| Piteå kommun | |
|---|---|
 Piteå kommunvapen |
|
| Län | Norrbottens län |
| Landskap | Norrbotten |
| Domsaga | Luleå domsaga[1] |
| Centralort | Piteå |
 |
|
| Areal • Totalareal • Landareal • Vattenareal |
28:e av 290 3 262,56[2] km² 3 111,79[2] km² 150,77[2] km² |
| Folkmängd • Totalt |
52:a av 290 40 961[3] invånare |
| Befolkningstäthet • Totalt |
212:e av 290 13,16 invånare/km² |
| Kommunkod | 2581[4] |
| Webbplats | www.pitea.se |
| Slogan | Det är hit man kommer när man kommer hem[5] |
| Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal | |
Piteå kommun är en kommun i Norrbottens län i landskapet Norrbotten i Sverige. Centralort är Piteå.
Innehåll |
redigera Administrativ historik
1863 trädde 1862 års kommunalförordningar i kraft. Sverige indelades då i cirka 2 500 kommuner. Piteå var namnet på såväl en stad som en landskommun. 1916 bröts Norrfjärdens landskommun och två år senare Hortlax landskommun ut ur Piteå landskommun. Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningen i området. Sammanläggningen i Piteå kommunblock skedde redan 1967, då de tre landskommunerna gick upp i Piteå stad, som i sin tur blev Piteå kommun 1971.
redigera Kommunvapnet
Blasonering: I fält av silver ett rött avhugget renhuvud med beväring av guld, därest dylik skall komma till användning.[6]
Vapnet går tillbaka till staden Piteås privilegiebrev från 1621, där ett renhuvud föreskrevs som stadens märke. Det fastställdes som vapen 1946. Vid kommunsammanläggningen 1967 hade även Piteå landskommun ett vapen från 1952, men det beslöts att stadsvapnet skulle föras vidare i oförändrad form. Detta registrerades hos Patent- och registreringsverket 1974.
redigera Geografi
Piteå kommun är belägen i södra delen av Norrbottens län, vid Pite älvs utlopp i Bottenviken. Piteå kommun är till ytan ungefär lika stor som Blekinge och till formen har kommunen en märkbar likhet med Medelpad, som dock är större till ytan.
redigera Tätorter
Det finns 14 tätorter i Piteå kommun:[7]
| # | Tätort | Folkmängd |
|---|---|---|
| 1 | Piteå | 22 650 |
| 2 | Bergsviken | 2 317 |
| 3 | Rosvik | 1 766 |
| 4 | Norrfjärden | 1 423 |
| 5 | Hortlax | 1 247 |
| 6 | Roknäs | 1 242 |
| 7 | Jävre | 572 |
| 8 | Lillpite | 454 |
| 9 | Böle | 418 |
| 10 | Hemmingsmark | 398 |
| 11 | Sjulsmark | 369 |
| 12 | Svensbyn | 362 |
| 13 | Blåsmark | 332 |
| 14 | Sikfors | 211 |
Centralorten är i fet stil
redigera Småorter
Det finns 18 småorter i Piteå kommun:[8]
| # | Småort | Folkmängd |
|---|---|---|
| 1 | Kopparnäs | 189 |
| 2 | Maran och Skatan | 158 |
| 3 | Långträsk | 145 |
| 4 | Edet | 134 |
| 4 | Grundvik | 134 |
| 6 | Svedjan och Träsket | 123 |
| 7 | Nybyn | 100 |
| 8 | Arnemark | 98 |
| 9 | Bergsviken | 79 |
| 10 | Storsund | 74 |
| 11 | Holmträsk | 73 |
| 12 | Näsudden och Berget | 71 |
| 12 | Ön | 71 |
| 14 | Västra Liden och Östra Liden | 70 |
| 15 | Pålberget | 61 |
| 16 | Pite havsbad | 57 |
| 17 | Bärtnäset | 55 |
| 18 | Ytterfjärdens östra strand | 54 |
redigera Övriga orter
redigera Politik
Ända sedan 1911 har socialdemokraterna, ibland med hjälp av stödpartier, haft makten i kommunen. 1911-1924 var det folkpartiet man samarbetade med (båda partierna hade många hjärtefrågor gemensamt, såsom allmän rösträtt och krav på republik). Detta samarbete bröts 1928 då folkpartiet drog sig mer åt höger. 1928-1932 samarbetade socialdemokraterna i stället med vänsterpartiet. Sedan 1932 har socialdemokraterna haft egen majoritet i kommunen, men även efter detta har man haft teknisk valsamverkan med vänsterpartiet för att se till att de borgerliga partierna inte kan få några viktiga poster i kommunen. Det finns ingen annan kommun i landet där samma parti haft makten med egen majoritet så många år i rad.
