 |
Denna artikel innehåller inga källhänvisningar. Hjälp till genom att lägga till pålitliga källor. Icke verifierat material kan komma att tas bort. |
| norska (norsk) | |
|---|---|
| Talas i: | Norge |
| Region: | Norden |
| Antal talare: | 5 miljoner |
| Status: | stabilt |
| Klassificering: | indoeuropeiskt germanskt |
| Officiell status | |
| Officiellt språk i: | Norge |
| Språkmyndighet: | Norsk språkråd |
| Språkkoder | |
| ISO 639-1 | no, nb, nn |
| ISO 639-2 | nor, nob, nno |
| ISO 639-3 | nor, nob, nno |
Norska är ett nordiskt språk som talas av ungefär 5 miljoner människor, främst i Norge, där det är officiellt språk. Det har två skriftvarianter, bokmål och nynorsk.
Innehåll |
redigera Klassificering
Norska är ett västnordiskt språk (enligt synkron klassificering fastlandsnordiskt) i den germanska grenen av den indo-europeiska språkfamiljen. Talad norska och talad svenska är tämligen lättbegripliga sinsemellan på ett sådant sätt att svenska och norska bildar ett dialektkontinuum, detta gäller också norska och danska men i lite mindre grad. I gengäld är skriven norska (bokmål/riksmål) och danska mycket lika varandra.
redigera Utbredning
Norska talas av omkring 4,5 miljoner i Norge, och av omkring en miljon utanför landet. Av dessa har omkring 4,3 miljoner språket som förstaspråk. Av de norsktalande utanför Norge är omkring 950 000 bosatta i Nordamerika.
redigera Historia
Norska har utvecklats från fornnordiskan tillsammans med de övriga nordiska språken, men har, till skillnad från isländskan och färöiskan, senare starkt påverkats av danskan och lågtyskan.
Bokmål är baserat på den danska skrifttraditionen som en följd av att danskt skriftspråk i senmedeltiden kom att bli Norges officiella skriftspråk. Huvudförkämpen för en norsk skriftnormering var Knud Knudsen (1812–1895). Han ville ha en reglering "efter den almindeligste Udtale af Ordene i de Dannedes Mund". Sagosamlingarna av Asbjørnsen & Moe bidrog ytterligare till att norska ord kom in i skriftspråket.
Ett misslyckat försök att skapa "samnorska", ett enat skriftspråk, gjordes. Dock var motståndet stort, från både nynorskfolket och bokmålsfolket. Språkdebatten var som störst under åren 1955–1965. Nu är debatten nästan obefintlig. Språken har sedan dess utvecklat sig var sin väg, men bokmålet används nästan till hundra procent i stora dagstidningar och detta är det största hotet för nynorskan.
"Uppfinnaren" av nynorska var filologen Ivar Aasen som 1853 publicerade boken Prøver av Landsmaalet i Norge som baserades på västnorska dialekter. I Norge är det nu 80–90 % av befolkningen som använder bokmål, men skolelever måste ändå lära sig båda skriftspråken. Den norska statstelevisionen, NRK, sänder program med programledare på nynorska (minst 25 % av sändningstiden skall nämligen vara på den minst använda varianten).
redigera Ortografi
Det finns två officella skriftspråksvarianter, som förvaltas av Språkrådet:
- bokmål: skriftspråk starkt påverkat av danska på grund av 400 års danskt styre som majoriteten i Norge skriver. Bokmål är idag (sedan 1929) namnet på den i staten Norge officiella varianten. Majoriteten av norrmännen (88-90 %) skriver bokmål. 92 procent av alla norskspråkliga publikationer är på bokmål/riksmål.
- nynorska: skriftspråk utvecklat av Ivar Aasen i mitten av 1800-talet baserat i huvudsak på västnorska samt dialekterna i de inre områdena av Aust-Agder fylke, Telemark och Buskerud.
Utöver detta finns det historiska och inofficiella språkvarianter. Mest framträdande är riksmål som är mycket likt bokmål men skrives mer konservativt. Andra målformer är det under 1900-talet utarbetade samnorsk samt høgnorsk.
redigera Alfabetet
- A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Æ Ø Å
- a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x y z æ ø å
redigera Böjningar
| Singular | Plural | ||
|---|---|---|---|
| Obestämd | Bestämd | Obestämd | Bestämd |
| en båt | båten | båter | båtene |
| m. | en gutt (en pojke) |
gutten (pojken) |
gutter (pojkar) |
guttene (pojkarna) |
|---|---|---|---|---|
| f. | ei/en dør (en dörr) |
døra/døren (dörren) |
dører (dörrar) |
dørene (dörrarna) |
| n. | et hus (ett hus) |
huset (huset) |
hus (hus) |
husene/husa (husen) |
| m. | ein gut (en pojke) |
guten (pojken) |
gutar (pojkar) |
gutane (pojkarna) |
|---|---|---|---|---|
| f. | ei sol (en sol) |
sola/soli (solen) |
soler (solar) |
solene (solarna) |
| ei kyrkje/kyrkja (en kyrka) |
kyrkja (kyrkan) |
kyrkjer/kyrkjor (kyrkor) |
kyrkjene/kyrkjone (kyrkorna) |
|
| n. | eit hus (ett hus) |
huset (huset) |
hus (hus) |
husa/husi (husen) |
| eit hjarta/hjarte (ett hjärta) |
hjarta/hjartet (hjärtat) |
hjarto/hjarte (hjärtan) |
hjarto/hjarta/hjarti (hjärtanen) |
redigera Exempel
| Svenska | Bokmål | Nynorsk |
|---|---|---|
| Jag kommer från Norge. | Jeg kommer fra Norge | Eg kjem frå Noreg. |
| Vad heter han? | Hva heter han? | Kva heiter han? |
| Detta är en häst. | Dette er en hest. | Dette er ein hest. |
| Regnbågen har många färger. | Regnbuen har mange farger. | Regnbogen har mange fargar. |
redigera Dialekter
Norskt talspråk har stora dialektala skillnader, speciellt i förhållande till folkmängden. Dessa skillnader kan bland annat förklaras av stora geografiska avstånd, och att fjällandskapet har begränsat kontakten mellan folk. Den starka ställningen som dialekterna har fått i modern tid, också i mer formella sammanhang är mer eller mindre unikt för Norge.
redigera Externa länkar
- nynorsk.no - nyheter om nynorsk
- Noregs Mållag
- Norsk Målungdom
- Riksmålsforbundet
- Språkkurser i norska på nätet
- Svensk/norsk norsk/svensk ordbok på nätet