1924.html

dolar amerykański(USD): 2,8844



redigera Händelser

redigera Första kvartalet

• 4 januari - Storstrejk utbryter i Stockholm.
• 5 januari - Nya tennishallen vid Östermalms idrottsplats i Stockholm invigs.
• 7 januari - Kvinnornas idrottsriksdag samlas för första gången, varvid Svenska kvinnors centralförbund för fysisk kultur bildas.
• 8 januari
  • Renhållningsarbetarna i Sundsvall går ut i strejk.
  • Snöstorm hopar is på svenska östkusten.
• 9 januari - Det svenska Frisinnade folkpartiet bildas, knutet till Frisinnade landsföreningen.
• 10 januari - Arbetslösa från Stockholm anländer till Sundsvall för att ersätta de strejkande renhållningsarbetarna och mottas med demonstrationer.
• 12 januari - Automatisk telefontrafik införs för vissa abonnenter i Stockholm.
• 15 januari - De strejkande renhållningsarbetarna i Sundsvall demonstrerar mot inkallade strejkbrytare.
• 16 januari - En polisstyrka på 20 man sänds från Stockholm till Sundsvall med anledning av strejken.
• 17 januari
  • Kommunalarbetareförbundet förklarar att de till Sundsvall kallade poliserna måste återsändas.
  • Mul- och klövsjuka konstateras i Skåne.
• 22 januari - Labour tar för första gången regeringsmakten i Storbritannien med James Ramsey McDonald som premiärminister.
• 25 januari - Svåra isförhållanden inträffar på svenska östkusten efter en flera dagars köldvåg.
• 26 januari
  • Föreningen svenska tonsättares internationella musikbyrå (Stim) är klar att börja sin verksamhet.
  • Arthur Gibbs inspelning av The Charleston ligger överst på USA-listan och den nya modedansen är ett faktum.
  • Den ryska staden Petrograd byter namn till Leningrad.
• 1 februari
  • Den svenska regeringens försvarsförslag framläggs med 195 dagars utbildning för infanteriet, Karlsborgs nedläggande och förbandsnedläggningar.
  • Storbritannien erkänner Sovjetunionen.
• 3 februari - Förslaget att hänskjuta renhållningsstrejken i Sundsvall till skiljedom avvisas av arbetarna.
• 5 februari - En våldsam snöstorm rasar över större delen av Sverige. Sjöfarten ställs nästan helt in.
• 12 februari - Tutankhamuns grav öppnas.
• 14 februari
  • Förlikningsmannens medlingsförsök i Sundsvallskonflikten strandar.
  • Det amerikanska kontorsmaskinföretaget IBM bildas.
• 15 februari - Den första nordiska naturskyddskonferensen, som pågått några dagar i Stockholm, avslutas.
• 18 februari - Victor Sjöströms första Hollywoodfilm, Inför högre rätt, har premiär.
• 22 februari - De båda Finlandsångarna Nordstjernan och Heimdall fastnar i den svåra isen nära Söderarms fyr.
• 26 februari - Motionerna i den svenska försvarsfrågan inlämnas.
• 28 februari - Amerikanska trupper landstiger i Honduras för att skydda amerikanska medborgare och intressen i samband med valoroligheter.
• 1 mars
  • En minnesutställning över Anders Zorn öppnas i Stockholm.
  • Trelleborgs hamn blockeras av ismassor.
• 10 mars
  • Man lyckas häva mul- och klövsjukan i Skåne.
  • Mauritz Stillers film Gösta Berlings saga efter Selma Lagerlöfs roman har premiär.
• 11 mars - Den svenska ångfärjan mellan Malmö och Köpenhamn fastnar i isen och blir liggande 800 meter från Malmös hamn.
• 13 mars - De sista till Sundsvall kommenderade poliserna återvänder till Stockholm.
• 15 mars - Sverige erkänner Sovjetunionen och ett handelsavtal mellan länderna undertecknas.
• 18 mars - Vaxkabinettet Svenska Panoptikon i Stockholm säljs på auktion.

