Räkneord.html

dolar amerykański(USD): 2,9551



Räkneord är en av ordklasserna. Vanligen delar man in klassen i grundtal (kardinaltal), ordningstal (ordinaltal) och övriga. Räkneorden utgör en liten sluten ordklass där de ingående ordens betydelse anger exakta numeriska värden, ett, halvannan, två och så vidare upp till och med tusen. Betydelsemässigt ansluter till räkneorden en öppen större grupp precisa mängdord som grammatiskt utgör substantiv, halv, dussin, tjog, miljon, triljon (kollektiva tal). Dubbel, trefaldig är exempel på multiplikativa tal.

redigera Grammatik

Till räkneorden hör ordningstal: första, andra, tredje osv. och för substantiven i den större gruppen precisa mängdord kan motsvarande ordningsbeskrivningar bildas, miljonte. Till räkneorden och de precisa mängdorden ansluter mer ungefärliga begrepp som drygt, få, knappt, många — jämför färgord. Man kan genom att bara studera räkneordens metamorfos dra en del slutsatser om olika språks släktskap och folkvandringar. Det finns också partitiva och distributiva räkneord i vissa språk. De partitiva anger en delmängd av något. I svenskan skrivs detta med ordningstalet, med ändelsen -del, t.ex en tredjedel. I vissa andra språk så har dessa helt egna former. Det finns dock några speciella ord även i svenskan, såsom halv, hälften och kvart(s). Distributiva anger fördelning av någonting. I svenskan används samma form som för partitiva räkneord, men man lägger till fler ord efter, t.ex en tredjedel vardera.

redigera Ordbildning

Räkneorden bildas med hjälp av de enmorfemiga orden för talen 1 till 12, tjugo, hundra och tusen (med rötter i fornsvenskan), samt de inlånade orden miljon och miljard. För mycket höga tal används normalt tiopotenser, men även andra mer eller mindre etablerade benämningar förekommer (se nedan). Orden för talen mellan 13 och 19 bildas från motsvarande ental med suffixet -ton, eventuellt med vokalbortfall (nitton) eller allomorfer (fjorton). Övriga räkneord bildas genom sammansättningar av de ovannämnda räkneorden, till exempel åttatusenfyrahundrasextiotre.

I vissa sammanhang i intervallet 1 100–1 999 kan hundra användas som bas istället för tusen, särskilt för prisuppgifter och avstånd (Jag betalade bara femtonhundra för min platt-tv, Han träffade på tolvhundra meters håll). Principen används alltid för årtal (nittonhundrasextionio). För åren 1 000–1 099 och år på 2000-talet varierar språkbruket (tvåtusensju/tjugohundrasju).

Till räkneorden hör även ordningstalen. Orden första och andra saknar samband med ett och två, men övriga ordningstal bildas med ett suffix efter motsvarande grundtal (t.ex tredje och femte).

Grundtalen 1–12 kan ombildas till substantiv med suffixet -a (etta, tia).

redigera Kinesiska räkneord

I kinesiska och japanska används vid sidan av en-, tio-, hundra- och tusental även tiotusen (kinesiska 萬, pinyin: wàn; japanska 万, onyomi: man) och 100 miljoner (億, pinyin: yì; japanska 億, onyomi: oku) som baser för högre tal. 30 000 är således 3 wan, 5 miljoner är 500 wan, 2 miljarder är 20 yi, osv.

redigera Se även

• Namn på mycket stora tal