Peter I av Ryssland.html

dolar amerykański(USD): 2,8844



Peter I (ryska Пётр I Алексеевич, "Pjotr I Aleksejevitj"), även känd som Peter den store (ryska Пётр Великий, "Pjotr Velikij"), född 9 juni 1672 Moskva, död 8 februari 1725, var tsar av Ryssland från 1682 fram till sin död.

redigera Biografi

redigera Barndom

Han var son till tsaren Aleksej I Michajlovitj och hans andra fru. Med sin första fru fick Aleksej fem söner och åtta döttrar, men endast två söner levde när Peter föddes. När pappan Aleksej dog tog hans äldste överlevande bror Fjodor III över makten. När han dog barnlös 1682 beslutade bojarerna att den tioårige brodern Peter och hans sextonårige halvbror Ivan V skulle bli hans efterträdare. Peter och Ivan var samregenter fram till Ivans död 1696.

redigera Peter den stores reformer

Peter ville omforma Ryssland till en modern, västerländsk stat. Under början av 1700-talet genomförde han stora reformer för att närma Ryssland till västvärlden. Dessa reformer fick stor betydelse för överklassens vardag; deras klädsel, vanor, sociala liv och utbildning förändrades. Ryssar skickades till västeuropa för att studera och man lärde sig främmande språk i större utsträckning.^[1] Som ett resultat av överklassens nya vanor uppstod en enorm kulturell klyfta mellan adeln och allmogen.^[1] Han lät år 1712 göra St. Petersburg till Rysslands nya huvudstad, istället för det folkrikare men "modernt fattigare" Moskva.

redigera Stora nordiska kriget

Han deltog i anfallsförbundet mot Sverige 1699 men besegrades av Karl XII vid Narva år 1700 (se Slaget vid Narva) efter det att Danmark-Norge besegrats. Peter bidrog med en del styrkor som stred mot Karl XII i Polen 1701-1707 och erövrade 1703 Ingermanland där han anlade staden S:t Petersburg, namngiven efter hans namnhelgon Sankt Peter.

redigera Peter I:s militära framgångar efter Narva

Huvudartikel Karl XII:s ryska fälttåg Efter Narva fick han andrum till att modernisera armén, och det skulle snart visa sig avgörande. År 1707 tågade Karl XII emot Ryssland med en stor karolinsk här på 35 000 man. En rysk armé sändes ut men besegrades i Slaget vid Holowczyn, Karl XII:s favoritseger. Karolinerna fortsatte mot Moskva, men ryssarna använde sig av den brända jordens taktik som tillsammans med den ryska vinterkylan innebar en katastrof för den svenska armén. Karl XII sökte sig söderut för att komma i kontakt med kosackhövdingen Ivan Mazepa, men tsar Peters nya armé besegrade Mazepas armé på 40 000 man innan denne hunnit förena sig med Karl XII:s armé. En livländsk här på 15 000 man som sändes till undsättning blev också den besegrad av Peter I. Den ursprungliga svenska armén hade krympt till 25 000 man, och de var uthungrade, trötta och nedsatta. För att locka till sig och slå den ryska armén belägrade karolinerna Poltava i Ukraina (södra Ryssland). Tsar Peter anlände och lyckades besegra Karl XII i Slaget vid Poltava den 28 juni 1709. Det svenska nederlaget torde bero på att Karl XII var sårad och därför inte kunde leda styrkorna, att de två andra som skulle leda styrkorna inte kunde komma överens samt en förkrossande numerär underlägsenhet (endast 17 000 svenskar mot över 40 000 ryssar).

Fem år senare (1714) så hade tsar Peter erövrat Livland, Estland, Ingermanland, Kexholm, Karelen och hela Finland. Emellertid så utrymde ryssarna Finland då freden skrevs på sju år senare, dessa sju år kallas den stora ofreden.

redigera Följden av den ryska segern

Efter segern vid Poltava steg Ryssland och blev en stormakt, medan Sverige sjönk och inte spelade så stor roll längre. Stora nordiska kriget varade 1700-1721 och freden i Nystad 1721 mellan Sverige och Ryssland, erhöll Ryssland officiellt Ingermanland samt Estland och svenska Livland (motsvarande dagens Estland och Lettland ner till Riga).

redigera Efter Stora nordiska kriget

Detta korta avsnitt behöver utökas.

redigera Äktenskap och barn

Peter var gift två gånger; först med den ryska adelsdamen Evdokija Lopuchina, med vilken han fick sonen Aleksej, far till den blivande tsaren Peter II. Efter att ha skilts från sin första hustru gifte han om sig med sin älskarinna, den blivande kejsarinnan Katarina I; de fick döttrarna Anna Petrovna, mor till den blivande tsaren Peter III, och den blivande kejsarinnan Elisabet

redigera Död

Under vinter 1723 fick Peter, vars hälsa aldrig varit på topp, problem med utsöndringen och urinblåsan. Sommaren 1724 utförde läkare den nödvändiga operationen som släppte ut strax under två kilo av blockerat urin. Peter blev sängliggande till senhösten. Första veckan i oktober, rastlös och säker på att han var botad, så gav sig Peter ut på en längre inspektionstur av olika projekt. Enligt historien så var det i november när Peter, var i Lahkta i finska viken för att inspektera några järnverk, såg en grupp soldater som höll på att drunkna en bit från land. Han vadade ut i med vattnet i höfthöjd och räddade soldaterna.^[2]

Efter räddningen i det isiga vattnet sägs Peters problem med urinblåsan ha förvärrats och sedermera lett till hans död den 8 februari 1725. Historia har dock mötts med skepsis hos historiker. De påpekar att den tyske krönikören Jacob von Stählin är den enda källan för historian och att ett sådant hjältedåd inte skulle ha dokumenterats av någon annan verkar osannolikt. Detta och tidsintervallet mellan händelsen och Peters död verkar utesluta någon direkt koppling. Historien kan dock innehåll något korn av sanning.

Tidigt i januari 1725 drabbades Peter igen av uremi. Historien säger att innan Peter föll in i medvetslöshet så bad han om ett paper och en penna och skrev en oavslutad mening: "Lämna allt till..." sedan, utmattad av ansträngningen, bad att hans dotter Anna skulle bli kallad på.^[3]

Peter dog mellan fyra och fem på morgonen den 8 februari 1725. En obduktion visade att hans urinblåsa var infekterad med kallbrand.^[4] Hans var 52 år och 7 månader när han dog och hade regerat i 42 år.

Peter ärvde ett outbildat, otränat, ociviliserat och vidskepligt land. I stora drag bytte Peter den Store tradition till fördel för modernisering, och det var en modernisering som hjälpte Ryssland bli en av de konkurrerande makterna i Europa.

redigera Externa länkar

redigera Referenser

1. ^ a b Encyclopædia Britannica, på internet, 27 juni 2008, uppslagsord: Russian literature
2. ^ [1]
3. ^ "Lämna allt till..."-historian dyker upp första gången i H-F de Bassewitz Russkii arkhiv 3 (1865). Ryske historikern E.V. Anisimov menar på att Bassewitzs mål var att övertyga läsarna att Anna, inte Katarina I, var Peters utvalda arvtagerska.
4. ^ The seizures of Peter Alexeevich. Hughes, John R.(2007) sidorna:179–182