redigera Andra kvartalet

• 1 april - För att stabilisera penningvärdet återinför Sverige guldmyntfoten, som avskaffades i början av första världskriget. En krona är värd 1/2480 kg guld.
• 2 april - Inbrottstjuvar spränger kassaskåpet på poststationen i Arvidsjaur och tar 26.000 kronor i kontanter. Inga spår efter förövarna.
• 5 april - Sympatistrejk för renhållningsarbetarna utbryter på Sundsvalls byggnadskontor.
• 8 april - AB Stockholms Macaronifabrik i Sundbyberg, landets största, brinner ner. Värdet uppskattas till 200.000 kronor.
• 11 april - Rundradion kräver indirekt sitt första dödsoffer i Sverige: En yngling kommer i kontakt med en elledning under arbete med en radioantenn.
• 14 april
  • Uppgörelse träffas i de svenska byggnadsfacken. Murares och träarbetares timlöner höjs med 18 à 20 procent.
  • Stockholms första och enda bensinspårvagn börjar trafikera sträckan Karlaplan-Frihamnen.
• 18 april - Den svårtillgängliga Peipaktetoppen i Sarekmassivet bestigs för första gången.
• 20 april - Vattendragen i södra och mellersta Sverige stiger kraftigt och orsakar svåra översvämningar.
• 24 april - Samfundet Sverige-Finland bildas i Stockholm.
• 28 april - Med tveksamhet antar betodlarna i Skåne ett av Sockerbolaget angivet bud i betprisfrågan.
• 30 april - Sverige får en radiolag, som ger staten rätt att besluta vem som får göra radioutsändningar och hur dessa skall finansieras. Härvid bildas AB Radiotjänst (sedermera Sveriges Radio), som får monopol på rundradiosändningar. TT får monopol på nyhetsförmedling i radio. Staten skall utfärda regler för innehållet i sändningarna, men inte ha ansvaret för programverksamheten. Staten skall också ha hand om sändaranläggningar och distributionen till lyssnarna. Verksamheten skall finansieras av mottagarlicenser.
• 1 maj - Den första stämningen efter Stims tillkomst angående rätten till ett musikaliskt verk inges. Kärande är Jean Sibelius och svarande är Svensk Filmindustri.
• 2 maj - Stensele kyrkby härjas av eldsvåda varvid 25 familjer blir hemlösa.
• 3 maj - Carl Milles erhåller första pris i en tävling om förslag till Folkungabrunn i Linköping.
• 5 maj - Det svenska försvarsutskottet beslutar enhälligt att föreslå upprättandet av ett självständigt flygvapen om fyra kårer.
• 11 maj - Rafael Rådbergs Jenny Lind-staty avtäcks på Framnäsudden vid Djurgårdsbrunnsviken.
• 13 maj - En järnvägsolycka inträffar vid Näsvikens station vid Hudiksvall då ett godståg spårar ur. Loket välter och 22 vagnar ramponeras, men inga människor blir skadade.
• 14 maj - Bensinskatt införs i Sverige.
• 17 maj
  • Riksdagen säger ja till att införa postgiro i Sverige från 1925.
  • Mälaren börjar översvämma Mälartorget, Munkbrokajen och Stadshusets trädgård i Stockholm.
• 23 maj
  • Sovjets förste minister i Stockholm, Ossinskij, överlämnar sina kreditbrev till konungen.
  • Den svenska riksdagens försvarsdebatt börjar.
• 24 maj - Regeringen Tryggers försvarsopposition förkastas av riksdagen.
• 30 maj - Ett nordiskt studentsångarmöte i Stockholm samlar 300 deltagare.
• 1 juni - Malmö nya personbangård, den dittills största i Norden, tas i bruk.
• 2 juni
  • Flygbolaget ABA öppnar mellan Stockholm och Helsingfors sin första reguljära flyglinje.
  • Andra nordiska författarmötet öppnas i Stockholm.
• 6 juni - Nöjesfältet, mitt emot Gröna Lund i Stockholm, invigs.
• 7 juni - Vattenståndet i Mälaren når sin maxhöjd, 554 cm.
• 8 juni - Abessiniens regent, prins Ras Tafari, anländer till Stockholm och mottas av representanter för kungahuset och regeringen med flera.
• 12 juni - Slutresultatet för en svensk insamling för det 1923 jordbävningsdrabbade Japan blir 177.050 kronor.
• 15 juni - En utredning om en rationellare svensk skatteuppbörd tillsätts.
• 16 juni - Arbetskonferensen i Genève väljer Hjalmar Branting till ordförande.
• 17 juni - Marinflygaren kapten A Flory fullbordar en flygfärd mellan Southampton och Stockholm.
• 21 juni - Filmstjärnorna Mary Pickford och Douglas Fairbanks besöker Stockholm.
• 22 juni - Den nederländska kungafamiljen kommer på officiellt statsbesök till Sverige.

