 |
Denna artikel innehåller inga källhänvisningar. Hjälp till genom att lägga till pålitliga källor. Icke verifierat material kan komma att tas bort. |
| italienska (italiano) | |
|---|---|
| Talas i: | Italien och 29 andra länder |
| Region: | Sydeuropa |
| Antal talare: | Ca 70 miljoner |
| Status: | Mycket stabilt |
| Klassificering: | Indoeuropeiskt |
| Officiell status | |
| Officiellt språk i: | Italien, Schweiz, San Marino, Slovenien, Vatikanstaten, Istrien (Kroatien), EU |
| Språkmyndighet: | Accademia della Crusca |
| Språkkoder | |
| ISO 639-1 | it |
| ISO 639-2 | ita |
Italienska är ett romanskt språk som talas av ungefär 70 miljoner människor, varav de flesta i Italien. Den italienska som talas idag är till stora delar baserad på toscanska dialekter och kan sägas vara ett mellanting av dialekterna som talas i Italiens södra delar och de norra delarnas galloromanska dialekt. Den sedan länge etablerade toscanska språkstandarden har de senaste årtiondena börjat bli influerad av den typ av italienska som talas i Milano, Italiens ekonomiska nav.
Innehåll |
redigera Historik
Italienskans historia är komplex. De äldsta texterna som definitivt kan kallas italienska (i kontrast till italienskans föregångare vulgärlatin) är några juridiska anteckningar från regionen Benevento, daterade till c:a 960–963 e.Kr. Italienskan normaliserades först på 1300-talet av Dante Alighieri, som blandade några sydliga dialekter, särskilt sicilianska, med sin egen toscanska dialekt i de episka dikterna som kollektivt kallades Commedia (det lär vara Boccaccio som senare lade till epitetet divina i titeln).
redigera Geografisk fördelning
Italienska är det officiella språket i Italien, i de schweiziska kantonerna, Ticino och Graubünden och i San Marino. Det är även det andra officiella språket i Vatikanstaten samt på halvön Istrien (Slovenien, Kroatien) som hörde till Italien mellan världskrigen. Italienska talas också av stora invandrargrupper i ej italiensktalande delar av Schweiz, Tyskland, Belgien, Frankrike, Luxemburg, USA, Venezuela, Brasilien, Kanada, Argentina och Australien. 21% av Monacos befolkning talar italienska som modersmål. Språket är användbart även på Korsika på grund av dess likheter med korsikanskan. Italienska talas även i närliggande länder som Albanien och Malta. De flesta invånare i den albanska staden Shkodra är tvåspråkiga, med italienska som andra språk. Nämnas kan också att mindre italiensktalande grupper finns i de delar av Afrika som förr stått under italienskt styre, såsom Somalia, Libyen och Eritrea.
redigera Grammatik
- Huvudartikel: Italiensk grammatik
Italienska substantiv är antingen maskulinum eller femininum. Substantiv som slutar på -o är oftast maskulina och substantiv som slutar på -a är oftast feminina. Substantiv som slutar på -e kan vara antingen maskulina eller feminina. Substantiv på -o och -e får i pluralis ändelsen -i och feminina substantiv på -a får ändelsen -e.
Italienska verb är mer komplexa än svenska eftersom det finns 8 konjugationer för varje tempus (10) och modus (10).
redigera Fraser
| Buongiorno | God dag | ||||||
| Buonasera | God kväll | ||||||
| Mi chiamo Sergio | Jag heter Sergio | ||||||
| Ho* venti/trenta/quarant'anni | Jag är tjugo/trettio/fyrtio år | ||||||
| Di dove sei/di dov'è Lei? | Var kommer du/Var kommer ni ifrån? | ||||||
| Sono svedese | Jag är svensk | ||||||
| Parli/parla italiano? | Pratar du/ni italienska? | ||||||
| Non parlo molto bene l'italiano | Jag talar inte italienska så bra | ||||||
| Dov'è... / Dove sono...? | Var är (singular / plural)...? | ||||||
| Come ti chiami? | Vad heter du? | ||||||
| Come si chiama? | Vad heter Ni? | ||||||
| Parlo inglese, francese, tedesco | Jag talar engelska, franska, tyska | ||||||
| Vorrei una pizza, per favore! | Jag skulle vilja ha en pizza, tack! | ||||||
| Mi piace l'italiano | Jag gillar italienska | ||||||
| Come stai? | Hur mår du? |
- Chi uttalas ki , Che=Ke
- uttalar inte H, Ho uttalas drf: åh
redigera Externa länkar
Italienska på Wikibooks.
Se även ordet "italienska" på svenskspråkiga Wiktionary.
 |
Europeiska unionens officiella språk | |
|
Bulgariska | Danska | Engelska | Estniska | Finska | Franska | Grekiska | Iriska | Italienska | Lettiska | Litauiska | Maltesiska | Nederländska | Polska | Portugisiska | Rumänska | Slovakiska | Slovenska | Spanska | Svenska | Tjeckiska | Tyska | Ungerska |
||
| Källa: EU:s webportal | ||