InterwikilänkarSQ - Makedonien.html

dolar amerykański(USD): 2,9561

Denna artikel behandlar republiken Makedonien. För andra betydelser av Makedonien, se Makedonien (olika betydelser).

Република Македонија
Republika Makedonija
Republika e Maqedonisë

(Om flaggan)	(Om statsvapnet)

Officiellt språk

makedonska och albanska¹

President

Premiärminister

Area
- totalt
- % vatten

rankad nr. 96
25 720 km²
4,77%

Befolkning
- totalt
Befolkningstäthet
- inv/km²

rankad 140:e
2 050 554
rankad 86:e
82,3

Religion

60 % ortodoxt kristna, 35 % muslimer, 5 % katoliker inkl. övrigt (1998)

Självständighet
- förklarad
- erkänd

september 1991
medlem i FN 1993
erkänt av bland annat USA 1994

UTC +1

389

1: Se vidare rubriken Språk.

Makedonien (makedonska: Македонија), officiellt namn republiken Makedonien (Република Македонија), är en republik på Balkan i sydöstra Europa. Det gränsar i väst till Albanien, i norr till provinsen Kosovo, Serbien, till Bulgarien i öst och Grekland i söder. Makedoniens huvudstad heter Skopje.

Med anledning av den makedonska namnkonflikten kallas landet även "Den före detta jugoslaviska republiken Makedonien".

redigera Historia

Huvudartikel: Makedonien (historisk region) och Makedoniens historia

Efter att tidigare ha varit en del av Osmanska riket kom det historiska Makedoniens territorium att efter balkankrigen 1912-1913 delas upp mellan Grekland, Serbien, Bulgarien och Albanien.

Det område som idag utgör Makedonien utgjorde en del av serbernas, kroaternas och slovenernas kungarike (1918-1929) och därefter kungariket Jugoslavien (1929-1941) då gick det under namnet Vardarbanovina. Under andra världskriget (1941-1945) delades området mellan Bulgarien och det av Italien ockuperade Albanien. I slutet av kriget blev området en autonom region i socialistiska förbundsrepubliken Jugoslavien och fick namnet folkrepubliken Makedonien för att 1963 döpas om till socialistiska republiken Makedonien. 1991 utträdde republiken ur den jugoslaviska federationen och har sedan dess varit involverat i en namnkonflikt med Grekland, se nedan.

Under de jugoslaviska krigen i början av 1990-talet lyckades Makedonien hålla sig utanför konflikterna.

Befolkningen består framför allt av makedonier men det finns även en stor minoritetsbefolkning av albaner, samt en del romer. Mellan den makedoniska och den albanska befolkningen finns stora etniska spänningar som utmynnade i en väpnad konflikt 2001 sedan albanska rebeller tagit till vapen. Den kunde till slut lösas efter internationell medling och resultatet blev Ohridavtalet, men vissa spänningar mellan grupperna finns fortfarande kvar.

Den 26 februari 2004 omkom landets president Boris Trajkovski i en flygolycka. Den efterföljande utredningen slöt sig till att olyckan orsakades av besättningens misstag under inflygningen till Mostar.

Makedonien ansökte om EU-medlemskap den 22 mars 2004 och fick kandidatstatus den 17 december 2005.

redigera Geografi

Enligt den officiella uppfattningen i republiken Makedonien består det historiska Makedonien av följande delar: Egeiska Makedonien i Grekland, Vardarmakedonien i nuvarande självständiga Makedonien (tidigare i Jugoslavien), och mindre delar i Bulgarien (Pirinmakedonien) och Albanien (Mala Prespa).

redigera Städer i Makedonien

redigera Politik

Huvudartikel: Politik i Makedonien

Landet leds idag av det kristdemokratiska partiet VMRO-DPMNE, med Nikola Gruevski som premiärminister.

I mars 2008 hoppade partiet PDS, som representerar landets albanska minoritet, av koalitionsregeringen och framtvingade ett nyval den 1 juni samma år. PDS var missnöjt med att regeringen inte erkänt Kosovos självständighet och med att den albanska språket och flaggan inte får användas i större omfattning.^[1]

redigera Språk

Makedonskan används som det primära officiella språket och vilket tillhör det slavisk talande språkgruppen. Sedan juni 2002 är alla språk som talas av åtminstone 20 procent av befolkningen också officiella. I dagsläget uppfyller endast albanskan detta krav, användningen är reglerad enligt lag (exempelvis vid utfärdande av officiella dokument, vid kommunikation med kanslier och i det kommunala självstyret) men alltid tillsammans med kyrillisk makedonska. Även på lokal nivå, där över 20 procent av befolkningen talar ett annat språk, kan det språket användas som ett kommunalt officiellt språk tillsammans med makedonska. Språk som uppfyller dessa kriterier är för närvarande turkiska, serbiska, romska och vlachiska.

