InterwikilänkarSQ - Angola.html

dolar amerykański(USD): 3,0214


(Flagga)	(Statsvapen)

Valspråk: Virtus Unita Fortior
(latin för ”Enighet ger styrka”)

Nationalsång: Angola Avante

Huvudstad

Luanda

8° 50′ S, 13° 20′ Ö

Största stad

Luanda

Officiellt språk

portugisiska

Statsskick
President
Premiärminister

republik
José Eduardo dos Santos
Fernando da Piedade
Dias dos Santos

Självständighet
• Deklarerad
• Erkänd från Portugal
11 november 1975

Yta
• Totalt
• Vatten 1 246 700 km2 km² (22:a)
försumbart

Folkmängd
• Totalt
• Befolkningstäthet 12 127 071 (69:e)
9,0 inv/km² (176:e)

BNP (PPP)
• Totalt 2005
• Per capita $43 362 miljoner (82:a)
$3800

Valuta kwanza (AOA)

Tidszon UTC+1

Topografi
• Högsta punkt

• Största sjö

• Längsta flod Morro do Moco
2 620 m ö.h.

km²

km

Nationaldag

11 november

Landskod AO, AGO

Landsnummer 244

Angola, tidigare Folkrepubliken Angola, är en republik i sydvästra Afrika, vid Atlanten. Angola gränsar till Kongo-Brazzaville, Kongo-Kinshasa, Namibia och Zambia. Den angolanska provinsen Cabinda är en exklav som är skild från resten av landet av Demokratiska republiken Kongo. Cabinda är Angolas enda gräns mot Kongo-Brazzaville.

Motorfordon från Angola bär nationalitetsbeteckningen ANG.

redigera Historia

Angola var den sista betydande europeiska kolonin i västra Afrika. Landet fick självständighet 1975. Då hade Angola varit portugisisk koloni i nära 500 år. Redan 1483 upprättades portugisiska stödjepunkter för sjöfarten och handel på Angolas kust. Landets nuvarande gränser fastställdes dock inte förrän i samband med Berlinkonferensen 1884-85.

Liksom för övriga portugisiska kolonier innebar den vänsterinriktade nejlikerevolutionen mot fascistdiktaturen i moderlandet 1974 en snabb frigörelseprocess. För Angola dröjde det på grund av konkurrensen mellan tre olika gerillarörelser och med hänsyn till den stora vita minoriteten i landet till 1975 innan landet var fullt självständigt.

Den marxist-leninistiska befrielserörelsen MPLA, understödd av Sovjetunionen, och dess allierade (däribland Kuba), tog kontrollen över huvudstaden Luanda och större delen av övriga landet. MPLA var den antikoloniala befrielserörelse som åtnjöt det största folkliga stödet i Angola under kriget mot den portugisiska kolonialmakten. Den USA- och Zaïrestödda FNLA-gerillan marginaliserades snabbt, medan den sydafrikastödda, senare USA-stödda, antikommunistiska UNITA-gerillan höll sig kvar i södra delen av landet och senare erhöll militärt bistånd från Sydafrika.

1975 anlände militära rådgivare från Kuba till Angola på inbjudan av MPLA-regeringen. SWAPO, en befrielserörelse i Namibia som slogs mot Sydafrika för självständigheten i grannlandet Sydvästafrika fick nu en fristad i Angola. Detta ledde till ökat sydafrikanskt stöd till UNITA och att den sydafrikanska armén invaderade södra Angola för att eliminera SWAPO-baser i området. Under de följande åren genomförde sydafrikanska styrkor från sina baser i Namibia liknande tillfälliga intrång på angolsk mark vilket ofta ledde till strider med MPLA och kubanska styrkor. Sydafrikanerna förblev i stort sett obesegrade i strid men på grund av det politiska kaoset som pågick i hemlandet och att Israel, som tidigare hade varit deras främsta vapenleverantör, nu ingick i FNs vapenembargo mot Sydafrika, drog sig de sydafrikanska styrkorna 1989 tillbaka och Namibia fick sin självständighet.

Den förste MPLA-presidenten Agostinho Neto avled 1979 och efterträddes av José Eduardo dos Santos, som även vann det demokratiska presidentval som utlystes 1992 under en kort tid av fred mellan MPLA och Unita. Ett fredsavtal undertecknades 1994, men fred infann sig inte förrän Unita-ledaren Jonas Savimbi 2002 avlidit. Den 1 januari 2007 gick Angola med i OPEC.

redigera Geografi

Karta över Angola

Naturtillgångar: petroleum, diamant, järnmalm, fosfat, koppar, fältspat, guld, bauxit, uran

redigera Klimat och miljö

Klimatet är halvtorrt i söder och upp längs kusten mot Luanda. I norr är det en varm regntid från november till april och kallare och torrare resten av året. Lokala skyfall kan orsaka översvämningar.

