Rumänien.html

dolar amerykański(USD): 2,9551



Denna artikel behöver fler källhänvisningar. Du kan hjälpa till genom att lägga till fler pålitliga källor. Material som inte är verifierbart kan ifrågasättas eller tas bort helt.

România

(Flagga) (Statsvapen)
Valspråk: inget
Nationalsång: Deşteaptă-te, române!
Huvudstad	Bukarest 44° 25' N; 26° 06'E
Största stad	Bukarest
Officiellt språk	rumänska
Statsskick president premiärminister	republik Traian Băsescu Emil Boc
Självständighet  • Deklarerad  • Erkänd	från Osmanska riket 9 maj 1877 13 juli 1878 (Berlinavtalet)
Yta  • Totalt  • Vatten	238 319 km² (78:e) 3,0 %
Folkmängd  • Totalt  • Befolkningstäthet	21,415,000 (2009, IMF)[1] (50:e) 89,8 )[2] inv/km² (79:e)
BNP (PPP)  • Totalt 2009  • Per capita	$290.555 milj (2009, IMF) [3] (43:e) $13,567.903 (2009, IMF) [4]
Valuta	rumänsk leu (RON)
Tidszon	EET (UTC+2) (Östeuropeisk tid)
Topografi  • Högsta punkt  • Största sjö  • Längsta flod	Moldoveanu 2 544 m ö.h. km² Donau 2 860 km
Nationaldag	1 december
Landskod	RO, ROU
Landsnummer	40

Bucura-floden, Södra Karpaterna, Rumänien

Donaudeltat i Rumänien

Traian Băsescu

Iaşi - Palatul Culturii

Oradeas stadshus

Vy från Piatra Neamţ med Stefanstornet i förgrunden

Sibiu

Stadshuset i Craiova

Rumänien är en republik i skärningen mellan Centraleuropa (Transsylvanien, Banat och Maramureş); Balkan (Valakiet och Dobrudzja); och Östeuropa (Moldova och Bukovina). Landet gränsar mot Ukraina och Moldavien i nordöst, Ungern i väst och Serbien och Bulgarien i söder längs med floden Donau. Rumänien har en kuststräcka mot Svarta havet och östra och södra Karpaterna går genom landets mitt.

Rumänien är medlem i Europeiska unionen sedan 2007.

redigera Historia

Huvudartikel: Rumäniens historia

Enligt Herodotos var landet del av Trakien, befolkad av trakerna, skyterna och senare dakerna, en trakisk stam. Under antiken (efter två krig mot romarna 101-102 samt 105-106 e.Kr.) blev provinsen Dakien en del av romarriket, mellan åren 106-271. Enligt Eutropius^[5] i Breviarium historiae Romanae, blev Burebista dak konungarike invaderat 106 av kejsar Traianus legioner. Hans efterträdare Decebal stupade i kriget och landets befolkning blev närapå utrotad. Landet blev återbefolkat från ("ex toto Orbe Romano"), dvs. "från hela romerska världen". År 271, efter germanstammarnas, goternas invasion, drog sig kejsar Aurelianus ut ur provinsen. Efter detta blev landet hem för diverse folkvandringstammar: visigoter, hunner, gepider, vandaler.

Under medeltiden bildades två stater: Moldova och Valakiet. Transsylvanien hade erövrats av Ungern på 1100-talet. I landet fanns det en befolkning av magyarer, szekelyer, saxare från 1200-talet och valaker. De senare kom till landet i början av 1300-talet.^[6] Från 1500-talet och fram till självständigheten år 1878 var större delen av det som idag är Rumänien avhängigt Osmanska riket.

Efter andra världskriget blev Rumänien en del av östblocket som en kommunistisk enpartistat. 1965 kom Nicolae Ceauşescu till makten och distanserade officiellt Rumänien från den sovjetiska maktsfären med en egen utrikespolitik. Han påbörjade ett samarbete med Renault för personbilar under namnet Dacia och även passagerarflygplanstillverkning på licens av BAC 1-11. Rumänien var den första staten i östblocket, förutom Sovjetunionen, som återupptog diplomatiska relationer med Västtyskland 1967 (se Hallstein-doktrinen).

redigera Historiska datum

• 13 Juli 1878 - Rumänien blir självständigt.
• 22 Mars 1965- Nicolae Ceauşescu tillträder som Diktator i Rumänien.
• 25 December 1989- Nicolae Ceauşescu och Elena Ceauşescu avrättas.
• 1 Januari 2007 - Rumänien blir fullvärdig medlem i EU.

redigera Geografi

Stor del av Rumäniens gräns utgörs av Donau. Donau går sedan ihop med Prut. Donau flyter ut i Svarta havet i Donaudeltat. Rumäniens landyta har förändrats under de senaste årtionden. Landets yta har ökat från omkring 237 500 km² 1969 till 238 319 km² 2005. Rumänien har ett relativt varierande landskap, med 34% berg, 33% backigt och 33% lågland.