I kommunvalet 1994 nådde socialdemokraterna rekord med 66,6 procent av rösterna. Vid valet 2006 fick partiet 54,5 procent av rösterna.[9] Trots att de borgerliga partierna vann riksdagsvalet det året gick socialdemokraterna framåt i kommunen i jämförelse med valet 2002, då partiet fick 51,3 procent.[9]
Anders Sundström (kommunalråd 1980-1994 och senare statsråd) och Curt Boström (även han statsråd) är kända socialdemokratiska politiker från Piteå. Liberalen Nils Edén (statsminister 1917-1920) var också från Piteå, liksom liberalen Eliel Löfgren (justitieminister 1917–1920 och utrikesminister 1926–1928).
redigera Valresultat
I den första tabellen presenteras resultaten i kommunvalen i Piteå kommun 1911-1988 i procent.
| År | s* | fp** | m | c | v | kd |
|---|---|---|---|---|---|---|
| 1911 | 27 | 39 | 34 | |||
| 1914 | 44 | 28 | 28 | |||
| 1917 | 46 | 28 | 26 | |||
| 1920 | 33 | 28 | 26 | 15 | ||
| 1921 | 37 | 23 | 30 | 9 | ||
| 1924 | 35 | 15 | 27 | 10 | 13 | |
| 1928 | 40 | 11 | 26 | 10 | 12 | |
| 1932 | 52 | 12 | 20 | 12 | 13 | |
| 1936 | 60 | 3 | 11 | 13 | 11 | |
| 1940 | 66 | 3 | 10 | 12 | 8 | |
| 1944 | 61 | 3 | 9 | 15 | 12 | |
| 1948 | 61 | 7 | 6 | 15 | 11 | |
| 1952 | 63 | 7 | 7 | 14 | 8 | |
| 1956 | 61 | 7 | 11 | 12 | 9 | |
| 1960 | 65 | 5 | 9 | 14 | 7 | |
| 1964 | 60 | 6 | 6 | 16 | 9 | 4 |
| 1968 | 64 | 5 | 6 | 16 | 6 | 4 |
| 1970 | 58 | 5 | 5 | 19 | 9 | 4 |
| 1973 | 58 | 4 | 5 | 20 | 8 | 4 |
| 1976 | 60 | 4 | 6 | 20 | 6 | 4 |
| 1979 | 60 | 4 | 8 | 16 | 7 | 4 |
| 1982 | 59 | 3 | 12 | 12 | 11 | 4 |
| 1985 | 63 | 8 | 11 | 10 | 7 | |
| 1988 | 59 | 8 | 9 | 9 | 11 | 2 |
*Inklusive vänstersocialistiska partiet
**För åren 1911-1924 åsyftas liberala samlingspartiet, för åren 1924-1932 åsyftas frisinnade folkpartiet
I den andra tabellen presenteras resultaten i kommunvalen i Piteå kommun 1991-2006 i mandat. Kommunfullmäktige har 51 mandat, varför det krävs minst 26 för att uppnå majoritet.
| Valår | m | c | kd | fp | ns | mp | s | v | Grafisk presentation |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1991 | 3 | 6 | 4 | 4 | 0 | 0 | 31 | 3 |
|
| 1994 | 3 | 4 | 2 | 3 | 0 | 0 | 35 | 4 |
|
| 1998 | 3 | 4 | 4 | 3 | 0 | 0 | 28 | 9 |
|
| 2002[9] | 2 | 4 | 3 | 4 | 5 | 1 | 26 | 6 |
|
| 2006[9] | 4 | 5 | 2 | 2 | 3 | 1 | 29 | 5 |
|
redigera Församlingar
Det finns fyra församlingar i Piteå kommun:[10]
redigera Vänorter
Piteå kommun har tre vänorter:[11]
.svg){kind=small}
redigera Kända personer och grupper
|
|
|
redigera Källor
- ^ Förordning (1982:996) om rikets indelning i domsagor
- ^ a b c Statistiska centralbyrån den 1 januari 2008
- ^ Statistiska centralbyrån den 31 december 2007
- ^ Statistiska centralbyrån
- ^ Officiella webbplatsen
- ^ Svenska Heraldiska Föreningens vapendatabas
- ^ Statistiska centralbyrån den 31 december 2005
- ^ Statistiska centralbyrån den 31 december 2005
- ^ a b c d Valmyndigheten
- ^ Statistiska centralbyrån den 1 januari 2008
- ^ Officiella webbplatsen
redigera Extern länk
| Kommuner i Norrbottens län |  |
|
| Arjeplog | Arvidsjaur | Boden | Gällivare | Haparanda | Jokkmokk | Kalix | Kiruna | Luleå | Pajala | Piteå | Älvsbyn | Överkalix | Övertorneå | ||
| Sveriges län | Sverige |