redigera Tredje kvartalet

• 1 juli - Reguljär luftposttrafik öppnas på linjen Malmö-Hamburg-Amsterdam-Rotterdam.
• 4 juli - Åttonde världspostkongressen öppnas av kung Gustaf V i rikssalen på Stockholms slott.
• 5 juli
  • I Säter inleder det svenska kungaparet en fyra dagars bilresa genom Dalarna.
  • Vid ett militäruppror i Brasilien tar militären kontroll över São Paulo och behåller den månaden ut.
• 6 juli - Regelbunden flygtrafik mellan Malmö och Köpenhamn börjar.
• 21 juli - Tre visenter från Skansen släpps ut i en stor park i Västmanland. Senare överförs ytterligare två djur till parken.
• 22 juli - Fyra barn dödas vid lek med en gammal granatkartesch på Björkborns gamla skjutbana vid Bofors.
• 2 augusti - Östarpsgården i Skåne invigs som del av Kulturhistoriska museet i Lund.
• 3 augusti - Den första allsvenskan i fotboll startar med tolv lag.
• 5 augusti - I vattnet mellan Fåfängan och Hammarbyleden i Stockholm påträffas liket av en ung kvinna i en tillknuten säck. En utländsk styrman erkänner mordet.
• 10 augusti - Östra Ryds gamla kyrka (från 1400-talet) i Uppland återinvigs av ärkebiskopen.
• 11 augusti - Prinsparet av Siam anländer på statsbesök till Stockholm.
• 12 augusti
  • I Älvdalen grundar veterinären Birger Furugård Sveriges första nazistiska parti, Svenska nationalsocialistiska frihetsförbundet.
  • En roddbåt med fem flickor och en pojke kantrar vid Ölands Smedby varvid flickorna omkommer.
• 16 augusti - En handelstraktat mellan Sverige och Lettland undertecknas, grundad på principen om mest gynnad nation.
• 18 augusti - Nattflygning mellan Stockholm och Berlin börjar.
• 20 augusti
  • Styrelsemajoriteten i Folkets Dagblad Politiken med Karl Kilbom i spetsen övertar genom en nattlig kupp tidningens redaktionella ledning.
  • Sveriges kommunistiska parti splittras, då en minoritet led av Zeth Höglund lämnar partiet och bildar ett eget kommunistiskt parti.
• 22 augusti - Världsscoutledaren Baden-Powell anländer till Stockholm.
• 25 augusti - Stockholmsläroverkens "intagningscentral" träder i verksamhet. Det finns 167 sökande men bara 65 platser.
• 28 augusti - Ett smuggelfartyg med 30.000 liter sprit ombord förstörs genom brand utanför Kapelluddens fyr på Öland.
• 31 augusti
  • Kokainet kräver sitt första dödsoffer i Stockholm, en 33-årig arbetare.
  • Paavo Nurmi sätter nytt världsrekord på 10.000 meter.
• 1 september - Det första svensk sexdagarsloppet på cykel vinns av Erik "Orsa" Bohlin från Uppsala.
• 2 september - Nordiska prästmötet i Lund öppnas med 645 deltagare.
• 4 september - Lokal strejk på grund av lönetvist inom pälsvaruindustrin i Malmö besvaras med blockad, som berör nästan hela Sverige.
• 6 september - En av ingenjörstrupper byggd hängbro över Dalälven vid Överboda invigs. Den är en av de längsta hängbroarna i Sverige.
• 10 september - Sveriges första Lottakår bildas under namnet Stockholms landstormskvinnoförening.
• 11 september - Två spårvagnar kolliderar vid Brunnsbacken nära Slussen i Stockholm. En arbetare dödas och fem skadas.
• 12 september - Ångaren Teodor av Lilla Edet kantrar och sjunker under hård storm på Vänern. En städerska omkommer.
• 14 september - Det trettonde svenska allmänna kyrkliga mötet inleds och avslutas den 17 september.
• 17 september - Vid Andrakammarvalet blir socialdemokraterna största parti med 104 mandat.
• 18 september - Den svenska bostadskooperationen HSB:s riksförbund (Hyresgästernas sparkasse- och byggnadsförening) bildas.
• 20 september - Stockholms organiserade tidningskolportörer beslutar att upphöra med försäljningen av de allt talrikare "smutstidningarna".
• 23 september - Lidingöbro värdshus vid Kaknäs på Djurgården i Stockholm brinner ner.
• 28 september - Sveriges dittills två sista obestigna bergstoppar, Sareks nordtopp och Suchtkammen, meddelas vara uppnådda.
• 29 september - Dalälvens regleringsförening beslutar att omedelbart genomföra en reglering av Siljan.

