dolar amerykański(USD): 2,8844



Oceanien
Oceanien i världen.
Politisk karta.
Area:
Befolkningsmängd:
Antal stater:
Autonoma regioner:
Högsta punkt:
Lägsta punkt:
9 008 458 km²
32 000 000
15
13
Puncak Jaya 4 884 m ö.h.
Lake Eyre 16 m u.h

Stater
Australiens flagga Australien
Nya Zeelands flagga Nya Zeeland
Fijis flagga Fiji
Indonesiens flagga Indonesien
Papua Nya Guineas flagga Papua Nya Guinea
Salomonöarnas flagga Salomonöarna
 Vanuatu
 Mikronesiens federerade stater
Kiribatis flagga Kiribati
 Marshallöarna
Naurus flagga Nauru
 Palau
Samoas flagga Samoa
Tongas flagga Tonga
Tuvalus flagga Tuvalu

Särskilda områden
Mall:Land/Julön Julön (Australien)

Mall:Land/Kokosöarna Kokosöarna (Australien)

Norfolkön Norfolkön (Australien)

Frankrike Nya Kaledonien (Frankrike)

Guam Guam (USA)

Mall:Land/Nordmarianerna Nordmarianerna (USA)

Amerikanska Samoa Amerikanska Samoa (USA)

Cooköarna Cooköarna (Nya Zeeland)

Franska Polynesien Franska Polynesien (Frankrike)

Mall:Land/Niue Niue (Nya Zeeland)

Mall:Land/Pitcairnöarna Pitcairnöarna (Storbritannien)

Nya Zeeland Tokelauöarna (Nya Zeeland)

Wallis- och Futunaöarna Wallis- och Futunaöarna (Frankrike)


Största städer:


Satellitbild över Nordamerika

Oceanien är en världsdel som består av Australien, Nya Zeeland, östra Nya Guinea samt öar och ögrupper i Stilla havet med undantag för öar längs Asiens och Amerikas kuster. Oceaniens öområden delas in i Melanesien, Mikronesien och Polynesien.

Oceanien är den till ytan minsta världsdelen. Australiens relation till begreppet Oceanien har inte alltid varit helt klar. Tidigare var det vanligt att man med Oceanien endast syftade på öländerna i Stilla havet, och att man som term för hela området använde "Australien och Oceanien" eller "Australien med Oceanien", men i dag betraktas Australien som en del av Oceanien. Ibland kallar man hela Oceanien slarvigt för Australien, och skiljer då på världsdelen och staten Australien.

Innehåll

redigera Historia

Huvudartikel: Oceaniens historia

De första människorna kom till Oceanien för 40 000 år sedan. Dessa kom från Sydostasien.

Den egentliga invandringen skedde mellan 1500 och 1300 f.Kr. Dessa kom troligen främst från Filippinerna och Taiwan.

redigera Geografi

Oceanien delas normalt upp i tre regioner: Mikronesien, Melanesien och Polynesien. Som med de flesta regioner skiljer sig dock tolkningarna åt.

Majoriteten av Oceanien består av önationer som utgörs av tusentals glesbefolkade korallatoller och vulkanöar.

Australien är den enda kontinentala staten men Indonesien gränsar till Papua Nya Guinea, Östtimor och Malaysia. Den högsta punkten i Oceanien är Puncak Jaya i Papua som når 4884 meter över havet. Den lägsta punkten är Eyresjön i Australien som når 16 meter under havsnivån.

redigera Politisk indelning

Oceaniens regioner.

Beskrivningarna av Oceaniens regioner skiljer sig åt baserat på källan som använts. Datan nedan visar subregionerna och länderna i Oceanien som de kategoriseras enligt FN:s schema för geografiska subregioner.[1]

