undantag”. Konkurrensverket (pdf-fil), 2000.

• TT:s hemsida (för historiken samt avsnittet TT idag)

redigera Externa länkar

• Tidningarnas Telegrambyrå – officiell webbplats
• TT-kritik - vi kräver nyheter, inte propaganda! Blogg som kritiserar TT:s rapportering av bl.a Mellanösternkonflikten.