Satsradning är ett vanligt fenomen i skrivet språk som innebär att två eller flera huvudsatser ställs upp efter varandra utan explicit konjunktion, punkt, eller semikolon. Det kan bero på en medvetet talspråksliknande stil i prosan, men även på slarvig eller utebliven korrekturläsning. Vissa författare använder också satsradningar som ett stilgrepp för att skapa en effekt av stegring eller andlöshet.
Exempel på satsradning:
- Den ena bilen är röd, den andra är blå.
- Den ena bilen är röd den andra är blå.
- Den ena bilen är röd, den andra blå.
Några alternativa formuleringar
- Den ena bilen är röd och den andra är blå.
- Den ena bilen är röd; den andra är blå.
På engelska kallas satsradning för comma splice om huvudsatserna sammanfogats med ett kommatecken och run-on sentence då endast ett mellanslag skiljer huvudsatserna. Ett enkelt sätt att undvika satsradning är att om man kan sätta ett inte efter verbet i sats nummer två så är det en satsradning.