Karpaterna dominerar mellersta Rumänien, och omger transsylvanska platån. 14 toppar når höjder över 2 000 m.ö.h., det högsta når 2 544 meter över havet. I södra delen av landet övergår Karpaterna i ett backigt landskap.

redigera Städer i Rumänien

Källa: (2005, Rumänien)^[7]

redigera Ekonomi

Rumäniens ekonomi kollapsade efter 1991 då Rumänien inte kunde hålla tillbaka livhanken efter kommunistregimernas fall. De Jugoslaviska krigen tyckte hårt på Balkans ekonomi vilket gjorde att Rumänien hamnade i en ekonomisk förtryckning. BNP per capita sjönk från 1,278.497 USD år 1991 till 848.176 USD år 1992 det var detsamma och kraftigare nedgångar för Bulgarien och övriga länder på balkan. Den första kortvariga uppgången efter att BNP nästan stannade 1995-1997 var 1998 detta var pga ett sammarbete mellan IMF och Rumänien på åtskildiga lån vilket till följd sedan utligare ledde till en ekonomisk tillbakabetalning år 1999 och 2000 då Rumänien fick svårt att betala tillbaka denna skulden. Och IMF avslutade sammarbetet. Konsekvenserna gav att BNP hamnade ännu en gång på en långsam och snarig väg 1999-2000. Dock 2001 kom det första goda teckent på återhämtning där även 2002 blev ett år med ekonomsik framtoning. Där BNP per capita växte från 1,675.647 USD år 2000 tills det hammande på 2,088.415 USD 2002. Efter 2002 har Rumänien haft ekonomiska reformer som ledde till följd att BNP per capita hammnade på 7,697.208 USD 2007 och en kritserad tillväxt jämfört med övriga länder på balkan under denna period.^[8]

redigera Rumänien under finanskrisen 2008-2009

Rumänien är under en skakande finanskris. Börsen i Bukarest föll med ca - 7,7 % 2008.

redigera Politik

Huvudartikel: Rumäniens regioner, Anslutningsfördraget 2005

Rumänien är en demokratisk republik med ett semi-presidentiellt system. Den lagstiftande makten innehas av parlamentets två kammare, Senat (senaten), med 140 medlemmar varav 18 representanter för de etniska minoriteterna, och Camera Deputaţilor (deputeradekammaren), med 345 medlemmar. Medlemmarna i varje kammare väljs vart fjärde år.

Landets president väljs i direkta val vart fjärde år sedan 2005. Presidenten utser en premiärminister, som leder regeringen. Övriga regeringsmedlemmar utses i sin tur av premiärministern och utnämns av presidenten. Regeringen är underställd parlamentets godkännande.

redigera Presidentvalet 2008

Valet i Rumänien 2008 ledde till ett jämt valresultat imellan Socialdemokraterna och högerinriktade Liberaldemokraterna och betyder att Rumänien kommer att styras av en koalitionsregering. Valdeltagandet var det lägsta sedan kommunistregimens fall.^[9]

redigera Regional och lokal förvaltning

Republiken Rumäniens territorium är indelat i regioner och kommuner. Det finns 2.686 kommuner.

Rumänien är uppdelat i 41 regioner (judeţe), som var och en leds av en landshövding som utses av regeringen. Huvudstaden Bukarest utgör en egen region.

redigera Referenser

1. ^ Preliminär befolkningsstatistik per år 2006 - 2013. IMF (uppskattad 2009). Läst 19 december 2008.
2. ^ |titel=Preliminär utäkning för folkmängden delat på ytan |utgivare= |förnamn= |efternamn= |datum=uppskattad 2009 |hämtdatum=19 december 2008
3. ^ Preliminär statistik per år 2008 - 2013. IMF (uppskattad 2009). Läst 19 december 2008.
4. ^ Preliminär statistik per år 2008 - 2013. IMF (uppskattad 2009). Läst 19 december 2008.
5. ^ Encyclopædia Britannica, Eleventh Edition
6. ^ Encyclopædia Britannica, Eleventh Edition
7. ^ Preliminär folkräkningsstatistik år 2005. National Institute of Statistics (Romania) (uppskattad 070105). Läst 19 december 2008.
8. ^ http://www.imf.org/external/pubs/ft/weo/2008/02/weodata/weorept.aspx?sy=1989&ey=2007&scsm=1&ssd=1&sort=country&ds=.&br=1&c=918%2C968&s=NGDPD%2CNGDPDPC%2CBCA%2CBCA_NGDPD&grp=0&a=&pr.x=70&pr.y=3
9. ^ http://hd.se/utrikes/2008/12/14/bred-koalition-klar-i-rumaenien/

redigera Externa länkar

Europeiska unionen (EU)

Belgien | Bulgarien | Cypern | Danmark | Estland | Finland | Frankrike | Grekland | Irland | Italien | Lettland | Litauen | Luxemburg | Malta | Nederländerna | Polen | Portugal | Rumänien | Slovakien | Slovenien | Spanien | Storbritannien | Sverige | Tjeckien | Tyskland | Ungern | Österrike

 

Europarådet

Albanien | Andorra | Armenien | Azerbajdzjan | Belgien | Bosnien och Hercegovina | Bulgarien | Cypern | Danmark | Estland | Finland | Frankrike | Georgien | Grekland | Irland | Island | Italien | Kroatien | Lettland | Liechtenstein | Litauen | Luxemburg | Makedonien | Malta | Moldavien | Monaco | Montenegro | Nederländerna | Norge | Polen | Portugal | Rumänien | Ryssland | San Marino | Schweiz | Serbien | Slovakien | Slovenien | Spanien | Storbritannien | Sverige | Tjeckien | Turkiet | Tyskland | Ukraina | Ungern | Österrike