Några av Angolas miljöproblem är jorderosion med åtföljande ökenutbredning, att den tropiska regnskogen avverkas vilket resulterar i förlorad biodiversitet, vattenföroreningar och brist på dricksvatten.

redigera Administrativ indelning

Huvudartikel: Angolas provinser

Angola är indelat i 18 provinser (provincias):

redigera Större städer

redigera Ekonomi

Angolas ekonomi har genomgått stora förändringar, från att ha varit en ekonomi i turbulens på grund av flera års inbördeskrig tillhör ekonomin numera en av världens snabbast växande. 2005 växte ekonomin med 20 % och beräknas uppnå 26 % år 2006, och Angolas BNP förväntas öka med 10 % varje år inom den närmsta tioårsperioden.

Jordbruk: 9,6 % Industri: 65,8 % Tjänstesektor: 24,6 %

Oljeproduktion står för hälften av BNP och 90 % av all export.

Viktiga naturtillgångar för jordbrukssektorn är bananer, sockerrör, kaffe, sisal, majs, bomull och fisk.

Industrisektorn utgörs utöver olja av bland annat järnmalm, metallprodukter, ölframställning, textil och varvsarbete.

Fortfarande behövs ekonomiska reformer, bland annat på rekommendation från IMF, för att ha en stabil ekonomi som tidigare utstått korruption och inbördeskrig. Regeringen satsar stora resurser på att bygga upp infrastrukturen i landet. År 2005 låg inflationsnivån på 23 procent.

Källa: CIA - World factbook om Angola

redigera Demografi

Aids är ett hälsoproblem och 2001 var 5,5 % av den vuxna befolkningen smittad.

Etniska grupper: ovimbundu 37 %, kimbundu 25 %, bakongo 13 %, andra 25 %
Befolkningens medelålder: 18 år (2008)
Spädbarnsdödlighet: 19,4 % (2003)
Befolkningens medellivslängd: 37,92 år (2008)
Språk: portugisiska, bantuspråk, andra afrikanska språk
Analfabetism: 1998 var 58 % av den vuxna befolkningen analfabeter

redigera Kultur

Angola är liksom de flesta länder i Afrika en kompott av olika kulturella influenser. Angola har en väldigt levande musikkultur där varje region i landet har sin lokala dans. De flesta slavarna som kom till Brasilien under kolonial tiden kom från Angola och de tog med sig sin rika kultur, bland annat den angolanska dansen Semba som i Rio de Janeiro utvecklades till det som idag är känt som Samba. Angolansk musik blir alltmer spridd över världen och inte minst inom Europa där angolansk musik har sin plattform i form av Portugal. Den musik som är mest dansant och energisk är den streetfödda musiken: ku duro (ku betyder rumpa, duro betyder hård på portugisiska) eller kuduro. Den kan liknas vid en mix mellan techno/funk/batucada/afro. Klicka på länken nedan för att lyssna på ett exempel: Cabinda

http://www.youtube.com/watch?v=-TWXXyaCQJM

http://www.youtube.com/watch?v=P4sRIN0DNxA&feature=related

En annan musikstil och tillika dans är den ömma kizomba. Den dansas parvis och har liknande danssteg som latinska bachatan. Kizomba har på senare år blivit alltmer populär och dansas idag även i Portugal. För att se ett exempel på kizomba använd länken nedan:

http://www.youtube.com/watch?v=fAIRPIVh15Q

http://www.youtube.com/watch?v=hV-sPxWOw8I

Angola har mycket kust och därför hör färsk fisk och skaldjur till vardagsmaten. Men för turister så kan det vara en dyr upplevelse att åka till Angola om man inte tar sig utanför huvudstaden Luanda, som huserar världens extravaganta oljemiljardärer och investerare. Priserna här har gått upp extremt mycket och det är kanske inte så konstigt med tanke på den återuppbyggnad som där sker och den årliga tillväxten som ligger mellan 20-30%, att jämföra med Sveriges knappa 2%.

Roliga fakta: Miss Angola, Micaela Reis, vann 2007 års skönhetstävling Miss World.