Sveriges statliga förvaltning är idag indelat i 21 olika län. Finland har också bevarat länsindelningen och har idag sex län, se län i Finland.
Innehåll |
redigera Historia
Birger Jarl och Magnus Ladulås etablerade slottslän vid en tid när ledungen omformades till fast skatt. Det fanns också underhållslän för medlemmar av kungafamiljen, och pantlän vid lån från privatperson till kronan, samt tjänstelän för vilka var utbyte mot militära tjänster.
En ny länsorganisation etablerades genom regeringsformen 1634. Den ursprungliga länsindelningen återfinner man i det som kallas landskap.
Landets indelning i län har i princip varit gällande sedan år 1810. Under de senaste decennierna har dock tre större ändringar i indelningen genomförts. År 1968 lades Stockholms stad (överståthållardömet) och Stockholms län samman till ett nytt län kallat Stockholms län. Den 1 januari 1997 lades Kristianstads och Malmöhus län samman till Skåne län. Den 1 januari 1998 lades Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs län och Skaraborgs län, med undantag för Habo och Mullsjö kommuner, samman till Västra Götalands län. Habo och Mullsjö kommuner kom att tillhöra Jönköpings län, efter lokala folkomröstningar om man ville tillhöra Västra Götalands län eller Jönköpings län efter den nya länsindelningen.
redigera Förvaltningsorganisation i länen
De politiska uppgifterna sköts dels av landstingen och regionerna, vars beslutsfattare väljs direkt av länets befolkning, dels av länsstyrelserna, som är statens organ i länen.
redigera Länsstyrelse
Huvudartikel: Länsstyrelse
Länsstyrelse är statens regionala företrädare och fungerar som en länk mellan länen och staten. Länsstyrelsens chef utses av regeringen och kallas landshövding. Länsstyrelsen ansvarar bland annat för vissa socialvårdsfrågor och regional samhällsplanering. Länsarbetsnämnd och skogsvårdsstyrelse är exempel på andra statliga organ i länet. En länsnämnd eller motsvarande lyder under ett statligt verk och arbetar med samma frågor som detta, fast regionalt.
redigera Landsting
Huvudartikel: Landsting
Landstingets politiska beslut fattas av en folkvald församling, landstingsfullmäktige. Landstingsfullmäktige utser en landstingsstyrelse som leder och samordnar arbetet i landstinget. Det viktigaste ansvarsområdet är hälso- och sjukvården. Andra vanliga områden är folktandvården, utbildning, kultur (främst länsmusik, -teatrar och -museer) och näringslivsstöd. Ansvaret för kollektivtrafiken delas ofta mellan kommunerna och landstinget. Landstingens verksamhet finansieras genom statsbidrag, landstingsskatter och avgifter och regleras bland annat i kommunallagen.
I tre av Sveriges län skiljer sig den politiska styrningen från de övriga. Gotlands län saknar landsting, och istället sköts dess uppgifter av Gotlands kommun. I landstingen i Skåne och Västra Götalands län pågår försök med ökat regionalt självstyre, vilket bland annat innebär att landstingen har fått större ansvar för den regionala utvecklingen.
redigera Län i Sverige
| Län | Bokstav | Kod | Yta (km²) | Folkmängd[1] | Inv/km² | Residensstad | Inrättat | Karta |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| K | 10 | 2 941 | 151 436 | 51,5 | Karlskrona | 1683 | ||
| W | 20 | 28 194 | 275 711 | 9,8 | Falun | 1634[2] | ||
| I | 09 | 3 140 | 57 297 | 18,2 | Visby | 1678 (?) | ||
| X | 21 | 18 191 | 275 653 | 15,2 | Gävle | 1762 | ||
| N | 13 | 5 454 | 288 859 | 53 | Halmstad | 1719 | ||
| Z | 23 | 49 443 | 127 020 | 2,6 | Östersund | 1810 | ||
| F | 06 | 10 475 | 331 539 | 31,7 | Jönköping | 1687 | ||
| H | 08 | 11 171 | 233 776 | 31,7 | Kalmar | 1634 | ||
| G | 07 | 8 458 | 179 635 | 21,2 | Växjö | 1674 | ||
| BD | 25 | 98 911 | 251 886 | 2,5 | Luleå | 1810 | ||
| M | 12 | 11 027 | 1 184 500 | 107,4 | Malmö | 1997 | ||
| AB | 01 | 6 490 | 1 918 104 | 295,5 | Stockholm | 1968 | ||
| D | 04 | 6 060 | 263 099 | 43,4 | Nyköping | 1683 | ||
| C | 03 | 6 989 | 319 925 | 45,8 | Uppsala | 1634 | ||
| S | 17 | 17 583 | 273 489 | 15,6 | Karlstad | 1779 | ||
| AC | 24 | 55 432 | 257 581 | 4,6 | Umeå | 1638 | ||
| Y | 22 | 21 678 | 243 978 | 11,3 | Härnösand | 1762 | ||
| U | 19 | 6 302 | 248 489 | 39,4 | Västerås | 1634 | ||
| O | 14 | 23 942 | 1 538 284 | 64,3 | Göteborg | 1998 | ||
| T | 18 | 8 517 | 275 030 | 32,3 | Örebro | 1634 | ||
| E | 05 | 10 562 | 417 966 | 39,6 | Linköping | 1634 | ||
| Hela Riket | 410 960 | 9 113 257 | 22,2 |
Observera att sjöar är exkluderade i kolumnen yta.
redigera Framtid
En utredningskommitté, Ansvarskommittén, är tillsatt av regeringen, med medlemmar från alla riksdagspartier. De har ett uppdrag att utreda länens framtida ansvar och struktur och länens antal och gränser. Kommittén lämnade sin huvudrapport februari 2007. Man föreslår en minskning till sex eller nio län eller regioner. Tanken är att varje län ska ha även avancerad sjukvård inom de flesta områden. Dessutom ska var och en ha ett stort universitet anses det. Den nya region/länsindelningen sker först 2014 efter ett eventuellt beslut 2010. Förebild för en länsreform är Danmark och Finland som gjort en sådan reform några år tidigare.