redigera Namnkonflikten

Huvudartikel: Makedonska namnkonflikten

Grekland motsätter sig att den nya staten ges benämningen Makedonien. Många greker använder den nya statens huvudstad Skopjes namn för att benämna hela staten.^{källa behövs} Detta förfaringssätt existerar dock enbart i Grekland. I Grekland finns en provins som heter Makedonien. Denna utgör en stor del av landets totala yta. Då den nya självständiga staten valde samma namn som den egna provinsen, uppstod en rädsla hos många greker för att staten Makedonien i framtiden skulle kunna göra territoriellt anspråk på den grekiska provinsen Makedonien.

Det historiska Makedonien är internationellt sett mycket känt. Alexander den store, en makedonsk kung, genomförde under 300-talet f Kr storslagen erövringskampanj i Mellanöstern. Med Makedonien som bas, som då bestod av ungefär det geografiska område med samma namn som idag ligger i Grekland och södra halvan av dagens Republiken Makedonien, erövrades under hans ledning allt land från Egypten och Turkiet i väster till Samarkand, Khiva och Bukhara (viktiga centralasiatiska handelsstäder längs Sidenvägen) och Indusflodens dalgång i dagens Pakistan i öster. Han grundade även ett flertal städer, bl a den viktiga hamnstaden Alexandria i Egypten. Alexander den store räknas i västerländsk historieskrivning som en av de största militära genier som någonsin existerat.

Grekerna anser att invånarna i den nya staten de facto lägger beslag på de antika makedonernas historia, vilket grekerna är motståndare till. Grekerna anser att dagens makedoner, liksom övriga folk i tidigare Jugoslavien, är slaver och därmed saknar koppling till det antika Makedonien. Grekerna hävdar att makedonerna ägnar sig åt en form av historisk identitetsstöld eller varumärkesintrång.^{källa behövs}

Den grekiska provinsen Makedonien är till ytan större än republiken Makedonien. Som ett resultat av konflikten erkände EU staten under namnet "Före detta jugoslaviska republiken Makedonien" (eng: "Former Yugoslav Republic of Macedonia", förkortat "FYROM").^{källa behövs}

Sedan 1991 har en dialog förts om statens namn, företrädesvis med Grekland. Grekland protesterade i november 2004 när USAs kongress valde att erkänna landet under namnet Makedonien. Under våren 2005 verkade förhandlingarna ljusna när Greklands premiärminister visat sitt gillande för de makedonska namnförslagen "Makedonien Skjope" och "att landet kallas Makedonien internationellt men FYROM på grekiska".^{källa behövs}

I samband med förhandlingarna inför Makedoniens medlemskap i försvaralliansen NATO i mars 2008 hotade Grekland med att lägga in veto mot medlemskapet om inte staten ändrade sitt namn. Detta ledde till att det planerade medlemskapet i försvarslliansen har skjutits upp på obestämd tid.^[2]

redigera Infrastruktur

Detta korta avsnitt behöver utökas.

redigera Flyg

Skopje och Ohrid har internationella flygplatser. Det finns även en civil flygplats i Stankovec där över 20 000 albanska flyktingar sökte skydd under Kosovokriget 1999. Det finns även en flygplats nära staden Stip som ofta används som övningsbas av det makedonska flygvapnet.

redigera Järnvägar

Järnvägarna är förhållandevis glest utbyggda i Makedonien. Järnvägsnätet når ut till framförallt Serbien och Grekland. Skopje har regelbunden tågtrafik dels inom Makedonien men också till grannländerna. Från Serbien går en viktig järnvägslinje som sedan fortsätter till Grekland; denna går via Skopje vilket gör Skopje till en viktig internationell järnvägsstation. Denna bana är också elektrifierad och i tämligen gott skick. Järnvägsnätet ägs av statliga MZ. Det finns även planer, och en budget, som det statliga järnvägsnätet MZ fått i bidrag av den makedonska staten om att bygga ut sina järnvägsnätet i Makedonien till sina grannländer Albaniens huvudstad Tirana och även Bulgariens Sofia.

redigera Vägar

Många vägar är smala och slingriga. De underhålls dock på en normal nivå och har därmed en acceptabel standard. Från gränsen till Serbien går den viktiga motorvägen E75 som fortsätter ner till gränsen till Grekland; denna väg har en hög standard. Runt Skopje finns ett system av motorvägar som ansluter staden till den längre motorvägen.

