| Slaget vid Hastings | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Del av Vilhelms invasion av England | |||||||
|
|||||||
| Stridande | |||||||
| Normandie | De Anglosaxiska rikena | ||||||
| Befälhavare | |||||||
| Vilhelm Erövraren | Harald Godwinson † | ||||||
| Styrka | |||||||
| Cirka 9 000 man | Cirka 9 000 man | ||||||
| Förluster | |||||||
| okända | okända | ||||||
Slaget vid Hastings den 14 oktober 1066 utanför Hastings i Sussex i sydöstra England var Vilhelm Erövrarens och normandernas första stora seger i erövringen av England. Slaget blir skildrat vid Bayeuxtapeten från ungefär samma tid som skildrar denna händelse.
Slaget stod mellan de normandiska invasionsstyrkorna ledda av hertig Vilhelm II av Normandie och de anglosaxiska försvarsstyrkorna ledda av kung Harald Godwinson. Anglosaxarna hade just besegrat och i stridens hetta även tillintetgjort Harald Hårdråde vid Stamford Bridge då de utmattade anlände till Hastings efter en lång marsch. De bestod uteslutande av infanteri, både elittrupper och hastigt värvad milis. Av någon anledning fanns inga större styrkor av bågskyttar med. Den normandiska sidans trupper bestod av riddare, bågskyttar och fotfolk från Normandie, Bretagne och Flandern.
På morgonen ställer de engelska trupperna upp sig på krönet av en lång sluttning. De står tätt, bildande en sköldmur. De normandiska trupperna samlas på de sanka markerna nedanför sluttningen. De är uppdelade i tre grupper, till vänster de bretonska styrkorna, i mitten de normandiska och till höger de flandriska.
De normandiska trupperna anfaller upp för sluttningen i vågor under hela dagen. Attackerna sker omväxlande med bågskyttar, fotfolk och riddare. Vid åtminstone två tillfällen drar sig delar av de normandiska trupperna tillbaka, varvid engelska trupper följer efter. I de båda fallen anfalls de förföljande engelsmännen från sidan och de retirerande normandiska trupperna vänder och förföljarna tillintetgörs.
Till kvällen driver till slut normanderna bort engelsmännen från krönet och tvingar dem till vild flykt. Harald har fallit under slaget och Vilhelm står som segrare.
redigera Se även
redigera Ursprungskällor
- Bayeuxtapeten
- Gesta Guillelmi Ducis Normannorum et Regis Anglorum.
- Historien om Vilhelm, hertig av Normandie och kung av England. Skriven av William av Poitiers 1073.
- Den Anglosaxiska krönikan. Skriven av olika personer under 1000-talet.
- Gesta Normannorum Ducum. En historia om hertigarna av Normandie. Skriven av William av Jumièges 1070.
- Historia Ecclesiastica. Kyrkans historia. Skriven av munken Orderic Vitalis under första hälften av 1100-talet.