- Se Wikipedia:Namngivning för principen om minsta möjliga förvåning på Wikipedia.
Principen om minsta möjliga förvåning används bland annat vid utformning av användargränssnitt och programspråk och inom ergonomi.
Principen om minsta förvåning (eller överraskning) innebär att när två element i ett gränssnitt står i konflikt med varandra eller är tvetydiga, ska resultatet vara det som orsakar minst förvåning för den mänskliga användaren när konflikten uppstår, eftersom det minst överraskande beteendet vanligtvis är det korrekta.
Till exempel kan ett användargränssnitt ha beteendet att när tangenterna Control-Q trycks ned så avslutas ett program. Samma användargränssnitt kan även ha möjligheten att spela in makron, det vill säga en sekvens av tangentbordstryckningar som kan spelas upp senare för att styra ett program. Användaren kan vilja spela in en sekvens av tangentbordstryckningar med Control-Q som en del av makrot. Principen om minsta förvåning säger att när Control-Q trycks under inspelningen av makrot så ska programmet inte avslutas (vilket skulle överraska användaren), utan istället ska tangenttryckningen spelas in.
redigera Se även
redigera Externa länkar
- "Applying the Rule of Least Surprise" från The Art of Unix Programming av Eric S. Raymond (engelska)
- Principle of Least Astonishment vid Portland Pattern Repository (engelska)
- Guide to writing better articles:Principle of least astonishment, användning av principen på engelska Wikipedia (engelska)