redigera Fjärde kvartalet

• 2 oktober - Genèveprotokollet, bland annat med förbud mot anfallskrig, antas av Nationernas Förbund.
• 3 oktober - Den svenska regeringen ger AB Radiotjänst ensamrätt på rundradiosändningar, som skall finansieras med licenser.
• 6 oktober - Den skandinaviska myntunionen upplöses formellt, varvid danska och norska skiljemynt upphör att vara lagligt betalningsmedel i Sverige.
• 10 oktober - Bryggeriarbetarstrejk utbryter i Stockholm.
• 12 oktober - Kassan på Komediteatern i Stockholm rånas under revolverhot på 800 kronor. Rånaren undkommer.
• 13 oktober - En uppgörelse träffas i pälsvaruindustristrejken i Malmö.
• 14 oktober - Den konservativa svenska regeringen avgår på försvarsfrågan.
• 16 oktober - En paratyfusepidemi med över 60 fall utbryter i Stockholm. Epidemin kommer från några tårtor levererade av ett konditori på Kungsholmen.
• 18 oktober - Ernst Trygger avgår som svensk statsminister och efterträds av Hjalmar Branting, som presenterar sin tredje socialdemokratiska regering. Östen Undén blir i denna utrikesminister.
• 22 oktober - Svenska Lloyds ångare Fylgia går under i en storm på Bottenhavet. Alla 22 ombordvarande drunknar.
• 24 oktober - Svenska lantarbetareförbundet proklamerar strejk. Cirka 2.500 man berörs.
• 28 oktober - En trafikräkning genomförs vid Slussen i Stockholm. Nära 25.000 åkdon passerar under dagen, varav ungefär hälften är bilar.
• 31 oktober - Nationalmuseums nämnd beslutar att på prov uppsätta Carl Larssons Midvinterblot i trapphallen.
• 8 november
  • Mul- och klövsjukan utbryter åter i Skåne (smittan överförd från Danmark).
  • Järnvägen Sveg-Hede i Härjedalen invigs.
• 14 november - Bryggeriarbetarna i Stockholm går med på medlingsförslagets villkor och avblåser strejken.
• 17 november - Södertälje kanal står färdig efter ombyggnaden.
• 18 november - Vid ett dynamitinbrott i Hällefors bruks kontor tillgrips 26.000 kronor. Tjuvarna undkommer.
• 22 november - Bibliotekarie R Höckert blir svårt misshandlad av ligister på Söder i Stockholm då han tagit ett par ofredade damer i försvar. Detta framkallar en livlig pressdiskussion om säkerheten på Stockholms gator, varunder behovet av effektivare polisbevakning med styrka framhålls.
• 28 november - Thomas Manns roman Bergtagen publiceras.
• 1 december
  • Den stora radiostationen i Grimeton i Halland öppnas för kommersiell trafik.
  • Ett kommunistuppror i Estland slås ned.
• 3 december
  • Skämttidningarna Strix och Söndagsnisse sammanslås till en tidning, Söndagsnisse-Strix.
  • Svenska delegater beger sig till Rom, för att delta i NF:s möte angående Italiens besättande av den grekiska ön Korfu. Man medför en krans att nedläggas på den mördade italienske politikern Matteottis grav, vilket ogillas av Mussolini, då Matteotti var socialist.
• 4 december - Ångaren Siri av Göteborg förstörs på Skagerack totalt av eld. Besättningen räddas av en tysk ångare.
• 5 december - En svensk radioamatör lyckas får förbindelse med en kanadensisk och senare också med en amerikansk.
• 7 december - Ett tyskt smuggelfartyg anlöper Sundsvall på grund av maskinskada. Lasten på nära 100.000 liter sprit beslagtas.
• 8 december - Utanför Skagen påseglas nattetid barken Tana av Råå med en besättning av 14 man, varav sju omkommer då fartyget sjunker.
• 8-13 december - NF:s möte i Rom hålls, men den svenske utrikesministern Östen Undén kan ej närvara, då han ligger sjuk på sitt hotell i staden.
• 9 december - Wargöns AB:s stora brädgård i Hällefors spolieras av eld. 6.000 standards virke förstörs. Branden är den största i mannaminne i Bergslagen.
• 14 december - Eldsvåda härjar Ecks verkstäder i Partille. Skadorna uppskattas till 3 miljoner kronor.
• 15 december - Järnvägen Hällnäs-Lycksele, den första etappen på tvärbanan som skall sammanbinda inlandsbanan med norra stambanan, invigs.
• 17 december - Bertil Ohlin blir professor i statskunskap i Köpenhamn.
• 20 december - Adolf Hitler friges efter att ha avtjänat knappt ett år av sitt femåriga fängelsestraff.
• 23 december - Jultrafiken vid Stockholms central sätter rekord vad beträffar antalet tåg.
• 24 december - Albanien utropas till republik.
• 30 december
  • Eriksbergs Mekaniska Verkstads nya flytdocka i Göteborg invigs. Dockan är den största i Skandinavien med en lyftkraft på 18.000 ton.
  • Den amerikanske astronomen Edwin Hubble anger att det existerar flera galaxer.
• 31 december - Vid ett starkt åskväder i Boråstraktaten slår blixten ned i Haby kraftstation.