Regionens namn, följd av statens namn
och dess flagga
Yta
(km²)
Folkmängd
(uppskattning från 1 juli 2002)
Befolkningstäthet
(per km²)
Huvudstad
Australasien[2]
Australien Australien 7 686 850 21 050 000 2,7 Canberra
Nya Zeeland Nya Zeeland 268 680 4 108 037 14,5 Wellington
Territorier avhängiga till Australien:
Mall:Land/Julön Julön 135 1 493 3,5 Flying Fish Cove
Mall:Land/Kokosöarna Kokosöarna 14 632 45,1 West Island
Norfolkön Norfolkön 35 1 866 53,3 Kingston
Melanesien
Fiji Fiji 18 270 856 346 46,9 Suva
Indonesien Indonesien (endast delen i Oceanien) 499 852 4 211 532 8,4 Jakarta
Frankrike Nya Kaledonien (Frankrike) 19 060 207 858 10,9 Nouméa
Papua Nya Guinea Papua Nya Guinea 462 840 5 172 033 11,2 Port Moresby
Salomonöarna Salomonöarna 28 450 494 786 17,4 Honiara
Vanuatu Vanuatu 12 200 196 178 16,1 Port Vila
Mikronesien
Mikronesiens federerade stater Mikronesiens federerade stater 702 135 869 193,5 Palikir
Guam Guam (USA) 549 160 796 292,9 Hagåtña
Kiribati Kiribati 811 96 335 118,8 South Tarawa
Marshallöarna Marshallöarna 181 73 630 406,8 Majuro
Nauru Nauru 21 12 329 587,1 Yaren (de facto)
Mall:Land/Nordmarianerna Nordmarianerna (USA) 477 77 311 162,1 Saipan
Palau Palau 458 19 409 42,4 Melekeok
USA Wake (USA) 2 Wake Island
Polynesien
Amerikanska Samoa Amerikanska Samoa (USA) 199 68 688 345,2 Pago Pago, Fagatogo
Nya Zeeland Chathamöarna (NZ) 966 609 3,2 Waitangi
Cooköarna Cooköarna (Nya Zeeland) 240 20 811 86,7 Avarua
Mall:Land/Påskön Påskön (Chile) 163,6 3 791 23,1 Hanga Roa
Franska Polynesien Franska Polynesien (Frankrike) 3 961 257 847 61,9 Papeete
Mall:Land/Hawaii Hawaii (USA) 10 931 1 283 388 188,6 Honolulu
Chile Juan Fernandez (Chile) 181 598 3,3 San Juan Bautista
Frankrike Loyautéöarna (Frankrike) 1 981 22 080 11,14
Mall:Land/Niue Niue (Nya Zeeland) 260 2 134 8,2 Alofi
Mall:Land/Pitcairnöarna Pitcairnöarna (Storbritannien) 5 47 10 Adamstown
Samoa Samoa 2 944 214 265 60,7 Apia
Mall:Land/Tokelau Tokelau (Nya Zeeland) 10 1 431 143,1 Ingen, varje atoll har eget administrativt centrum
Tonga Tonga 748 106 137 141,9 Nuku'alofa
Tuvalu Tuvalu 26 11 146 428,7 Funafuti
Mall:Land/Wallis och Futuna Wallis och Futuna (Frankrike) 274 15 585 56,9 Mata-Utu
Ögruppsterritorier inom franska Polynesien:
Mall:Land/Australöarna Australöarna 148 6 310 48 Rurutu
Mall:Land/Gambieröarna Gambieröarna 31 986 14,1 Rikitea
Mall:Land/Marquesasöarna Marquesasöarna 31 986 14,1 Rikitea
Mall:Land/Tuamotuöarna Tuamotuöarna 800 14 846 18 Rangiroa
Leewardöarna (Sällskapsöarna) 395 33 184 84 Uturoa
Windwardöarna (Sällskapsöarna) 1195 194 623 163 Papeete
Totalt 9 008 458 35 834 670 4,0
Totalt utan fastlandsaustralien 1 321 608 14 784 670 11,2
Politisk karta över Oceanien

redigera Kontroverser och detaljtolkningar

redigera Referenser

Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia
  1. ^ United Nations Statistics Division - Countries of Oceania
  2. ^ Användningen av uttrycket varierar. FN:s namn för denna region är "Australien och Nya Zeeland".

redigera Externa länkar


HOT NEWS !


CBA wykryło aferę korupcyjną w kopalni w Bogdance. Zrobiło to pięć lat po prokuraturze [read more]


Za umożliwieniem sejmowej "speckomisji" dostępu do dokumentów i materiałów uzyskanych przez służby specjalne opowiedzieli się podczas debaty w Sejmie nad projektem zmian w regulaminie izby, posłowie ze wszystkich klubów parlamentarnych. [read more]


Warszawska policja wyjaśnia sprawę sklepu internetowego, który oferował telewizory tańsze o kilkadziesiąt procent niż u innych sprzedawców - poinformowała Anna Oleksiak ze stołecznej policji. Klienci, którzy wpłacili pieniądze nie mogli się dodzwonić do sklepu. [read more]


Radosław Sikorski powiedział, że Polska jest gotowa wysłać obserwatorów, którzy monitorowaliby tranzyt gazu przez Ukrainę do Europy Zachodniej. Władimir Putin zadeklarował wcześniej, że Moskwa wznowi dostawę gazu przez Ukrainę, jeśli tranzyt nadzorować będą unijni obserwatorzy. [read more]


Rocco Buttiglione, były włoski minister ds. europejskich będzie doradcą w sprawie Muzeum Jana Pawła II i kard. Stefana Wyszyńskiego, które ma powstać przy Świątyni Opatrzności Bożej w Warszawie. Buttiglione zasłynął kontrowersyjnymi wypowiedziami na temat homoseksualizmu, które wywołały burzę we włoskim rządzie i w Parlamencie Europejskim. [read more]