Efter Ansvarskommitténs rapport har länen diskuterat med varandra om indelning. De fyra nordligaste länen vill gå samman till två. Det är framförallt i Svealand det är rörigt. Stockholm vill inte gå ihop med något annat län. Deras grannlän vill gå ihop med Stockholm. Även Örebro vill det, vilket lämnar Värmland ensamt. Värmland kan tänka sig gå ihop med Västra Götaland. [1]
redigera Avskaffade län i Sverige
Här listas sådana län som inrättats enligt 1634 års regeringsform och i dess efterföljd[3][4][5].
På motsvarande administrativ nivå har flera förvaltningsformer förekommit, ibland under beteckningen län: livgeding, för änkedrottningarnas underhåll, avvecklade 1715-1720; underhållsländer, för Karl X Gustav, medan han var tronföljare, samt Drottning Kristina, sedan hon abdikerat; hertigdömen, avskaffade 1689; guvernement, d.v.s län under ledning av landshövding med militärt befäl; samt generalguvernement, i flera sammanförda län liksom i avhängiga provinser. Militärt styre för inrikes län avskaffades i 1719 års regeringsform.
Till skillnad från livgedingen, underhållsländerna och det sista kvarvarande herigdömet (Stegeborg), var grevskapen (avskaffade efter Karl XI:s reduktion 1680) underordnade länsförvaltningen, trots omfattande ekonomiska och administrativa specialrättigheter.
Efter 1634 har beteckningen län även levt kvar avseende vissa härader som tidigare varit centra i äldre slottslän och har även använts om vissa bruksorter och bergslager.
- Bohus län (1680-1700 namn på Göteborgs och Bohus län).
- Göteborgs och Bohus län, 1700-1998 (ingår nu i Västra Götalands län).
- Hudiksvalls län, -1654 (nu uppdelat i Gävleborgs län och del av Jämtlands län).
- Härnösands län, -1654 (nu uppdelat i Västernorrlands län och del av Jämtlands län).
- Jönköpings och Kronobergs län, 1634-1639; 1654-1658, 1669-1674 och 1680-1687 (nu delat mellan Jönköpings län och Kronobergs län).
- Kopparbergs län, -1997 (har bytt namn till Dalarnas län).
- Kristianstads län, 1718-1997 (ingår nu i Skåne län).
- Linköpings län (före 1719 namn på Östergötlands län).
- Malmöhus län, 1661-1997 (ingår nu i Skåne län).
- Nora län (även kallat Järla län), 1643-1648 (ingår nu i Örebro län).
- Norrlands län, -1645 (före 1638 hela Norrland, då Västerbottens län lösgjordes).
- Nyköpings län, -1683 (ingår nu i Södermanlands län).
- Närkes och Värmlands län, -1779 (nu uppdelat i Örebro län och Värmlands län).
- Sala län, 1641-1646 (ingår nu i Västmanlands län och Dalarnas län).
- Stockholms och Uppsala län, 1634-1640, (senare delat mellan Stockholms län och Uppsala län).
- Stockholms överståthållarskap, -1967 (ingår nu i Stockholms län).
- Skaraborgs län, 1634-1998 (ingår nu till största delen i Västra Götalands län).
- Smålands län, 1679-1680 (nu delat mellan Jönköpings län, Kronobergs län och Kalmar län).
- Svartsjö län, 1787-1809 (ingår nu i Stockholms län).
- Säters län, 1634-1646 (ingår nu i Dalarnas län).
- Upplands län.
- Älvsborgs län, 1634-1998 (ingår nu i Västra Götalands län).
- Ölands län, 1819-1826 (ingår nu i Kalmar län).
redigera Se även
- Sveriges administrativa indelning
- Sveriges län sorterade efter areal
- Sveriges län sorterade efter befolkningsstorlek
- Sveriges kommuner listade per län
- Sveriges landskap
- Finlands län
- Norges fylken
- Ansvarskommittén
redigera Källor
- ^ SCB: 31/12/2006
- ^ (namnbyte 1997)
- ^ Nationalencyklopedin
- ^ Nordisk Familjebok
- ^ Riksarkivet: Svensk arkivinformation (SVAR)
redigera Externa länkar
- Länsstyrelser i Sverige
- Folkmängd i riket, län och kommuner 31/12/2006 och befolkningsförändringar 2006
| Sveriges län | ||
|
Blekinge län | Dalarnas län | Gotlands län | Gävleborgs län | Hallands län | Jämtlands län | Jönköpings län | Kalmar län | Kronobergs län | Norrbottens län | Skåne län | Stockholms län | Södermanlands län | Uppsala län | Värmlands län | Västerbottens län | Västernorrlands län | Västmanlands län | Västra Götalands län | Örebro län | Östergötlands län |
||