redigera Okänt datum

• Föreningen Stockholms landsstormskvinnor bildas.
• Arbetet med den första Volvon påbörjas.
• Nordens största sluss invigs i Södertälje.

redigera Födda

• 3 januari - Marianne Gyllenhammar, svensk skådespelare.
• 5 januari - Olle Grönstedt, svensk skribent, filmrecensent och skådespelare.
• 10 januari - Max Roach, amerikansk jazztrumslagare.
• 19 januari - Nicholas Colasanto, amerikansk skådespelare.
• 21 januari
  • Benny Hill, brittisk skådespelare och komiker.
  • Telly Savalas, amerikansk skådespelare (mest känd som Kojak).
• 22 januari - Bengt Lindström, svensk skådespelare.
• 23 januari - Paul Feyerabend, österrikisk filosof.
• 26 januari - Alice Babs eg. Alice Nilsson, svensk mångsidig sångare.
• 30 januari - Lloyd Alexander, amerikansk översättare och författare.
• 6 februari - Billy Wright, engelsk fotbollsspelare och -tränare.
• 9 februari - Bengt Carenborg, svensk skådespelare.
• 11 februari - Budge Patty, amerikansk tennisspelare.
• 13 februari - Kurt Willbing, svensk barn- och ungdomsskådespelare.
• 19 februari - Lee Marvin, amerikansk skådespelare.
• 21 februari - Robert Mugabe diktatorisk president i Zimbabwe.
• 24 februari
  • Teresa Bracco, italiensk jungfrumartyr, saligförklarad.
  • Abe Vigoda, amerikansk skådespelare.
• 2 mars – Lys Assia, schweizisk sångare
• 8 mars - Anthony Caro, brittisk skulptör.
• 15 mars - Walter Gotell, tysk-brittisk skådespelare.
• 23 mars - Ingrid Magnusson, svensk operasångare och skådespelare.
• 27 mars - Sarah Vaughan, amerikansk jazzsångare.
• 28 mars - Arne Söderberg, svensk musiker, musiklärare och kompositör.
• 1 april - Birgitta Pramm-Johansson, svensk fotograf och TV-producent.
• 2 april - Kurt-Olof Sundström, svensk skådespelare, regissör och manusförfattare.
• 3 april
  • Marlon Brando, amerikansk skådespelare.
  • Doris Day, amerikansk skådespelare och sångare.
• 7 april - Espen Skjønberg, norsk skådespelare.
• 13 april - Stanley Donen, amerikansk filmregissör.
• 16 april - Henry Mancini, amerikansk kompositör, pianist och dirigent.
• 22 april - Gunnar Arvidsson, svensk journalist och TV-profil.
• 25 april - Ragnar Jahn, svensk skådespelare.
• 1 maj - Grégoire Kayibanda, Rwandas förste president.
• 12 maj - Erich Conard, svensk pressfotograf.
• 22 maj - Charles Aznavour, fransk sångare och skådespelare.
• 29 maj - Lars Bo, dansk konstnär
• 31 maj – Gisela May, tysk skådespelare.
• 3 juni - Torsten Wiesel, svensk-amerikansk vetenskapsman, nobelpristagare 1981
• 6 juni - Lill Arncloo, svensk skådespelare.
• 12 juni - George H. W. Bush, amerikansk president 1989-1993.
• 16 juni - E. Balanandan, indisk politiker och fackföreningsman.
• 20 juni - Audie Murphy, USA:s mest dekorerade soldat under andra världskriget och skådespelare.
• 23 juni - Per Gerhard, manusförfattare, skådespelare, regissör och teaterledare, son till Karl Gerhard.
• 24 juni - Ewert Ellman, svensk skådespelare.
• 4 juli – Eva Marie Saint, amerikansk skådespelare.
• 5 juli - Edward Idris Cassidy, australisk kardinal.
• 8 juli - Anton Schwarzkopf, tysk berg- och dalbanekonstruktör.
• 11 juli - Curt 'Minimal' Åström, svensk skådespelare, sångare, kompositör och textförfattare.
• 14 juli - Marianne Anderberg, svensk skådespelare.
