Patronymikon (fadersnamn, pluralis patronymika) är ett namn som har bildats för att markera vem en individs far är. Ett namn baserat på mödernet kallas metronymikon. Som exempel kan nämnas de svenska son- och dotternamnen (Andersson, Svensson, Nilsson, respektive Larsdotter, Andersdotter, Knutsdotter med flera) vilka användes allmänt i Sverige till omkring år 1900. Namnbruket återfinns även i de isländska son- och dóttir-namnen. Inga patro- eller metronymika ärvs emellertid av bärarens barn, och skall därför inte förväxlas med dagens svenska son-namn, som är ärftliga släktnamn.
I ryskan är det vanligt med fadersnamn tillsammans med förnamn och familjenamn (efternamn). Fadersnamnet bildas här av faderns förnamn med något av tilläggen -ovitj, -evitj, eller -itj för söner, och -ovna, -evna eller -initjna för döttrar. Den ryske författaren Fjodor Michajlovitj Dostojevskij fick exempelvis fadersnamnet Michajlovitj, eftersom hans far hette Michail. Ett annat exempel är författaren Anna Andrejevna Achmatova, vars far hette Andrej.
Även arabiska namn med ibn eller bin, hebreiska med ben, arameiska med bar, skotska med Mac eller Mc samt irländska O' är patronymika. I kymriska används ordet ap (kort form av mab, 'son') mellan förnamnet och faderns namn, och i somliga fall har detta sammansmält till vad som har kommit att bli släktnamn (till exempel Prichard av ap Richard, 'son till Richard'). I Nederländerna förekom det länge parallellt med andra typer av släkt- och tillnamn, som exempel hos målaren Rembrandt Harmenszoon van Rijn, varvid patronymikonet ofta förkortades (alltså Harmensz). I frisiska var patronymika ända till 1800-talet vanligare än släktnamn inom allmogebefolkningen, i likhet med förhållandet i Sverige.
redigera Externa länkar
- BBC: Son of my father – Om patronymika i kymriska namn (engelska)
- Sveriges Släktforskarförbund: Nättidningen Rötter