1830.html

dolar amerykański(USD): 3,0214



Friheten på barrikaderna av Eugene Delacroix föreställer Julirevolutionen.

redigera Händelser

• 3 februari - Den autonoma provinsen Grekland får självständighet från Osmanska riket.
• 13 maj - Ecuador blir självständigt.
• 27-29 juli - Julirevolutionen i Paris utbryter och tvingar Karl X att abdikera. Han ersätts av Ludvig Filip I.
• 28 november - Sjunde allmänna jubelfesten till firande av 1000-årsminnet av Ansgars kristnande av Sverige
• 6 december - Lars Johan Hierta börjar utge den liberala tidningen Aftonbladet.
• En diligenslinje öppnas mellan Stockholm och Ystad.
• Lancashiresmidet införs i Sverige efter brittisk modell, vilket gör att träkolsåtgången minskas vid stångjärnstillverkning.
• Metodistpredikanten G. Scott kommer till Sverige efter uppmaning av Samuel Owen. De båda får stor betydelse för den svenska nykterhetsrörelsen.
• Hjälmare kanal öppnas.
• Kemisten Nils Gabriel Sefström upptäcker grundämnet vanadium.
• Varbergs fästning upphör att fungera som försvarsanläggning.
• Fredrika Bremer utger romanen Familjen H***, kallad den första borgerliga romanen.
• Johan Gabriel Richert framlägger ett förslag till ny svensk riksdagsordning.
• Det råder ekonomisk förvirring i Sverige då tre olika riksdaler är i omlopp, en med ett värde av 48 skilling, en värd 18 och en värd 12.
• Sveriges kronprins Oscar (I) genomför ett statsbesök hos den ryske tsaren Nikolaj I.
• Sällskapet för inhemsk silkesodling bildas, för att främja svensk silkesodling, vilket dock misslyckas.
• De svenska ekarna blir frisläppta för en mindre penningsumma. Därmed kan de bönder, som har ekar på sina ägor, köpa dem och fälla dem om de så önskar.
• Barthélemy Thimonnier uppfinner symaskinen.

redigera Födda

• 15 mars - Paul Heyse, tysk författare, nobelpristagare i litteratur 1910.
• 14 april - Simon Pollard Hughes, amerikansk demokratisk politiker och jurist, guvernör i Arkansas 1885-1889.
• 24 april - Eugenia, svensk prinsessa, dotter till Oscar I och Josefina av Leuchtenberg.
• 1 maj - Guido Gezelle, belgisk författare och präst.
• 20 maj - Hector Malot, fransk författare.
• 29 maj - Louise Michel, fransk anarkist.
• 17 juni - Jeremiah McLain Rusk, amerikansk republikansk politiker, USA:s jordbruksminister 1889-1893.
• 20 juni - Carl Pettersson, svensk kyrkoherde och riksdagsman.
• 18 augusti - Frans Josef av Österrike, kejsare av Österrike 1848-1916, kung av Ungern 1867-1916.
• 29 augusti - J. Proctor Knott, amerikansk politiker, guvernör i Kentucky 1883-1887.
• 15 september - Porfirio Díaz, mexikansk militär och politiker, Mexikos envåldshärskare 1876-1911 (med fyra års uppehåll).
• 5 december - Christina Rossetti, brittisk poet.
• 10 december - Emily Dickinson, amerikansk poet.
• 16 december - Kálmán Tisza, ungersk statsman.
• 17 december - Jules Huot de Goncourt, fransk skriftställare.
• 31 december
  • Frederic Leighton, brittisk konstnär.
  • Ismail Pascha, khediv av Egypten.
• Isabella II av Spanien, spansk drottning 1833-1868.
• Karl Hilty, schweizisk historiker och statsrättslärare.
• Jöns Rundbäck, svensk politiker, en av Lantmannapartiets grundare.

redigera Avlidna

• 7 januari - Thomas Lawrence, brittisk målare.
• 16 maj - Jean-Baptiste Joseph Fourier, fransk matematiker och fysiker.
• 26 juni - Georg IV av Storbritannien, brittisk kung 1820-1830.
• 6 augusti - Elisa Bonaparte, storhertiginna av Toscana, syster till Napoleon Bonaparte.
• 23 september - Elizabeth Kortright Monroe, amerikansk presidenthustru till James Monroe.
• 30 november - Pius VIII, född Francesco Saverio Castiglioni, påve 1829-1830.
• 10 december - Hugh Elliot, brittisk diplomat.
• 17 december - Simón Bolívar, sydamerikansk general och nationalist.