• 20 juli - Tor Isedal, svensk skådespelare.
• 24 juli
  • Rune Jansson, svensk skådespelare.
  • Stig Wallgren, svensk reklamman, konstnär, kompositör, sångtextförfattare, artist och författare.
• 1 augusti - Georges Charpak, polsk-fransk fysiker, nobelpristagare.
• 3 augusti - Leon Uris, amerikansk författare.
• 10 augusti
  • Sven-Eric Gamble, svensk skådespelare.
  • Jean-François Lyotard, fransk filosof.
• 12 augusti - Mohammad Zia ul-Haq, pakistansk militär och politiker, Pakistans president 1978-1988.
• 13 augusti - Meta Velander, svensk skådespelare.
• 20 augusti – Jim Reeves, amerikansk countrysångare
• 24 augusti - Ulla Holmberg, svensk skådespelare.
• 25 augusti - Allan Edwall, svensk skådespelare, författare, musiker.
• 28 augusti - Janet Frame, nyzeeländsk författare.
• 29 augusti - Dinah Washington, amerikansk R&B-sångare.
• 30 augusti - Ulf Albert Sandström, svensk musiker, kompositör och textförfattare.
• 9 september - Henrik Tikkanen, finlandssvensk illustratör och författare.
• 10 september
  • Carl-Axel Heiknert, svensk skådespelare och regiassistent.
  • Sissi Kaiser, svensk skådespelare.
  • Putte Wickman, svensk musiker.
• 13 september - Maurice Jarre, fransk kompositör av filmmusik.
• 16 september – Lauren Bacall, amerikansk skådespelare.
• 19 september - Marianne Schüler, svensk dansare och skådespelare.
• 28 september - Marcello Mastroianni, italiensk skådespelare.
• 1 oktober
  • Jimmy Carter, amerikansk president 1977-1981, nobelpristagare.
  • William Rehnquist, amerikansk jurist, chefsdomare i USA:s högsta domstol 1986-2005.
• 4 oktober - Charlton Heston, amerikansk filmskådespelare och författare.
• 6 oktober - Gunnar Hedberg, svensk skådespelare.
• 7 oktober - Ruth Prawer Jhabvala, tysk-brittisk författare.
• 10 oktober - Ed Wood, amerikansk filmregissör.
• 13 oktober - Harry Schein, svensk författare.
• 14 oktober - Gunnel Linde, svensk TV- och radioproducent, författare, grundare av föreningen BRIS.
• 18 oktober - Leif Liljeroth, svensk skådespelare.
• 21 oktober - Sten Gester, svensk skådespelare.
• 24 oktober - Lars Widding, svensk författare och journalist.
• 17 november - Maj-Briht Bergström-Walan, svensk sexolog, sexualforskare och psykoterapeut.
• 18 november - Philip Stone, brittisk skådespelare.
• 20 november - Benoît B. Mandelbrot, polskfödd, fransk matematiker, en frontfigur inom fraktal geometri.
• 23 november - Ulla Akselson, svensk skådespelare.
• 27 november - Nils Åsblom, svensk skådespelare.
• 30 november - Shirley Chisholm, amerikansk politiker.
• 2 december – Alexander Haig, amerikansk general, politiker, NATO-ÖB.
• 5 december - George Savalas, amerikansk skådespelare.
• 9 december - Ellika Mann, svensk skådespelare.
• 11 december - Maj-Britt Nilsson, svensk skådespelare och sångerska.
• 13 december - Bertil Gärtner, svensk biskop i Göteborgs stift 1970-1991, professor emeritus.
• 14 december - Raj Kapoor, indisk skådespelare.
• 20 december
  • Arne Domnérus, svensk jazzmusiker och orkesterledare.
  • Friederike Mayröcker, tysk författare.
• 22 december - Marianne Stjernqvist, svensk skådespelare på ett flertal stadsteatrar samt TV-teatern.
• Masja Bruskina, rysk judinna, sjuksköterska och partisan.