Makedonien har sedan självständigheten börjat att bygga om vägarna i landet, uppgradera dem och bygga nya motorvägar, vilket har medfört en stor ökning av turismen i Makedonien. Nya motorvägar har även byggts runt om i hela landet, en förlängning håller på att byggas mot bulgariska gränsen och den grekiska, och även till Kosovo väntas nya delar av vägar vara klara fram till 2010.

redigera Demografi

Enligt folkräkningen år 2002 är landets etniska sammansättning följande: makedonier 64,2%, albaner 25,2%, turkar 3,9%, romer 2,7%, serber 1,8% och övriga 2,2%

redigera Religion

Sankt Johannes kyrka i Kaneo vid Ohrid.

Majoriteten av makedonierna tillhör den makedonsk-ortodoxa kyrkan som etablerades 1958, underställd patriarkatet i Belgrad. År 1967 förklarade den sig som en självständig ortodox gren, och erkändes av den ortodoxa världen 36 år senare, 1993.

Enligt folkräkningen år 2002 är landets religiösa sammansättning följande: makedonsk-ortodoxa 64,7%, övriga kristna 0,37%, muslimer 33,3% och 1,63% övriga.

Den religiösa bilden i Makedonien speglar den etniska sammansättningen. En majoritet är ortodoxt kristna; främst slaviska folkgrupper tillhör den kristna ortodoxa tron men i Skopje finns också ett mindre antal albanska katoliker och anhängare av olika ortodoxa riktningar (cirka 5 procent). Även vlacherna är ortodoxa medan slaviska folk som pomaker (torbeser) och bosniaker är av muslimsk tro. Makedonien har alltså en betydelsefull icke-makedonisk minoritet som tillhör den islamska tron, på cirka 33% av befolkningen. Turkarna, bosniakerna och en stor majoritet av både albaner och romer är i huvudsak muslimer. Sammanlagt finns det över 1200 kyrkor och 400 moskéer i Makedonien.

redigera Ekonomi

Till följd av det jugoslaviska inbördeskriget 1991 blev ekonomin ett orosmoment för Makedonien. Republiken hade tidigare varit kraftigt beroende av Jugoslavien, mer än av utländska marknader, och hade handelsavtal med landet. USA:s sanktioner mot Serbien bidrog till ökad ekonomisk oro och försvårade transporter av varor till Makedonien. Även namnkonflikten med Grekland angående namnet på republiken motverkade Makedoniens önskan om internationellt erkännande och inflödet av utländska investeringar.

redigera Turism

Makedonien har ett bra turistklimat. Under somrarna är sjöarna Ohrid, Prespa och Dorjan de mest populära turistattraktionerna. Under vintern åker många till skidorterna Mavrovo, Sarplanina, Krusevo och Kozuv. Även utgrävningarna av de antika makedonska städerna som Stobi och Heraklea är turistmål.

Populära turistmål: Skopje, Ohrid, Struga, Bitola, Kruševo, Mavrovo, Popova Sapka, Lazaropole,Galicnik, Ohridsjön, Prespasjön, Dojransjön, Heraclea-Lyncestis, Baba med toppen Pelister, Galicica.

redigera Bildgalleri

Monumentet "Skopjes befriare" står i Skopjes centrum	Korabberget är Makedoniens högsta berg	Šarbergen	Sankt Panteleimons kyrka
Moder Teresa-staty i Skopje	"Heliga treenighetens kyrka" - ortodox kyrka i Radoviš

redigera Noter

redigera Externa länkar

Amnesty
Länkar från ODP
Former Yugoslav Republic of Macedonia EU prospects unrelated to its dispute with Greece från Europaparlamentet 12 juli 2007
Makedonien Fördjupning av Ulla Nordlöf-Lagerkranz, Utrikespolitiska Institutet 16 november 2006
Eu-kandidatur

Städer i Makedonien
Berovo \| Bitola \| Bogdanci \| Debar \| Delčevo \| Demir Kapija \| Demir Hisar \| Gevgelija \| Gostivar \| Kavadarci \| Kičevo \| Kočani \| Kratovo \| Kriva Palanka \| Kruševo \| Kumanovo \| Makedonski Brod \| Makedonska Kamenica \| Negotino \| Ohrid \| Pehčevo \| Prilep \| Probištip \| Radoviš \| Resen \| Štip \| Skopje \| Struga \| Strumica \| Sveti Nikole \| Tetovo \| Valandovo \| Veles \| Vinica