Satemspråk kallas en gren av de indoeuropeiska språken som urskiljdes vid delningen med kentumspråken. Distinktionen bygger på vissa karakteristiska ljudskillnadsmönster, där [k] i vissa indoeuropeiska familjer motsvaras av [s] i andra, varigenom man tänker sig en gemensam ljudförändring och därmed ett gemensamt äldre språkstadium för satemspråken, som de då inte längre delade med kentumspråken. Den vanligaste rekonstruktionen av det urindoeuropeiska ljudsystemet postulerar tre serier av velara klusiler, varav den palatovelara i typfallet senare blivit frikativ i satemspråk (under det att labiovelarerna uppgått i de ofärgade velarerna som förblivit oskiftade).
"Satem" är avestiska för hundra och "centum" är det latinska ordet (i klassisk latin uttalades bokstaven c [k] även framför e, i och y). De germanska språken är kentumspråk, men här har initiala [k] genom en senare ljudförändring övergått till [h], som i det svenska ordet hundra, vilket är släkt med sina motsvarigheter i sanskrit och latin.