redigera Avlidna

• 2 januari - Nathan B. Scott, amerikansk republikansk politiker och affärsman, senator 1899-1911.
• 9 januari - Basil Lanneau Gildersleeve, amerikansk klassisk filolog.
• 21 januari - Vladimir Lenin, sovjetrysk politiker.
• 24 januari - Marie-Adélaïde, storhertiginna av Luxemburg.
• 3 februari - Woodrow Wilson, amerikansk president 1913-1921, nobelpristagare.
• 5 februari - Joseph M. Carey, amerikansk republikansk politiker och jurist.
• 28 februari - Hanna Ouchterlony, Frälsningsarméns grundare i Sverige.
• 11 mars
  • Archibald Meston, australisk politiker.
  • Helge von Koch, svensk matematiker.
• 20 mars - Fernand Cormon, fransk konstnär.
• 31 mars
  • Nilo Peçanha, Brasiliens president 1909-1910.
  • Henning Berger, svensk författare.
• 4 april - Arnold Pick, tjeckoslovakisk neurolog och psykiater.
• 10 april - Hugo Stinnes, tysk industrialist och politiker.
• 21 april - Eleonora Duse, italiensk skådespelare.
• 4 maj - Edith Nesbit, brittisk författare.
• 3 juni - Franz Kafka, tyskspråkig judisk författare.
• 8 juni - George Leigh Mallory, brittisk bergsbestigare.
• 10 juni - Giacomo Matteotti, italiensk socialistisk politiker.
• 28 augusti - Henry Gage, amerikansk republikansk politiker, Kaliforniens 20:e guvernör 1899-1903.
• 18 september - F.H. Bradley, brittisk filosof.
• 22 september - Robert J. Gamble, amerikansk republikansk politiker, senator 1901-1913.
• 8 oktober - Ida Högstedt, svensk författare.
• 12 oktober - Anatole France, fransk författare, nobelpristagare 1921.
• 4 november - Gabriel Fauré, fransk tonsättare, pianist och organist.
• 21 november - Alois Riehl, österrikisk filosof.
• 24 november - Charles S. Fairchild, amerikansk politiker, USA:s finansminister 1887-1889.
• 29 november - Giacomo Puccini, italiensk operakompositör.
• 8 december
  • Carl Anton Larsen, norsk sjökapten, valfångare och upptäcktsresande.
  • Xaver Scharwenka - polsk-tysk pianist och kompositör.
• 28 december - Léon Bakst, rysk målare och scenograf.

redigera Nobelpris

• Fysik - Manne Siegbahn, Sverige
• Kemi - Inget pris utdelades
• Medicin - Willem Einthoven, Nederländerna
• Litteratur - Wladyslaw Reymont, Polen
• Fred - Inget pris utdelades