InterwikilänkarSQ - Förortssvenska.html

dolar amerykański(USD): 2,9551

Rinkeby nämns som en källa till många förortssvenska ord

Förortssvenska, även kallat Rinkebysvenska, shobresvenska, blattesvenska eller miljonsvenska, är en sammanfattande benämning på sociolekter som talas i vissa svenska miljonprogramsområden, särskilt i eller utanför större städer.

redigera Beskrivning

Förortssvenska används bland vissa ungdomsgrupper av andra generationens invandrare i invandrartäta förorter. Förortssvenska talas även av vissa etniska svenskar som växt upp i eller nära förorter som Angered, Norsborg, Hisings Backa och Rosengård. Benämningen shobresvenska bygger på hälsningsfrasen "sho bre" (arabiska), men språket har också kallats miljonsvenska, rinkebysvenska, albysvenska, invandrarsvenska och blattesvenska. Svenska Språkrådet rekommenderar benämningen förortssvenska. En neutral definition som används av språkvetare är "multietniskt ungdomsspråk", en mycket tillspetsad som använts av debattörer är "sexistisk pojkslang". Man kan också säga rosengårdska i Malmö och gårdstenska (eller angerediska) i Göteborg.

Talet karakteriseras ibland som "stötigt" eller staccatoartat, vilket kan bero på en försiktighet hos användaren med att använda mälardalska eller sydsvenska diftonger, på en tendens att förlänga korta vokaler och förkorta de långa, på svårigheter med svenskans satsmelodi och sannolikt också på tydligare ordgränspausering än i ledig annan svenska.

redigera Grammatik

Det finns även vissa grammatiska skillnader, som till exempel att rak ordföljd vanligtvis används efter inledande bisatser, istället för omvänd ordföljd, som är brukligt i standardsvenskan, men sällsynt i många andra språk. Typiskt är också färre och mera distinkta allofoner för /r/- och sje-ljud, [r ~ ʀ, x ~ χ] ("arabiska ljud"), vilket gör skillnaden mot vardaglig standardsvenska tydlig.